Britt-Louise Schmidt
Ett hjärtligt tack
juni 2021
Fånga värdet
Horizont # 14 | 2021 juni

Aldrig tidigare har innovationstakten inom det medicinska området varit så hög som nu. Samtidigt blir vi allt äldre och efterfrågan på hälso- och sjukvård ökar stadigt. För att vi ska få ut så mycket värde som möjligt av de pengar som satsas måste vi tillsammans se till att varenda skattekrona används på allra bästa sätt. Hälsoekonomi är ett av flera verktyg som används för att bedöma hur mycket värde en insats inom hälso- och sjukvården ger, vilket gör det lättare att prioritera mellan olika insatser. Men det som låter lätt i teorin kan visa sig vara svårare i praktiken.

NOAK är idag den behandling som rekommenderas i första hand vid förmaksflimmer för att förebygga stroke i Sverige. Britt-Louise Schmidt är en av patienterna i Sverige som behandlas med denna antikoagulantia, även kallat blodförtunnande. Men det var först när hon drabbades av en stroke som hon insåg dess fulla värde.

Hon är en sprudlande 80 plus-åring som lever ett aktivt liv efter en lång och bred karriär. Kemist inom veterinärmedicin och tandläkare är två yrken hon har hunnit prova under sitt långa arbetsliv.

– Jag har även läst arkeologi och gräver på somrarna på Gotland, säger Britt-Louise Schmidt.

Men det är inte bara jobbet som har gjort henne till den positiva och levnadsglada människan hon är. Hon har alltid varit beroende av att röra på sig och har levt hälsosamt i hela sitt liv. Cykling har alltid varit ett stort intresse. Hon åker till utlandet och cyklar, och varje vår är det lika intressant; kommer hon orka lika mycket som förra våren?

– Jag har varit tokigt aktiv hela mitt liv. Idag vet jag att jag är lite till åren men ibland tror jag att jag är 40 plus, säger hon och skrattar.

Flimmerproblemen började för två år sedan. Britt-Louise Schmidt sökte vård på Sophiahemmet i Stockholm då hon kände att hennes kondition hade förändrats. Läkaren konstaterade hjärtflflimmer och hon skickades akut till Danderyds sjukhus där läkaren satte in NOAK-behandling omgående.

– Jag förstod ingenting. Jag hade inte känt av något med hjärtat, så jag förstod väl inte riktigt varför jag skulle äta de där tabletterna. Men ganska snabbt fifick jag bevis på hur viktiga de var för mig.

Britt-Louise Schmidt

Plötsligt en dag drabbades hon av en sprucken tunntarm och hamnade akut på sjukhus. För att kunna operera henne satte läkaren ut NOAK-behandlingen i tolv dagar. Operationen gick bra men dagen innan hon skulle åka hem från rehabhemmet började hon känna sig konstig.

– Jag kände redan vid frukosten att något var tokigt. Jag såg konstigt och sedan försvann jag bort. Jag minns knappt någonting när ambulansen kom.

Britt-Louise Schmidt hade fått en stroke. Den stroke hon fått hade drabbat talcentret och Britt-Louise kunde inte prata överhuvudtaget till en början. Men med en stark livsvilja lyckades hon lära sig igen.

– Till en början gick det inte alls. Jag kunde till exempel inte hitta orden kaktus och solglasögon. Men jag är envis. Jag hittade en konstbroschyr som jag tog med mig ut i korridoren. Där vankade jag fram och tillbaka, och läste högt från broschyren. All denna träning gjorde att det gick ganska fort för mig att komma tillbaka.

Jag har varit tokigt aktiv hela mitt liv. Idag vet jag att jag är lite till åren men ibland tror jag att jag är 40 plus.

Att stå på NOAK-behandling var något som Britt-Louise Schmidt var tveksam till i början. Idag är hon livrädd att vara utan medicinen. Hon tar den varje morgon och kväll, och för att inte glömma bort den på kvällen lägger hon tabletten i ett snapsglas.

– Den dagen jag slutar ifrågasätta varför jag har ett snapsglas vid sängbordet – då är det över för mig, säger hon och skrattar.

NOAK-behandlingen låter henne leva ett liv som hon har valt själv.

– I min ålder är det många som bara sätter sig ner och väntar på att andra ska ta initiativ och hitta på saker. Jag anser att det är upp till varje individ att se till att man har ett rikt liv så långt det går, säger hon och fortsätter:

– Jag har planerat för min begravning. På kistan ska det stå ett porträtt av mig fotat i Moseldalen i Tyskland. På en cykel naturligtvis.

Emma Svennberg är kardiolog på Karolinska Sjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, KI, i Stockholm. Hon upplever att medvetenheten om förmaksflimmer har ökat och tror att det beror på studier som visar på den tydliga kopplingen till stroke, men även på att det finns tillgång till enklare behandlingsmöjligheter med NOAK. Trots den ökade medvetenheten är det fortfarande många som kan gå omkring med förmaksflimmer utan att veta om det. Ungefär 30 procent av dem som drabbas känner inte av några symtom.

Emma Svennberg betonar betydelsen av att hitta flimmer tidigt, sätta in förebyggande behandling och förhindra stroke och dödsfall. Det är det hennes forskning går ut på. Tillsammans med forskarkollegerna på KI står hon bakom Strokestop 1 & 2-studierna om tidig upptäckt av förmaksflimmer genom systematisk screening. Forskarteamet har bjudit in personer som är 75 och 76 år gamla och låtit dem under två veckor göra EKG-registreringar själva i hemmet.

– Förmaksflimmer kommer ofta och går i intervaller, så det faktum att man tar EKG under en lite längre tid mångdubblar fallen av upptäckta förmaksflimmer, berättar hon.

I Strokestopstudierna har forskarna hittat tre procent nya förmaksflimmer. Det kanske inte låter så mycket men det är en hög siffra jämfört med många andra screeningprogram. Resultaten av Strokestopstudierna har nyligen presenterats på den europeiska hjärtrytmskongressen med goda resultat. Det var första gången en forskargrupp kunde visa på den kliniska nyttan av förmaksflimmerscreening.

Genom att hitta odiagnostiserat förmaksflimmer kan blodförtunnande behandling sättas in, och därmed minska den kraftiga överrisken för stroke som rytmstörningen ger. Riksförbundet HjärtLung lyfter i den nyligen publicerade Flimmerrapporten fram opportunistisk screening, det vill säga att passa på att screena patienter som besöker vården av annan anledning, som något vi bör satsa på i Sverige. Även Emma Svennberg ser fördelar med opportunistisk screening, som hon menar går att kombinera med en mer systematisk screening. Men hur effekten i Strokestop I verkligen motiverar ett screeningprogram vill Emma Svennberg än så länge inte uttala sig om.

Britt-Louise Schmidt

Det var först när Britt-Louise Schmidt var utan sin NOAK-behandling i tolv dagar, på grund av en operation, som hon insåg dess fulla värde.

Vi behöver göra en hälsoekonomisk analys av resultaten, men allmänt kan man säga att stroke är en ganska vanlig sjukdom. Om vi överför våra resultat på alla svenska 75- och 76-åringar skulle ett screeningprogram totalt sett minska antalet fall av stroke, svårare blödningar och dödsfall med runt 2 300 under nästan sju år, säger hon.

I framtiden tror och hoppas Emma Svennberg att vi kommer att arbeta mer förebyggande för att hitta förmaksflimmer tidigt och sätta in strokeskyddande behandling. Hon tror också att medvetenheten om hjärtflimmer kommer att öka ytterligare.

– Det finns nya sätt att registrera hjärtrytm idag. Många människor har blivit mer intresserade av sin hälsa och att registrera hälsomått med hjälp av appar och olika digitala hjälpmedel. Idag har man till exempel möjlighet att upptäcka förmaksflimmer med smarta klockor och ringar. Den dag många äldre börjar använda den typen av egna digitala hjälpmedel för att följa sin hjärtrytm kommer vi att hitta mycket förmaksflimmer.

Emma Svennberg ser stora möjligheter med teknikutvecklingen och förutspår en framtid där tekniken är mer integrerad i våra hem.

– Jag tror att vi kommer att ha mer avläsning av våra biologiska funktioner av sensorer inbyggda i våra vanliga liv. Till exempel en madrass som mäter om du har sömnuppehåll på natten och kan känna av din hjärtrytm. Redan idag har det gjorts studier med kameror i väntrum som mäter ljusintensiteten i huden för att upptäcka förmaksflimmer. Det är en teknikutveckling som vi bara är i början av.

Emma Svennberg

Emma Svennberg, kardiolog Karolinska sjukhuset

Förmaksflimmer

Ungefär 430 000 svenskar lever med förmaksflimmer i Sverige idag. Av dem har ungefär 100 000 ännu inte fått sin diagnos. Den totala kostnaden för förmaksflimmer har i en studie (Ericson, 2011) uppskattats till 7,4 miljarder kronor om året omräknat till dagens penningvärde. Komplikationer som stroke och hjärtsvikt står för drygt hälften av den totala kostnaden.

Stroke

Det finns en tydlig koppling mellan förmaksflimmer och stroke. En studie (Friberg, 2014) på över 94 000 patienter som drabbats av stroke visade att 33,4 procent hade ett tidigare känt eller nyligen diagnostiserat förmaksflimmer. Sedan NOAK-behandlingar började användas i större utsträckning i Sverige under 2010-talet har antalet strokepatienter minskat i takt med att fler patienter har strokeförebyggande behandling.

En behandling med NOAK kostar 7 500 kr per person och år. Med över 200 000 behandlade patienter blir kostnaden per år drygt 1,8 miljarder kr. Med strokeförbyggande behandling undviks över 1 800 fall av stroke per år. En stroke kostar samhället i genomsnitt 830 000 kr. Det ger en samhällsbesparing på drygt 3 miljarder kr.

NOAK kostnad

Vill du veta mer?

Lär dig mer om principerna för hälsoekonomi och hur hälsoekonomiska beräkningar görs i Hälsoekonomiskolan. Du hittar den här.

Ladda ner hela numret här
466-SE-2100027