Utredningen ”Kunskapsbaserad och jämlik vård” har nyligen presenterats. Utredningens uppdrag var att lämna förslag som kan öka följsamheten till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården och utredaren Sofia Wallström skrev själv om utredningens förslag på Svenska Dagbladets debattsida
Kunskapsstyrningen har svårt att få genomslag
Staten och myndigheterna försöker centralstyra sjukvården genom kunskapsstyrning, men har utmaningar att få genomslag med det. Sjukvården är fortfarande ojämlik över landet och ”fråga en kollega” används mer som kunskapsstöd än vad nationella riktlinjer gör.
Jag har skrivit här tidigare om problemen med dagens kunskapsstyrning av sjukvården. Hjulet uppfinns gång på gång och vi prövar samma evidens på flera håll. Resultatet av det är dels att onödig tid och kraft går till spillo men också att vi får kunskapsstyrning från olika organisationer som överlappar varandra och ibland till och med direkt motsäger varandra. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att genomslaget inte blir som önskat.
Kan man gå från bör till ska?
Från olika håll pratas det om att gå från nationella rekommendationer (”bör”) till tvingande nationella riktlinjer (”ska”). Det är lätt att förstå vad de som framför denna ståndpunkt vill uppnå, men det som föreslås har ofta två grundläggande problem. Det första är att det inte är genomförbart i närtid då det är i strid med det kommunala självstyret och kräver omfattande lagändringar. Det andra är att nationella riktlinjer skrivs på gruppnivå medan i verkligheten är varje patient unik och bedömningar bör ske utifrån den enskilda individen.
Utredningen skriver att nationella riktlinjer bör vara vägledande, inte bindande. Det man istället trycker på är att staten och myndigheterna inte lyckats nå fram med centralt fattade beslut med bristande lokal förankring och att en bättre väg är mindre statlig detaljstyrning och istället ökade krav på att landsting och kommuner tar större ansvar för att implementera nationell kunskapsstyrning inom sitt uppdrag.
Utredningens förslag kommer diskuteras under Almedalsveckan
Intressanta delar i förslagen från utredningen är att upphäva lagen om Läkemedelskommittéer och ersätta den med en lag om vårdkommittéer. Dessa nya kommittéer ska avhålla sig från dubbelarbete genom att till exempel inte göra egna rekommendationer när det finns nationella rekommendationer. Om Läkemedelskommittéerna upphör och ersätts med vårdkommittéer så skulle det innebära att särbehandlingen av läkemedel upphör och all vård ligger inom dessa nya kommittéers uppdrag.
Vidare föreslås att Socialstyrelsen ges en särställning bland myndigheterna gällande kunskapsstyrningen i vården, vilket skulle undvika att det görs ett flertal nationella riktlinjer inom samma område.
Den här utredningen kommer diskuteras under Almedalsveckan, bl.a. på ett seminarium som BMS anordnar där vi är glada att kunna berätta att bland andra Sofia Wallström kommer delta. Ni är mycket välkomna om ni har vägarna förbi Visby den 5 juli. Mer information om seminariet finns här
Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.
Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.
Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.
För mer information, se www.kajsaasp.se
Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.
He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.