Hälsoekonomiska utvärderingar
Hälsoekonomiska utvärderingar
Av: Christoffer Holmberg - HÄLSOEKONOMI
augusti 2017

I mitt förra inlägg skrev jag om det inbyggda problemet med hälsoekonomiska analyser sett till de subventionsprocesser och -system som idag finns i Sverige. Budgetekonomi ställs mot prisreglering och i slutändan riskerar beslut och rekommendationer bli svåra att förstå.

För att sammanfatta kan man lite förenklat säga att det ur ett budgetperspektiv är logiskt att använda hälsoekonomiska analyser för att sänka priset. Ett lägre pris ger mindre budgetpåverkan, vilket gör att fler patienter kan behandlas för samma totalkostnad.

Ur ett prisregleringsperspektiv kan behandlingen däremot vara mer eller mindre kostnadseffektiv, men det behöver inte finnas något logiskt självändamål att sänka priset. Den nytta behandlingen ger kan vara helt rimlig i förhållande till kostnaderna oavsett om priset på behandlingen sänks med ett visst antal procent eller inte.

Lösningen på detta är att skilja budgetekonomi från prisreglering och/eller hälsoekonomi. Jag tänker mig ett system som övergripande fungerar så att kostnadseffektiviteten analyseras noga på ungefär samma sätt som idag. Därefter genomförs förhandlingar eller upphandlingar. Det viktiga är att processerna är åtskilda. Den hälsoekonomiska analysen bör göras oberoende och helt fristående från budgetekonomin.

Det handlar alltså i grunden om att skaffa fram så bra underlag (hälsoekonomi) som möjligt för att kunna fatta ett så bra beslut (TLV-subvention eller NT-rekommendation) som möjligt. Risken att ett visst önskat beslut påverkar underlaget bör minimeras.

Delvis sker ovanstående redan idag för de läkemedel som genomgår NT-rådets process. Ibland finns det också ett anbudsförfarande kopplat till NT-rådets process. Ett stort problem här är dock att TLV som utför de hälsoekonomiska analyserna agerar som en slags statlig konsult åt NT-rådet, vilket skulle kunna påverka oberoendet negativt.

Men hur skulle man kunna göra för att åstadkomma en tydligare tudelning mellan analys och beslut? Några konkreta tankar är:

1. Skilj ut myndigheten som tar fram underlag från den myndighet som fattar beslut.

2. Ge positionen som TLVs chefsekonom en ställning som biträdande generaldirektör för att öka positionens ”tyngd” och skapa mer oberoende.

3. Inrätta en fristående kontrollfunktion som utvärderar de hälsoekonomiska underlagen löpande i förhållande till de beslut och rekommendationer som de resulterat i.

4. Sist, men inte minst, är det synnerligen viktigt att låta riksdagen fatta beslut grundat på ordentliga utredningar när subventionssystemet ändras. Det komplexa system vi har idag har till stora delar tillkommit utan att riksdagen fått säga sitt.

Ovanstående tankar är ingalunda problemfria och delvis kanske de kan vara svåra att realisera. Personligen tror jag dock att ett stort steg skulle kunna tas genom att lyfta hälsoekonomins tyngd inom existerande strukturer. Enbart genom att ännu tydligare se hälsoekonomi som en del i ett beslutsunderlag vilket ska vara så korrekt som möjligt skulle mycket kunna åstadkommas.

Christoffer Holmberg
Christoffer har arbetat med hälsoekonomi, prissättning och market access på Bristol-Myers Squibb sedan 2011 och har deltagit i introduktionen av samtliga nya läkemedel som företaget gjort i Norden sedan dess.
- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.
Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se