Horizont # 14 | 2021 juni

Fånga värdet

Promo pod 100

LEDARE

Då har du ett nytt nummer av Horizont i din hand! Äntligen, säger vi på redaktionen som har jobbat under längre tid nu med både innehåll och en ny design till detta nummer. Detta nummer handlar om värden som tillförs vården och samhället via den behandlingsutveckling som sker i allt högre takt; hur man bedömer dessa värden då det blir allt viktigare för en långsiktigt hållbar sjukvård med tanke på den demografiska utveckling som sker och att vi får fler överlevare och kroniker i samhället. Hälsoekonomiska beräkningar används för att beräkna värde och är något som är mer aktuellt än någonsin inom svensk hälso- och sjukvård.

När resurserna inte är oändliga måste hälsa ställas mot hälsa. Hälsoekonomiska metoder gör det lättare att prioritera bland behandlingar och förebyggande insatser.

Fler möjligheter gör valen för TLV och NT-rådet allt mer komplicerade när nya läkemedelsbehandlingar ska ut i den svenska sjukvården. Nu efterfrågas bättre verktyg och ett flexiblare system.

De senaste årens forskningsframgångar har resulterat i nya avancerade cell och genterapier och andra innovativa läkemedelsbehandlingar. Nu återstår frågan: vem ska betala?

På 60-talet skrev nationalekonomen Kenneth Arrow en vetenskaplig artikel som blev startskottet för hälsoekonomi. Sedan dess har mycket hänt.

Ungefär 430 000 svenskar lever med förmaksflimmer. För Britt-Louise Schmidt ledde tillståndet till en stroke, men tack vare en stor dos envishet och blodförtunnande behandling kan hon nu rulla vidare.

Regionerna är ense om att data behövs för att använda resurserna på bästa sätt och göra vården mer jämlik. Men lösningarna skiljer sig åt.

Stefan Einhorn är professorn, överläkaren och författaren som funderat mer än de flesta på hur empati och prioriteringar inom vården hänger samman.

Ständigt ökande behov och kostnader inom vården har satt fart på innovationstakten. Men det behöver gå ännu snabbare, menar Roger Molin.

466-SE-2100027