AGA-fyren, skiftnyckeln och blixtlåset i all ära. Men i mitt hörn av arenan finns pacemakern, punktionscytologin och respiratorn. Och bakom varje uppfinning, upptäckt och innovation, ligger år av hårt arbete, tester, analyser, mätningar, försök … och finansiering.
När det gäller kliniska prövningar i Sverige 2022, vill jag verkligen framhålla att finansiering inte handlar om kostnader. Det är investeringar. I form av ett värdeskapande för vårdpersonalen, patienterna och för samhället i stort.
Snabbare tillgång till nya behandlingar
Vi har ett värdefullt innovationsarv i Sverige som vi behöver vårda och investera i. Vi har en stark attraktionskraft som forskningsnation och BMS har liksom många andra aktörer investerat mycket i kliniska studier i Sverige över åren. Vi vet att varje dag räknas för patienter med kroniska sjukdomar, syftet med dessa studier har därför ända från start primärt varit att se till att patienterna ska få snabbare tillgång till nya behandlingsmöjligheter. Globala framsteg är alltid välkomna. Men det absolut snabbaste sättet att få ta del av dessa nya innovativa behandlingar, är att bedriva forskningen och de kliniska prövningarna inom rikets gränser.
Kliniska prövningar skapar också arbetstillfällen och det är ett bevisat faktum att kliniska prövningar resulterar i en kompetensökning hos läkare och sjuksköterskor – som ger fördelar för hela hälso- och sjukvårdssystemet. Vi investerar därmed även i framtida vården med en hållbar utveckling på lång sikt. Kliniska prövningar ger dessutom ett högt monetärt värde och ersätter kostnader som annars är relaterade till sjukdomen.
Kliniska prövningar på hemmaplan
Vi måste alltså med stor stolthet och envishet behålla forskningen och de kliniska prövningarna i Sverige och de måste följas upp av en introduktion i klinisk vardag. För att behålla incitamentet och förutsättningarna för att klinisk forskning ska förläggas här.
En indikator för den innovativa kapaciteten i ett land, är antalet Fas I-studier i kliniska prövningar som genomförs per år. Och Fas III-studier bidrar till den största delen av det ekonomiska värde som erbjuds den svenska sjukvårdens ekosystem av branscher som utför kliniska prövningar.
När vi pratar hållbarhet är det alltid en fråga om vad vi lämnar efter oss till våra barn och barnbarn. Och detsamma gäller kliniska prövningar och satsning på forskning, Life-Science och de förutsättningar som vi skapar för detta här och nu. Idag.
Idag kan vi i Sverige erbjuda de bästa av förutsättningar för klinisk forskning, innovation inom sjukvården och en stark Life Science-sektor. Vi har politikerna med oss – Regeringens Life-Science strategi visar på samma insikt och samma ambition. Tillsammans kan vi stärka sjukvården och skapa långsiktigt hållbara lösningar som resulterar i hälsa för svenska patienter och ett enormt värde för samhället. För att nästa medicinska AGA-fyr eller blixtlås ska geotaggas i Sverige.
Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.
Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.
Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.
För mer information, se www.kajsaasp.se
Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.
He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.