Intryck från Almedalsveckan

Det är valår och som sig bör var det full fart under Almedalsveckan. De dagar jag var på plats var som vanligt intensiva och passerade förbi i högt tempo.

Jag tänkte anspråkslöst dela med mig av några intryck som jag fick med mig hem från seminarier, mingel och alla möten där svensk hälso- och sjukvård diskuterades.

Hälsovård

I normala fall brukar det mesta av diskussionen om hälso- och sjukvård handla om sjukvård, men i år var hälsa ett ofta förekommande tema. Det pratades mycket om vikten av prevention för att undvika sjukdom. Ett exempel var det seminarium vi på BMS arrangerade om strokeprevention, där hjärtläkaren Tord Juhlin pratade om hur viktigt det är att ha bra samtal med personer med förmaksflimmer kring övervikt, mat- och alkoholvanor och vilken effekt det kan ha på deras risk att drabbas av stroke när de följer råden. För livsstilsfrågorna är det ofta individen själv som bär på lösningen och som måste göra jobbet. Vårdens roll blir att informera och försöka motivera.

Egenvård

Med begreppet ”egenvård” avses det som patienter gör under den tid som de är själva med sin sjukdom. Jag hörde flera referera till Sara Riggare, som har haft Parkinsons sjukdom i många år. Sara brukar beskriva hur det är att leva med en kronisk sjukdom genom att säga att hon tillbringar en timme om året hos sin neurolog, men ägnar resterande 8 765 timmar åt egenvård. Uttryckt på det sättet, så framstår det tydligt att den med störst möjlighet att påverka hennes ”må bra-tid” är hon själv och inte hennes neurolog. Sara menar att det är normalt att kroniskt sjuka patienter vet mer om sin sjukdom än vad deras läkare gör och att det vore en fördel om vården var mer öppen för det och bättre tog tillvara på kunskaperna hos så kallade ”spetspatienter”. En kompletterande diskussion var också hur egenvården kan förbättras med smarta digitala lösningar.

Artificiell intelligens (AI) och digitalisering

Under årets Almedalsvecka var det mycket tal om AI och digitaliseringens möjligheter att stödja beslut i vården. Mathias Ekman från Microsoft, som deltog i ett av BMS seminarium, sa att 2015 pratade alla om e-hälsa, 2016 om ledningsproblem, 2017 om digitalisering och 2018 om AI som lösningen på vårdens problem. Han menar dock att mycket av den insikt och kunskap som krävs för att implementera AI i vården saknas. Offentlig sektor har en tradition av ”att göra själv”, men om det här ska bli bra kommer förändrade arbetssätt att krävas och det är inte vårdens främsta gren.

En sak som framstår tydligt även för mig som inte kan det här området så bra, är att implementeringen av nya digitala verktyg och vårdmodeller inte främjas av det ”lapptäcke” av olika IT-system som vi har i Sverige. Mer av regional och nationell samordning hade underlättat att få till stånd IT-system i vården som kommunicerar med varandra, för att ha en bättre grund att bygga ifrån.

Kompetensförsörjning kan säkras genom organisation och ledarskap

Kompetensförsörjningen i vården - att behålla medarbetarna och kunna rekrytera nya - är en stor utmaning. För att lyckas så krävs goda arbetsplatser, konkurrenskraftiga löner och förutsättningar för ett hållbart och utvecklande yrkesliv. För att nå dit kommer det behövas fler ledare i organisationen, ”på golvet”, som har mod att leda i förändring och som är uthålliga.

Peter Daneryd, förbundsdirektör på Skandionkliniken, uttryckte på ett seminarium som BMS arrangerade ihop med fem andra läkemedelsföretag att förändringsledning är ett kompetensområde som borde ingå i hälso- och sjukvården i större utsträckning.

En god och nära vård

Den utredning som Anna Nergårdh leder har presenterat delbetänkande och utredningens slutbetänkande ska levereras i mars 2019. Vi får se till vilken regering det blir, men klart är att hennes arbete är viktigt och med stor sannolikhet kommer leda till förändring.

Min syn är i alla fall att hennes kommunikation har gjort avtryck. Under årets Almedalsvecka var det många som, likt Anna, säger att det svenska sjukvårdssystemet är uppbyggt kring akutsjukhusen och det akuta omhändertagandet, men att det brister i kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet. Dagens och morgondagens behov som kroniskt sjuka patienter har kräver en annan organisation med t.ex. en utbyggd och stärkt primärvård.

Som jag skrev i början, detta är några av mina intryck från årets Almedalsvecka. En avslutande notering är att vården i allra högsta grad är på kartan även för partiledarna. Det var kanske allra tydligast i Ebba Busch Thors tal, men flera partiledare talade om hälso- och sjukvård i sina Almedalstal.

Det kanske blir så i valtider, men jag upplevde att en hel del beskrevs som sämre än vad det i verkligheten är. Det är väldigt många i vården som gör ett fantastiskt jobb och jag är övertygad om att det kommer generera förbättringar framöver. Och glöm inte, på område efter område har Sverige fortfarande medicinska resultat i världsklass, så mycket är väldigt bra!