Då har du ett nytt nummer av Horizont i din hand! Äntligen, säger vi på redaktionen som har jobbat under längre tid nu med både innehåll och en ny design till detta nummer. Detta nummer handlar om värden som tillförs vården och samhället via den behandlingsutveckling som sker i allt högre takt; hur man bedömer dessa värden då det blir allt viktigare för en långsiktigt hållbar sjukvård med tanke på den demografiska utveckling som sker och att vi får fler överlevare och kroniker i samhället. Hälsoekonomiska beräkningar används för att beräkna värde och är något som är mer aktuellt än någonsin inom svensk hälso- och sjukvård.

Läkemedel som är subventionerade och rekommenderade är även samhällsekonomiskt värdefulla att använda. Genom att använda dessa behandlingar så skapas värden i systemet; för sjukvården och även för individ och samhälle.

I de olika artiklarna söker vi få svar på viktiga frågor om i vilken omfattning just tillförda värden styr vad man som patient blir erbjuden för behandlingar i dagens system och om den utveckling som är på gång inom det hälsoekonomiska området. Horizont har träffat myndighetsföreträdare, forskare, läkare och patienter som alla ger sin syn på utvecklingen inom hälsoekonomin och hur vi ska tillgängliggöra behandlingar i ett hållbart system. Artikeln “Samarbetets kraft” handlar om fördelningen av finansieringsansvar mellan stat och region och där Region Västerbotten tagit på sig rollen som fanbärare för att driva den viktiga frågan om att tillgängliggöra avancerade behandlingar för sällsynta sjukdomstillstånd i landets samtliga regioner. I en finstämd intervju med Prof. Stefan Einhorn så kan vi läsa om att använda etiken som grund för prioriteringar i vården. I ett längre reportage gestaltas det som kanske är ett av de mest lysande exemplen på när en behandling innebär stora tillförda värden på alla nivåer i vårdkedjan; den strokeförebyggande behandlingen av personer med förmaksflimmer med hjälp av moderna blodförtunnande läkemedel.

Coronapandemin har tydliggjort kulturella och organisatoriska skillnader mellan länder. Befolkningarna i de länder som inte har ett starkt, allmänfinansierat sjukvårdssystem har drabbats mycket hårt.

Har pandemisituationen då fått oss att tänka mer på hälsa och på värdet av hälsa? Tveklöst – ja! Hälsa och sjukvård står plötsligt högt på agendan för alla och envar. Det finns få saker som engagerar så mycket, när man själv drabbas eller på något sätt berörs. Då kan vi vara tacksamma för att det finns andra som har tänkt på detta långt innan och som byggt upp ett system för hur prioriteringar och införanden av nya behandlingar görs. Det är många komponenter som ingår i att få en vård i världsklass som levereras hela vägen fram till patienten – det är ett ekosystem, som det så ofta benämns. Och detta ekosystem lever inte i ett vakuum, utan behöver utvecklas över tid, i takt med att utvecklingen i samhället går vidare. Teknik, demografi och värderingar förändras och tar nya former och vi står just nu på tröskeln till en ny era där utvecklingen av hälsoekonomiska modeller och hur vi kan fånga tillförda värden kommer att spela en avgörande roll för vilken riktning svensk hälso- och sjukvård tar.

Syftet med Horizont är att titta just mot horisonten inom ett specifikt ämnesområde som berör läkemedel på något sätt. Vi hoppas att du som läsare gillar det nya numret och vi på BMS ser även fram emot fortsatt dialog om viktiga frågor för utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård. Hör gärna av dig till oss med tankar och synpunkter!

Vad tycker du?

Dela med dig av dina tankar om nya Horizont i vår läsarundersökning