Fånga värdet
Fånga värdet
juni 2021
Fånga värdet
Horizont # 14 | 2021 juni

Aldrig tidigare har innovationstakten inom det medicinska området varit så hög som nu. Samtidigt blir vi allt äldre och efterfrågan på hälso- och sjukvård ökar stadigt. För att vi ska få ut så mycket värde som möjligt av de pengar som satsas måste vi tillsammans se till att varenda skattekrona används på allra bästa sätt. Hälsoekonomi är ett av flera verktyg som används för att bedöma hur mycket värde en insats inom hälso- och sjukvården ger, vilket gör det lättare att prioritera mellan olika insatser. Men det som låter lätt i teorin kan visa sig vara svårare i praktiken.

Innovationstakten inom det medicinska området är otroligt hög. Samtidigt blir vi allt äldre och efterfrågan på hälso- och sjukvård ökar stadigt. Därför är det är viktigt att vi får ut så mycket värde som möjligt av de pengar som satsas och vi måste tillsammans se till att varenda skattekrona används på allra bästa sätt.

Hälsoekonomi är ett av flera verktyg som används för att bedöma hur mycket värde en insats inom hälso- och sjukvården ger. Genom att bedöma effekten och kostnaden av olika insatser tänder vi en stark lampa som belyser det värde vi får ut, vilket gör det lättare att prioritera mellan olika insatser. Prioriteringen är nödvändig för att de pengar som satsas ska ge mesta möjliga hälsa till befolkningen. Det som låter lätt när man tänker mer konceptuellt visar sig ibland vara komplext och svårt i praktiken.

I detta nummer av Horizont belyser vi hur vi kan fånga värdet av insatser i hälso- och sjukvården. Ett antal ledande experter och forskare förklarar och gör ämnet så enkelt det bara går, samtidigt som de berättar att det är svåra bedömningar och komplexa analyser som måste göras.

Först ut är Joakim Ramsberg, projektdirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, och Martin Henriksson, universitetslektor, Linköpings universitet.

– I korthet handlar hälsoekonomi om att applicera ekonomiska teorier och metoder på hälso- och sjukvården, säger Joakim Ramsberg.

För en utomstående kan nationalekonomi och sjukvård kännas som två helt skilda världar. Men Joakim Ramsberg förklarar att det är ett fruktbart äktenskap för att maximera värdet av våra begränsade resurser.

– Tillgången till hälso- och sjukvården är inte uppbyggt efter individens betalningsförmåga – alla har rätt till likvärdig vård. Det betyder att vi måste ha metoder för att kunna göra prioriteringar, och då har nationalekonomin mycket att bidra med, säger han.

Joakim Ramsberg

JOAKIM RAMSBERG, projektdirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Genom hälsoekonomiska utvärderingar kan hälsovärdet, oftast uttryckt i kvalitetsjusterade levnadsår, eller QALY, räknas ut för att sedan jämföra olika vägval. I utvärderingarna räknas alla adderade levnadsår som olika behandlingar bidrar med in. Det är sedan upp till beslutsfattarna att värdera levnadsåren utifrån de etiska principer som ska vägleda prioriteringar i vården, inte minst behovsprincipen:

– Därför kan en hälsoförbättring hos någon med hjärtsvikt kanske få kosta exempelvis en halv miljon, medan en likvärdig hälsoförbättring för en person med till exempel mild artros kanske inte får kosta mer än 50 000, lyfter Joakim Ramsberg som ett exempel på ekvationen som beslutsfattarna måste lösa.

Hälsoekonomiska utvärderingar är fortfarande vanligast att genomföra på läkemedelsbehandlingar, även om det går att applicera på i princip alla delar av vården. Att inte genomföra utvärderingarna i samma utsträckning på andra håll inom vården innebär en risk att vissa beslut helt enkelt inte blir kostnadseffektiva. Varför det är vanligast på just läkemedelssidan kan ha både sina historiska och praktiska förklaringar, tror Joakim Ramsberg.

– Det kan bero på att läkemedelsbolagen själva var väldigt tidiga med att införa det för att visa på värdet av sina produkter. Det finns också en tydligare sälj- och köpsituation jämfört med att exempelvis välja mellan kirurgiska ingrepp. Men det görs bedömningar av allt möjligt och det blir vanligare, framför allt vad gäller medicinteknik.

Att räkna ut värde utanför en klassisk marknad är något av det svåraste man kan ge sig på inom nationalekonomi.
Joakim Ramsberg

På horisonten ser Joakim Ramsberg några utmaningar – men också möjligheter – som kommer att vara i fokus för många hälsoekonomer framöver. Det handlar exempelvis om metoder och modeller kring utvärdering av precisionsmediciner, men också implementeringen av artificiell intelligens (AI) i vården.

– AI är ett stort utvecklingsområde som också kommer påverka hälsoekonomin. Just nu handlar det mycket om prediktiv modulering och det vore inte konstigt att vi i framtiden kommer lägga till kostnadseffektivitet i det, menar han.

– Hälsan är ju värt massor för individen. Betalningsviljan är jättehög men tyvärr är inte resurserna det. Vi kommer aldrig kunna göra allting.

Hälsoekonomins kärnfråga är inte hur mycket hälsa är värt. Frågan är hur mycket hälsa som kan skapas med de knappa resurserna som sjukvården har, menar Martin Henriksson. Det handlar alltså inte om att ställa hälsa mot pengar, utan hälsa mot annan hälsa, när nödvändiga prioriteringar måste göras.

Behovet av prioriteringar är en oundviklig del av sjukvårdens vardag och den direkta effekten av valen som görs kan vara svåra att visa på i ett så pass komplext system som sjukvården. Men faktum är att något alltid trängs ut när något annat införs – något som under det senaste året blivit skrämmande tydligt.

Kopplingen mellan ekonomi och etik har verkligen ställts på sin spets under pandemin.
Martin Henriksson

– Med fullpackade IVA-avdelningar blev det tydligt hur knappa resurserna egentligen är, säger Martin Henriksson. Det påminde oss om att det alltid finns en alternativkostnad för de prioriteringar vi gör. Kopplingen mellan ekonomi och etik har verkligen ställts på sin spets. Pandemin har hjälpt oss att förstå hur viktiga de här valen är.

Ekonomiska analyser och metoder i all ära, i slutändan är det just de etiska aspekterna av att välja och välja bort som kanske är det svåraste. Martin Henriksson tampas själv med dessa frågor i sin roll i Tandvårds- och läkemedelförmånsverkets (TLV) nämnd för läkemedelsförmåner, som bland annat beslutar om pris och subvention av nya läkemedel.

Martin Henriksson

MARTIN HENRIKSSON, universitetslektor, Linköpings universitet.

Företagen och myndigheterna har sina incitament och patienten vill alltid ha det bästa möjliga. Det är därför viktigt att vi som samhälle är hyfsat överens kring hur och på vilka grunder dessa beslut ska fattas.

Att den med ett större vårdbehov ska gå före den med ett mindre behov är en tydlig etisk utgångspunkt, som både är universellt accepterat och som förordas av hälso- och sjukvårdslagen. Men det betyder inte att det är lätta beslut att ta i praktiken.

– Det blir en hälsovinst för någon med större behov, vilket vi är överens om är bra. Men hur mycket annan hälsa ska vi då kunna försaka? Det är alltid svåra avvägningar det handlar om.

Framåt ser Martin Henriksson bland annat att det paradigmskifte som gensekvensiering och precisionsmedicin innebär för vården skapar nya frågor för hälsoekonomerna.

– Hur vi ska hantera dessa stora investeringar är en viktig fråga. Mycket handlar om att utveckla testkapacitet och infrastruktur, investeringar som är svåra att utvärdera med traditionella hälsoekonomiska utvärderingar.

Ladda ner hela numret här
466-SE-2100027