Från isolering till digitalisering
Från isolering till digitalisering
juni 2021
Fånga värdet
Horizont # 14 | 2021 juni

Aldrig tidigare har innovationstakten inom det medicinska området varit så hög som nu. Samtidigt blir vi allt äldre och efterfrågan på hälso- och sjukvård ökar stadigt. För att vi ska få ut så mycket värde som möjligt av de pengar som satsas måste vi tillsammans se till att varenda skattekrona används på allra bästa sätt. Hälsoekonomi är ett av flera verktyg som används för att bedöma hur mycket värde en insats inom hälso- och sjukvården ger, vilket gör det lättare att prioritera mellan olika insatser. Men det som låter lätt i teorin kan visa sig vara svårare i praktiken.

Ny teknologi, organisering och kompetens behöver adderas till vården för att möta ständigt ökande behov och kostnader. Det senaste året har pandemin bidragit till att accelerera flera nödvändiga förändringar. Men är det tillräckligt?

Fler blir äldre och befolkningsmängden ökar – och med det kommer ökade vårdbehov. Men varken skatteunderlaget eller personalstyrkan förmår att öka i samma takt. Att ett brett hälsoekonomiskt perspektiv blir viktigt för att få ut så mycket som möjligt av de resurser som faktiskt finns är därmed ett faktum. Men vad är egentligen nycklarna för att lyckas förändras i rätt riktning?

Redan under 2019, före pandemin, var många regioner i stabsläge på grund av personalbrist, med överbeläggning och långa väntetider som resultat, förklarar Roger Molin, ekonomie doktor, vårdexepert, tidigare chef på SKR och nationell samordnare för vårdval och kroniska sjukdomar på Socialdepartementet. Han ser nu bara en väg framåt för att åstadkomma den förändring som behövs:

– Det vi såg redan 2019 var ett uttryck för den demografiska ekvation som måste lösas. Nu ser jag bara en väg framåt: digitalisering.

Roger Molin

Roger Molin, ekonomiedoktor och vårdexpert

Diagnostik, vårdbesök, egenmonitorering och preventiva insatser är exempel på områden som skulle tjäna på digitalisering och ökad innovationstakt, menar Roger Molin. En viktig ingrediens för att nå dit är att stärka samverkan mellan näringsliv, forskning och det offentliga.

Björn Arvidsson, verksamhetsledare på STUNS, en stiftelse för just samverkan mellan näringsliv, forskning och samhället, menar att vi måste gå från så kallad technology push till technology pull för att se till att nya innovationer får fäste i vården. Det vill säga att utveckla innovationer som efterfrågas av många, snarare än att försöka hitta en plats för färdiga innovationer i ett redan existerande systemet.

– Vi är inte riktigt där än. Det är inte helt naturligt med kliniska prövningar i sjukvården, att ständigt jobba forskande eller att snabbt ta till sig nya arbetssätt. Men jag tror pandemin har hjälpt oss bli bättre på att samverka och jag hoppas vi kan bygga vidare utifrån det, säger han.

Roger Molin instämmer i att samverkan är viktigt, inte minst för att frigöra näringslivets innovationsförmåga. Men som det ser ut idag finns det också andra, mer strukturella hinder, som gör det svårt att skala upp de innovativa idéer som faktiskt lyckas ta sig igenom nålsögat, menar han:

– Det dystra är ju att det inte sker några breddinföranden, utan stannar vid mindre pilotprojekt. Regionerna klarar inte av att samordna sig. Därför behöver staten gå in och ta ett större ansvar för att stödja utvecklingen.

För att digitala vårdlösningar och nya innovationer ska fungera i stor skala krävs också hög kvalitet på data. Det senaste året har tydligt visat hur viktigt det är med stora mängder data för att fatta välgrundade beslut. Under en kort period utvecklades infrastruktur i enorm skala för såväl spårning, testning som vaccinering mot covid-19. Det är ny kunskap som måste få bidra till att lösa hur vården i Sverige kan bli bättre på såväl insamling som användning av data, tycker Björn Arvidsson.

– Snabba och säkra data i realtid är avgörande för välgrundade beslut. Det går inte att arbeta i isolerade system längre. Och det är ju precis den här utvecklingen, med snabba tester och svar, som vi också vill se på andra områden, till exempel inom precisionsmedicin, säger Björn Arvidsson.

Roger Molin tror att den största – och viktigaste – knäckfrågan för att möta morgondagens behov är att se över styrningen av vården. 21 regioner måste bli färre och statens ansvar måste bli större om innovativa lösningar och samverkan ska kunna få det genomslag som krävs för att effektivisera vården.

– Hittills har vi inte lyckats att effektivisera vården och nu behöver vi sätta hoppet till digitaliseringen. Förvaltningsmodellen vi har idag förmår inte att uppnå det som krävs och då är det läge att ifrågasätta den, avslutar han.

Ladda ner hela numret här
466-SE-2100027