Det här är en uppföljning på artikeln Här får patienterna diagnos snabbt från nummer 5 av Horizont som handlar om Cancer.

Idén med Diagnostiskt centrum sprider sig i landet. Södertälje sjukhus var tidigt ute. I början var utmaningen att få distriktsläkare att remittera, men i år öppnade ett andra centrum i Stockholm för att ta emot fler patienter.

Kortare utredningstider och snabbare behandling för patienter med misstänkt cancer.Det är syftet med Diagnostiskt centrum, ett koncept som från början kommer från Danmark men som nu i någon form spridit sig till 35 sjukhus i Sverige.

Först ut var Centralsjukhuset i Kristianstad, som Horizont skrev om våren 2016. Som nummer två kom Diagnostiskt centrum på Södertälje sjukhus. Det öppnades i september 2014 som ett treårigt projekt, som nu har förlängts till slutet på 2018 då man hoppas att verksamheten ska permanentas. Länge hade de ensamt ansvar för hela Stockholms län men vid årsskiftet 2017-2018 öppnade ytterligare ett Diagnostiskt centrum på Danderyds sjukhus. I dag har de båda klinikerna ett nära samarbete.

- Vi trodde att vi skulle få färre patienter efter det, men så har det inte blivit, konstaterar Roland Söderholm, överläkare och medicinskt ansvarig läkare för Diagnostiskt centrum i Södertälje.

Snabb utredning vinst för patienterna

På Diagnostiskt centrum i Södertälje arbetar man med två standardiserade vårdförlopp: allvarliga ospecifika symptom som kan bero på cancer, respektive cancer med okänd primärtumör. Till sitt förfogande har de två sjuksköterskor, en koordinator, en ST-läkare och en överläkare, en roll som i praktiken delas på fyra läkare från medicinkliniken. Roland Söderholm är en av dem.

Patienterna kommer främst från primärvården men även från akuten och specialistvården. Att komma till Diagnostiskt centrum innebär att patienten får ett snabbspår in i vården.

Samtidigt som patienter remitteras till Diagnostiskt centrum skrivs en remiss till datortomografi thorax och buk på Södertälje eller Danderyds sjukhus. Direkt efter röntgen träffar patienten en sjuksköterska och får inom kort träffa en ST-läkare som tar en noggrann anamnes och gör en undersökning från topp till tå. Nästa steg är en genomgång med patient och anhöriga, sjuksköterska och överläkare. Tillsammans går de igenom röntgenbilderna och provsvaren och inom i genomsnitt sexton arbetsdagar har patienten fått en diagnos och skickas vidare till rätt klinik för behandling.

Av patienterna i Södertälje kommer ungefär en tredjedel för att få en primärtumörutredning. Övriga har allvarliga ospecifika symptom som kan bero på cancer, men oftast visar det sig vara något annat. Reumatiska sjukdomar är vanligt, liksom tandrotsinfektioner och magsår. Man har även haft patienter med syfilis och tuberkulos.

- Tanken är att vi ska hitta cancer i ett behandlingsbart skede, och visst händer det att vi gör det. Men den stora vinsten för patienten är att utredningen hos oss sker samlat och att det går fort. De slipper slussas runt i vården, säger Roland Söderholm.

Svårt att få med primärvården

Men att nå rätt patienter har varit svårt. För att nå ut till primärvården, som de flesta kommer ifrån, har Roland Söderholm och hans kollegor informerat i flera olika sammanhang och man har även tagit med cheferna för vårdcentralerna i upptagningsområdet i projektgruppen. Inför starten fördes också en hel del diskussioner om vad som är rimligt för primärvården att göra innan patienterna skickas vidare.

- Jämfört med Danmark är det ett ganska begränsat paket med prover vi kommit fram till men det har nästan alltid räckt för att kunna gå vidare med mer riktade utredningar, säger Roland Söderholm.

Ändå skickas ungefär hälften av patienterna tillbaka till remitterande läkare. Antingen för att de inte tillhör rätt patientgrupp eller för att alla prover inte tagits som de ska. Totalt har antalet patienter varit långt färre än man räknat med.

Martin Forseth, distriktsläkare och verksamhetschef på vårdcentralerna i Tumba och Salem, har remitterat runt tio patienter till Diagnostiskt centrum. Han tycker att det har fungerat bra och att patienten blivit väl genomgången och snabbt fått en tydlig diagnos.

- Som remitterande doktor vill jag veta att patienten blir väl omhändertagen så att jag kan känna mig trygg att släppa under en period. Jag vill inte behöva engagera mig förrän jag hör något mer, säger han.

För patienterna är den främsta nyttan att det går fort att få en diagnos, oavsett vad beskedet till slut blir.

- Det här är utredningar som tenderat att ta väldigt lång tid på vårdcentralerna, där man gör allt seriellt, inte parallellt som på Diagnostiskt centrum. Det sparar också tid för mig som doktor och mottagningen, säger Martin Forseth.

Ekonomisk utvärdering på gång

Martin Forseth sitter med i projektgruppen för Diagnostiskt centrum och konstaterar att distriktsläkare i snitt remitterar någon enstaka patient per år. Han stöter fortfarande på läkare som inte riktigt förstår hur de ska remittera till Diagnostiskt centrum.

- Jag har inget emot att man ställer höga krav, det måste man för att motivera att de här patienterna får förtur, men det som upplevs krångligt blir i många fall inte gjort. Men nu har de fått en del draghjälp då de standardiserade vårdförloppen rullas ut, säger han.

Om nyttan med Diagnostiskt centrum överstiger kostnaden återstår att se. Det pågår en hälsoekonomisk utredning som beräknas vara klar våren 2018.

- Jag hoppas att den kommer visa att det här är ett ekonomiskt rationellt arbetssätt för den här patientgruppen, eftersom jag tror att det är bra för patienterna, säger Martin Forseth.

• Öppnade 2014.
• Utreder allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer samt cancer med okänd primärtumör.
• Primärvården, akutvården och specialistvården kan remittera patienter.
• Patienten ska tas emot inom fyra kalenderdagar från remiss. 80 procent ska få diagnos inom tre veckor.
• 237 patienter togs emot 2017.
• Två tredjedelar utreddes för specifika symtom, en tredjedel för okänd primärtumör.
• 34 procent av patienterna totalt fick cancerdiagnos.
• 16 procent fick diagnos inom tre veckor.