Rätt behandling till rätt patient. Med precisionsmedicin kan cancervården bli skräddarsydd för varje individ.

– Vi står inför en medicinsk revolution och ett paradigmskifte, säger Jenni Nordborg på regeringens Life sciencekontor.

I tio år har professor Åke Borg i Lund gjort 13 000 genetiska analyser på bröstcancerpatienter. Målet är att utveckla diagnostiska test för att välja rätt behandling till rätt patient.

– Det är en otrolig känsla att veta att det vi gjort får en direkt effekt på patientens fortsatta liv.

På Akademiska sjukhuset ses varje patient med lungcancer som en egen liten databas. Att utvinna data ur tumörernas dna, genom så kallad sekvensering – NGS-analys, kan läkarna hitta och attackera cancerns svaga punkter.

Sedan 2017 bygger Genomic Medicine Sweden en infrastruktur som ska ta Sverige till en världsledande position inom precisionsmedicin. Initiativet genomförs i samarbete med flera olika samhällsaktörer. – En framgångsfaktor för Sverige är att initiativet har tagits av eldsjälar i sjukvården säger Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik och ordförande i ledningsgruppen för GMS.

När Sarah Dunér fick bröstcancer för tre år sedan visade analysen av tumören att den var HER2-positiv. Hon behandlades med ett målstyrt läkemedel och i dag finns inga spår av cancern.

Skräddarsydd vård handlar om mer än tumörers dna. I en ny rapport lyfter Vårdanalys frågan hur alla, från politiker och tjänstemän till läkare och sjuksköterskor, kan göra vården mer personcentrerad.

– Det handlar om att anpassa vården efter vad som är viktigt för den enskilda individen. Vi vet från forskning att vad läkare tror att patienter vill ha för behandling kan skilja sig ganska markant från vad de faktiskt vill ha, säger Kajsa Westling, utredare på Vårdanalys.