Varmt välkomna till hälsoekonomiskolan
Bristol-Myers Squibb kommer under en period framöver att, via blogginlägg, arbeta för att öka kunskapen och förståelsen för hälsoekonomi genom en serie av blogginlägg med målsättningen att fler personer ska få en ökad inblick i ämnet och på vilket sätt hälsoekonomin används som underlag för adekvata beslut och rekommendationer inom svensk hälso- och sjukvård
Kostnader och hälsoeffekter
Nu har vi kommit fram till den fjärde och avslutande delen av hälsoekonomiskolan. I denna del kommer vi att belysa olika typer av kostnader, hur priset påverkar resultatet i en kostnadseffektivitetsmodell och dessutom diskutera hur och varför kostnader och hälsoeffekter hänförs till tidpunkten för analysen.
Olika typer av kostnader
Först är det viktigt med några definitioner: Ett pris är inte detsamma som en kostnad. Ett pris är en del av en kostnad. Normalt är en kostnad priset multiplicerat med volymen. I hälsoekonomi definieras således en kostnad ofta som enhetspriset multiplicerat med resursanvändningen.
Vi skiljer mellan två stora kostnadstyper:
1. Direkta kostnader: Resursanvändning direkt till följd av behandlingen eller ingripandet. Exempel är sjukhus-, öppenvård och läkemedel.
2. Indirekta kostnader: eller "samhällskostnader" är förluster för samhället som uppkommit till följd av sjukdomen eller dess behandling. Exempel på en indirekt kostnad är förlorad produktivitet (till exempel påverkan på produktion, hushållsarbete samt sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter), sjukskrivning och pensioner. Det finns också kostnader förknippade med för tidig död eller för att överleva.
Korrelationen mellan priset på läkemedlet och ICER: n
Detta är den näst vanligaste frågan när man diskuterar hälsoekonomi.
När till exempel en myndighet anser att en behandling "inte" är kostnadseffektiv jämfört med en annan behandling är inte alltid en prisminskning av ett visst läkemedel lösningen. Varför är det så?
Den främsta orsaken är att läkemedel bara är en del av behandlingen som utvärderas i en CEA. Ibland är läkemedlets andel av den totala kostnaden liten jämfört med andra kostnader. Då spelar det ingen roll om kostnaden för läkemedlet krymper. Det kommer att få en begränsad inverkan.
Diskontering
Detta är den tredje vanligaste frågan framförallt icke-ekonomer.
När du sätter in pengar på banken får du en ränta från banken för att de lånar dina pengar. Detta innebär att 100 kr idag är värt mer i framtiden.
Anledningen till att utgifter i nutid har en alternativkostnad i förhållande till framtida utgifter är att en monetär investering ger en realavkastning - pengar på banken ger dig ränta. Det finns därför en kostnad för att spendera pengar i nutid jämfört med att spendera samma summa pengar i framtiden.
En viktig anledning till att diskontera framtida kostnader och hälsovinster är "tidspreferensen", alltså viljan att erhålla fördelar i nutid samtidigt som eventuella negativa effekter inte tas hänsyn till i samma utsträckning. Exempel på mänskligt beteende som implicit diskonterar framtida hälsoeffekter är rökning och alkohol som för vissa personer ger en positiv upplevelse i nutid samtidigt som de generar framtida (diskonterade) skadliga hälsoeffekter.
Om framtida hälsovinster inte diskonteras innebär det att hälsovinster som uppnåtts i år och de som uppnås inom 20 eller 30 år är lika värdefulla. Sammanfattningsvis gäller samma skäl för diskontering av hälsovinster som för kostnader i en hälsoekonomisk modell. Myndigheter i olika länder använder olika diskonteringsräntor men i de allra flesta länder diskonteras både kostnader och hälsovinster. I Sverige används en diskonteringsränta för alla effekter av en behandling på 3 procent.
Sammanfattning
Vi har nu gått igenom de grundläggande begreppen inom hälsoekonomi. Har du läst alla fyra avsnitten i hälsoekonomiskolan så är du förhoppningsvis lite mer bekväm när du kommer i kontakt med en hälsoekonomisk analys. Det finns naturligtvis ett antal olika områden och aspekter som vi inte har tagit upp i denna grundläggande genomgång.
Några viktiga punkter att komma ihåg:
1. En CEA är inte statisk. Resultatet beror på data som används i beräkningsmodellen.
2. Be alltid om känslighetsanalyser. Kom ihåg att det inte finns "en enda rätt kostnad per QALY".
3. Kostnadseffektivt är inte detsamma som kostnadssparande.
4. Priset är inte detsamma som kostnaden. Pris multiplicerat med volym resulterar i en kostnad.
Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.
Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.
He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.
Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.
Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.
För mer information, se www.kajsaasp.se