Vikten av ett smidigt införande av nya cancerläkemedel
Vikten av ett smidigt införande av nya cancerläkemedel
Av: Pontus Lindvall - OM CANCER OCH CANCERLÄKEMEDEL
december 2018

När man pratar om införandet av nya cancerläkemedel handlar diskussionen ofta till stor del om kostnaden för behandlingarna. Detta är dock bara en av flera faktorer som samverkar när det gäller ett snabbt och jämlikt införande av nya cancerläkemedel. Detta diskuterar jag i detta inlägg.

Nya läkemedel har förändrat införandeprocessen

Ett tydligt exempel, som jag lyft upp tidigare i det här sammanhanget, är immunterapierna mot cancer som godkändes först för användning mot spritt malignt melanom, dvs när cancern har spridit sig i kroppen och inte längre går att operera.

I fallet med immunterapier har läkemedlen gjort att vården varit tvungen att lära sig nya sätt att mäta behandlingens effekter samt hur man bör hantera annorlunda biverkningar än de som man var van vid brukade uppstå för cancerpatienter.

När det första immunterapeutiska läkemedlet introducerades så hade varje landsting sin egen process för införande av nya behandlingar, vilket föga förvånande resulterade i ett ojämlikt införande över landet.

Nationellt införande skapar förutsättningar för jämlik vård över landet

En nationell process för införande av nya terapier har på senare år blivit en naturlig del i introduktionsprocessen för nya cancerläkemedel.

Idag används en modell för nationellt ordnat införande som, enkelt beskrivet, innebär att läkemedelsbolaget presenterar en hälsoekonomisk analys efter att ett nytt läkemedel fått marknadsgodkännande från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) genomför en värdering av företagets underlag för att ta ett beslut om förmån och fastställande av pris i det fall det gäller läkemedel som förskrivs på recept.

När det gäller så kallade rekvisitionsläkemedel, alltså läkemedel som man ger till patienterna på sjukhus t.ex. i form av infusioner vilket är vanligt bland nya cancerläkemedel, så utgör TLV:s värdering istället en del av NT-rådets beslutsunderlag. NT-rådet (nya terapier), som utses av landstingens hälso- och sjukvårdsdirektörer, rekommenderar då vilka läkemedel som ska användas och till vilka patientgrupper.

Nationella rekommendationer behöver bli lokal verklighet

Angelägna nya cancerläkemedel åtföljs numera ofta av nationella rekommendationer för hur och till vilka patienter som läkemedlen ska användas. Men nationella rekommendationer botar inga patienter, utan först när dessa rekommendationer har implementerats och blivit till lokal verklighet gör de nytta. Här ligger utmaningen till stor del idag. Den lokala cancervården är hårt belastad, behandlingsavdelningar har brist på såväl läkare som sjuksköterskor och här kan man hitta orsaker till att vården fortfarande är ojämlik över landet.

Det behövs ett arbetssätt för att hantera kombinationsbehandlingar

En aktuell utmaning vad gäller införandeprocesserna för nya cancerläkemedel finns i det faktum att många nya läkemedel är beroende av varandra, så kallade kombinationsbehandlingar, där det nya läkemedlet inte ersätter ett gammalt, utan istället används i kombination med existerande behandling.

Detta medför inte sällan problem för hur kostnadseffektiviteten för det nya läkemedlet ska utvärderas. I dagens system för utvärdering av kostnadseffektiviteten riskerar de nya läkemedlen att betraktas som ej kostnadseffektiva ens vid låga priser, då kostnaden för basbehandlingen anses bli för hög. Kombinationsbehandlingar kommer sannolikt att bli allt vanligare i framtiden och som alltid är det framförallt patienterna som drabbas av denna problematik. 

Vikten av ett smidigt införande av nya cancerläkemedel

Vi på Bristol-Myers Squibb menar därför att TLV snarast måste utarbeta ett arbetssätt för att hantera utvärderingar av kombinationsbehandlingar och prissättning av dessa, så att de kan göras tillgängliga för svenska cancerpatienter.

Pontus Lindvall
Pontus har arbetat på BMS i mer än 10 år och har fram till nyligen sysslat med sådant som kretsar kring samhällskontakter och att arbeta i det tidiga skedet vid introduktion av nya läkemedel. Pontus började jobba i branschen för närmare 20 år sedan och säger såhär om sitt jobb: ”Att jobba på BMS känns extra bra när jag känner att jag har varit med och gjort skillnad för att svenska patienter med svåra sjukdomar får tillgång till innovativa läkemedel som kan hjälpa dem i kampen mot sjukdomen. Jag är mycket engagerad i mitt jobb som jag upplever som väldigt meningsfullt.” Pontus bloggar om ämnen som är relaterade till hans arbetsuppgifter.
- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se

Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.