Horizont Blogg

I ett tidigare blogginlägg skrev jag om hur begränsad del kostnaden för cancerläkemedel utgör relativt övriga kostnader inom hälso- och sjukvården. I detta blogginlägg tänkte jag gå in på hur själva prissättningen går till och vad den baseras på.

Läkemedel diskuteras, som de flesta samhällsrelaterade frågor, ofta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det händer att vi som läkemedelsföretag kritiseras för vår prissättning. Men hur hög är egentligen kostnaden för cancerläkemedel jämfört med den totala samhällskostnaden för cancer? Eller jämfört med den totala hälso- och sjukvårdskostnaden? Det diskuterar jag i det här inlägget. 

Cancer är och förblir en av den svenska sjukvårdens största utmaningar. Antalet nya cancerfall ökar konstant och i Cancerfondsrapporten 2016 uppskattas att antalet personer som år 2040 lever och har fått en cancerdiagnos de senaste tio åren kommer att uppgå till fler än 630 000 i Sverige. Det är mer än en fördubbling av 2013 års siffra.

Cancerfonden och Socialstyrelsen uppskattar att så många som var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid.

Oktober och november månad är sedan några år tillbaka en period med särskilt fokus på cancer. På Cancerfonden och flera andra organisationer och företag arbetas det intensivt för att samla in medel till forskning och annan verksamhet. I år har media haft stort fokus på matvanornas påverkan på cancerprevention och rehabilitering. Men vad vet vi egentligen?

I februari 2018 meddelade stadsråden för Närings-, Social- och Utbildningsdepartementen att ett nationellt life science-kontor inrättats vid Regeringskansliet. 

Jag var nyligen på ett heldagsmöte om sjukvårdens ersättningsmodeller, alltså de modeller som styr hur sjukhus och vårdcentraler får betalt för den vård de utför.

Regeringen och landstingen har en gemensam vision om att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja e-hälsans möjligheter år 2025. Med den takt som åren springer förbi känns det inte så långt kvar till dess. 

Forskningen bakom immunterapier mot cancer har nyligen uppmärksammats av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet genom att två av de banbrytande forskarna inom detta område, James P. Allison och Tasuku Honjo, tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin i år.

Vårddebatten inför valet handlade mest om bristande tillgänglighet och vårdköer. Lösningarna som kom från de politiska partierna var mer pengar och personal i vården. Det är helt säkert bra med mer pengar och personal. Jag hoppas dock att vi efter valet får en mer nyanserad diskussion som tar in hälso- och sjukvårdens komplexitet och också förmår blicka framåt och handlar om hur vi vill att vården utvecklas.

Under de senaste tre åren, sedan jag blev varse hur cancer kan påverka en människa, har jag funderat mycket kring sjukdomens uppkomst, vilka som drabbas, varför och självklart de behandlingar som finns tillgängliga.