I Sverige ska ingen behöva vara ofrivilligt undernärd

Nutritionen inom äldreomsorgen är på många ställen så katastrofal att den i media ofta beskrivs som svält och grav undernäring. Statistiken som lyftes i samband med regeringens utredning om äldreomsorgen är dyster. Nära 40 000 personer lider av undernäring och minst 100 000 är i riskzonen. För lite energi och näring drabbar livskvaliteten såväl som möjligheterna till god och säker vård.

Undernäring är komplext

Medicinsk undernäring är ett komplext område. Behovet av energi och protein är ofta förhöjt och det kan finnas många olika faktorer som gör det svårare att få i sig tillräckligt. Inom äldreomsorgen är det ofta bristande personalresurser, rutiner och kunskap som gör att nattfastan är för lång eller att den äldre inte får rätt hjälp i samband med måltiderna. Många har flera diagnoser, och är ibland dessutom deprimerade. De är ofta ensamma och har för lite stimulans av såväl hjärna som hjärta och muskler. Smakupplevelserna och aptiten förändras och magtarmkanalen påverkas, bland annat av stillasittande och medicinering. Kanske har man dålig tandstatus, motoriska svårigheter eller andra skäl till att det är svårt att tugga och svälja.

Mycket utanför tallriken påverkar

Maten på tallriken utgör bara en del av upplevelsen av en måltid. Aptiten och matlusten påverkas dessutom av förväntningar, måltidsmiljö, ljus och ljud, bemötande och sällskap – alla inblandade har en viktig roll. Hur vi pratar om maten, hur stämningen kring bordet är, och vilka känslor man bär med sig har avgörande betydelse för hur mycket mat som hamnar i magen. För att lyfta fram och medvetandegöra kring dessa faktorer används allt oftare begreppet FAMM (Five Aspects of Meal Model), läs gärna mer i denna rapport från Socialstyrelsen.

Bemanningen inom omsorgen gör att man ofta har för lite tid för att hjälpa de äldre att få i sig maten. Man måste också ta sig tid att ta reda på varje individs behov och preferenser. Dietister inom kommunal verksamhet kan genom att utbilda och inspirera, kartlägga och följa upp, öka kunskapsnivån och medvetenheten kring mat och måltider (både hos personal och hos vårdtagare och anhöriga), och höja vårdkvaliteten.

Undernäringen gör patienten svagare och bidrar till ökad vårdtyngd. Med bättre nutrition kan vårdtiderna förkortas i samband med operationer och behandling av till exempel cancer. Rätt nutritionsbehandling bidrar till att patienten hinner återhämta sig mellan behandlingstillfällena och ökar förutsättningarna att planering kring behandlingar och doseringar kan följas. Läs gärna vidare i Vårdhandboken.

Maten är inte bara en sysselsättning, det är en förutsättning för all vård och behandling och lägger grunderna för läkning, motivation och livsglädje. Vårdpersonal måste få möjlighet att ge värdig och god vård och omsorg, även i äldreomsorgen. Ingen ska behöva vara undernärd mot sin vilja.

STATISTIK och FAKTA

Enligt uppgifter från Socialstyrelsens databas har cirka 253 000 äldre (över 65 år) hemtjänst, eller bor på korttidsboende eller särskilt boende. Av personer som är över 65 år bedöms 15,6 procent vara undernärda (ca 39 500 personer) och 46,4 procent riskerar att bli undernärda (ca 117 400 personer). I vissa kommuner är mer än var fjärde äldre undernärd, enligt statistik från Senior alert, ett nationellt kvalitetsregister för riskbedömning av fallolyckor, trycksår, munhälsa, blåsdysfunktion och undernäring inom äldreomsorgen.