För allas bästa
juni 2021
För allas bästa

Det handlar om att prioritera och värdera, men framförallt om förmågan att se bortom individen. För Anna Alassaad, regionkoordinator och projektledare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och Gerd Lärfars, ordförande för NT-rådet, är jämlik vård och läkemedelsanvändning kompassen när en ny läkemedelsbehandling är på väg ut i den svenska sjukvården. Men med nya typer av läkemedel uppkommer nya frågeställningar och behovet av samverkan, både nationellt och internationellt, växer.

– Jag har självklart full förståelse för att patienter som är drabbade av en sjukdom vill ha tillgång till all tillgänglig behandling. Men det är vår roll som myndighet att värdera vilka behandlingar som ger mest hälsa för pengarna. Alla nya behandlingar kommer inte att vara värda sitt pris. säger Anna Alassaad.

Anna Alassaad

Anna Alassaad, regionkoordinator och projektledare TLV

Hon har en bakgrund som apotekare och doktor inom medicinsk vetenskap, men arbetar nu som regionkoordinator och projektledare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Just nu är hon dessutom projektledare för ett regeringsuppdrag kring precisionsmedicin och ATMP där man tittar på hur de hälsoekonomiska bedömningarna kan utvecklas och utreder möjliga betalningsmodeller. Det finns stora möjligheter med den här typen av läkemedel men nya frågeställningar dyker också upp. Bland annat får diagnostiska tester större betydelse och blir en integrerad del i behandlingskedjan när man ska bedöma kostnaden.

– En fråga som ofta dyker upp är om dagens hälsoekonomiska metoder fångar alla viktiga värden med en behandling. En annan fråga som vi analyserar i arbetet är hur hälso-ekonomiska bedömningar kan göras i situationer då vi har väldigt begränsat med kunskap om läkemedlets långsiktiga effekt – vilket ofta är fallet, säger Anna Alassaad.

Hon får medhåll av Gerd Lärfars, ordförande i NT-rådet:

– Vi vet inte hur bra de är på lång sikt eftersom det saknas långsiktiga studier och då kan jag ibland känna hopplöshet kring prissättningen och att vi faktiskt inte kan godkänna dessa läkemedel. Dessa behandlingar kommer att bli vanligare och vanligare och kan rädda liv, säger Gerd Lärfars.

Hon har verkat som ordförande för NT-rådet sedan 2017 och har lång erfarenhet från hälso- och sjukvård både från läkemedelsområdet och från den kliniska verksamheten. Även hon ser sitt arbete som en stor utmaning.

– I min roll är de viktigaste frågorna prioritering och värdering. Jag är väldigt intresserad av dessa frågor och drivs av att vi arbetar för en övergripande rättvis och jämlik användning av läkemedel, säger Gerd Lärfars.

Att vara med i en beslutsprocess som i det långa loppet kan innebära skillnaden mellan liv och död för människor kräver inte bara gedigen medicinsk och farmakologisk erfarenhet, utan även en förmåga att kunna se saker ur ett helhetsperspektiv. Det vittnar både Gerd Lärfars och Anna Alassaad om.

– Vi försöker att lägga stor vikt på läkemedel som har klinisk nytta. Vi arbetar övergripande och strävar efter en jämlik användning, en sjukdomsgrupp får till exempel inte ta större plats än en annan. Det är stora och svåra beslut som vi strävar efter att förankra på flera nivåer för att verkligen ta rätt beslut. Men det är alltid en avvägning och det finns inget facit. Det finns alltid en osäkerhet. Det gör att vi måste känna oss trygga i att den värdering och den granskning vi har gjort är rimlig, att vi har gjort rätt, säger Gerd Lärfars.

Alla vill hitta lösningar så att det blir smidigare.
Gerd Lärfars
Gerd Lärfars, ordförande NT-rådet

Gerd Lärfars, ordförande NT-rådet

Gerd Lärfars tycker att NT-rådets största utmaning är den stora mängd avancerade terapier som har kommit samtidigt och som ställer helt andra krav på utvärdering och bedömning av till exempel långsiktiga effekter än traditionella läkemedelsbehandlingar. Här gäller det att väga kostnader mot nytta på ett klokt sätt, menar hon, och betonar vikten av värdebaserade bedömningar.

– Det är viktigt att inte bara titta på prislappen utan att ställa detta mot hur effektiva och bra läkemedlen är. Effekten ska få styra pristaket. Vi ska lyfta fram och bejaka läkemedel med god effekt och se till att de når ut till patienterna.

I framtiden tror och hoppas Gerd Lärfars att det kommer ett flertal nya terapier, bland annat inom sällsynta sjukdomar och cancerområdet. Dessa måste ställas i relation till de grundläggande behoven inom hälso- och sjukvården.

– Vi kommer att få stora svårigheter att prioritera och värdera – att vikta olika behov och satsningar mot varandra och samtidigt ta hänsyn till den etiska plattformen, hälsoekonomi och kostnadseffektivitet. Att kunna väga in allt är otroligt svårt, men det är viktigt och nödvändigt att vi gör det.

För att kunna möta framtidens utmaningar menar hon att vi behöver vidareutveckla de verktyg som vi använder idag. Som exempel nämner hon hälsoekonomiska utvärderingar och uppföljning av hur ett läkemedel används i praktiken och dess effekt.

– Vi behöver kunna följa upp allt fler läkemedel. Om man ska utvärdera effekten av ett läkemedel måste det ske inom rimlig tid, i realtid. Idag är det svårt att göra noggranna uppföljningar. Det är manuellt och svårt att få tillgång till data.

Ett flexiblare system med större variationsrikedom både i bedömning och presentationer är något som både Gerd Lärfars och Anna Alassaad nämner. Men även mer vägledning utifrån.

– Jag ser det som att samverkan mellan olika aktörer måste fortsätta och utvecklas – mellan myndigheter, regioner, läkemedelsindustrin, patientrepresentanter. Alla behöver ta sitt ansvar för att hitta långsiktigt hållbara lösningar. För mig innebär det bland annat att vara öppen för att göra det man är van vid på ett annat sätt, även om det kanske är svårare. En potentiell lösning för att möjliggöra tillgänglighet till vissa behandlingar skulle kunna vara betalningsmodeller där vi delar på risken för framtida osäkerhet, säger Anna Alassaad.

Gerd Lärfars kommenterar det positionspapper som SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, nyligen tagit fram kring ett nytt regelverk för läkemedel.

– SKR tar upp många viktiga aspekter och täcker in läkemedelsfältets utmaningar. Jag tror att det finns en samsyn kring att det här är viktiga frågor. Alla vill hitta lösningar så att det blir smidigare, men lösningarna är inte så lätta att hitta på alla frågorna. Vi lever i en internationell värld och det gäller verkligen läkemedel. Vi styr över en liten del i Sverige men det kan vara svårt att förändra stora processer på kort tid. Då gäller det att arbeta internationellt.

TLV

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har som uppgift att verka för en kostnads-effektiv läkemedelsanvändning. Ett av myndighetens uppdrag är att utveckla den värdebaserade prissättningen. Målsättningen är att kunna erbjuda patienter snabb tillgång till nya effektiva läkemedel. TLV bedömer om ett läkemedel är kostnadseffektivt i förhållande till behandlingen och prövar vilka läkemedel som ska vara subventionerade och omfattas av högkostnadsskyddet.

NT-rådet

NT-rådet, Rådet för nya terapier, inrättades för att få en mer jämlik vård. Det är en expertgrupp med representanter för Sveriges regioner. NT-rådet har mandat från regionerna att ge rekommendationer om förhållningssätt till nya läkemedelsterapier.

Fånga värdet
Horizont # 14 | 2021 juni

Aldrig tidigare har innovationstakten inom det medicinska området varit så hög som nu. Samtidigt blir vi allt äldre och efterfrågan på hälso- och sjukvård ökar stadigt. För att vi ska få ut så mycket värde som möjligt av de pengar som satsas måste vi tillsammans se till att varenda skattekrona används på allra bästa sätt. Hälsoekonomi är ett av flera verktyg som används för att bedöma hur mycket värde en insats inom hälso- och sjukvården ger, vilket gör det lättare att prioritera mellan olika insatser. Men det som låter lätt i teorin kan visa sig vara svårare i praktiken.

Ladda ner hela numret här
Prenumerera på nästa nummer

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

Prenumerera nu!