Läkemedel diskuteras, som de flesta samhällsrelaterade frågor, ofta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det händer att vi som läkemedelsföretag kritiseras för vår prissättning. Men hur hög är egentligen kostnaden för cancerläkemedel jämfört med den totala samhällskostnaden för cancer? Eller jämfört med den totala hälso- och sjukvårdskostnaden? Det diskuterar jag i det här inlägget.

Mindre än en tiondel

Som jag nämnde i förra inlägget så har det kommit flera nya cancerläkemedel under de senaste åren och den här positiva utvecklingen kommer att fortsätta i flera år till. Även med denna utveckling så utgör läkemedel endast en liten del av den totala kostnaden för Sveriges hälso- och sjukvård.

Den totala läkemedelskostnaden för alla typer av läkemedel har under de senaste två decennierna legat stabilt på omkring 10–15 procent av den totala hälso- och sjukvårdskostnaden. För det senast tillgängliga året, 2016, var siffran 9,8 procent enligt OECD. I jämförelse med andra EU-länder är det en relativt sett låg siffra.

Kostnaden för cancerläkemedel står i sin tur endast för en liten del av den totala läkemedelskostnaden. Enligt LIFs ”Fakta 2016” har cancerläkemedel sett över tid (åren 2005–2015) svarat för omkring 10 procent av de totala läkemedelskostnaderna.

Den ”skenande” procentenheten

Cancerläkemedel utgör alltså 10 procent av de 10 procent som är kostnaden för läkemedel. Om man räknar ut det så kan man konstatera att cancerläkemedel utgör cirka 1 procent av vårdens totala kostnader.

Så när man pratar om prissättningen av läkemedel, eller de påstått ”skenande” läkemedelskostnaderna, är det viktigt att komma ihåg att läkemedel endast står för ungefär 10 procent – och cancerläkemedel för 1 procent – av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården.

Samhällets kostnader för cancer innefattar mycket mer än bara läkemedel

Också när vi jämför kostnaden för cancerläkemedel med de totala kostnaderna som cancersjukdomar innebär för samhället blir det tydligt att läkemedelskostnaden inte utgör en särskilt stor del. Cancer tar tid och resurser i anspråk både för människor som drabbas och för samhället som helhet. Kostnader uppstår eftersom resurser behövs för att diagnostisera, behandla och leva med cancersjukdom. Kostnader uppstår också för att sjukdom hindrar människor från att arbeta och utföra vardagliga aktiviteter. 

Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) beräknade 2013 de samhällsekonomiska kostnaderna för cancer i Sverige. Då uppgick samhällets kostnad för cancer till 36 miljarder kronor per år. Den enskilt största delen utgörs av produktionsbortfall, till följd av förtida död och nedsatt arbetsförmåga (”sjukskrivning”), medan cancerläkemedel endast svarade för 8 procent av de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Nya innovativa läkemedel bidrar dessutom till att minska de samhällsekonomiska kostnaderna för cancer genom att möjliggöra återgång till arbete för allt fler cancerdrabbade.

Det finns annat än läkemedel att utvärdera

Sammantaget hoppas jag att jag lyckats visa här att läkemedel utgör en begränsad del av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna, att cancerläkemedel utgör en begränsad del av de totala läkemedelskostnaderna, och att cancerläkemedel är en begränsad del av de samhällsekonomiska kostnaderna för cancer i Sverige.

Trots det riktas strålkastarljuset ofta på just denna del av sjukvårdskostnaderna, som brukar utmålas som ett stort problem. Följaktligen blir då också processerna, utvärderingarna och rekommendationerna för att bedöma hälsoekonomi, värde och lämplig användning av läkemedel många. Och de läkemedel som i utvärderingarna inte visar tillräckligt mycket värde kommer inte till användning.

Dessa processer och utvärderingar av läkemedel är ofta rimliga, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det finns många andra kostnadskrävande aspekter inom sjukvården som också borde utvärderas.

Referenser

1.   OECD, ”Pharmaceutical spending”, 2018, 
2.   LIF ”Fakta 2016” 
3.   IHE, ”Kostnader för cancer i Sverige idag och år 2040”, 2016:1.