I ett tidigare blogginlägg skrev jag om hur begränsad del kostnaden för cancerläkemedel utgör relativt övriga kostnader inom hälso- och sjukvården. I detta blogginlägg tänkte jag gå in på hur själva prissättningen går till och vad den baseras på.

Bakom varje läkemedel finns ett omfattande vetenskapligt arbete och ett stort antal involverade aktörer. En lång process av vetenskapliga genombrott, myndighetsbeslut, politiska beslut och stora ekonomiska investeringar krävs för att ett nytt läkemedel ska nå patienterna.

Bara några få substanser når hela vägen fram

Från den första vetenskapliga teorin till dess att ett läkemedel blir godkänt uppskattar LIF att det tar 10–15 år och hela processen kostar mycket pengar. Av de tusentals substanser som testas i det inledande skedet är det endast några få lovande läkemedelskandidater som väljs ut för fortsatta försök. Endast ett fåtal substanser når hela vägen fram till att bli ett läkemedel som patienter har nytta av. Utvecklingskostnaden för ett nytt läkemedel kan uppgå till omkring 10–25 miljarder kronor, enligt en artikel i Journal of Health Economics.

De flesta läkemedel genererar värde i många år efter patenttiden

Patent på läkemedel är inte ett okomplicerat område, men på LIF:s hemsida kan man utläsa några fakta. Generellt kan man säga att från det att patent beviljats är läkemedlet skyddat i omkring 20 år från patentansökningsdagen.

Normalt ansöker man om patent i ett tidigt skede, långt innan ett läkemedel godkänns, för att våga satsa de  miljarder som krävs för att utveckla ett läkemedel. Det betyder å andra sidan att man har en kortare patenttid kvar efter att läkemedlet godkänns.

Efter att patentet gått ut fortsätter läkemedlet att generera värde i vården, men på en lägre prisnivå på grund av konkurrensen från generiska läkemedel. Enligt en rapport från IQVIA kan vi lära oss att av de läkemedel som idag används i Sverige lanserades omkring 40 procent av dem för mer än 40 år sedan. Ytterligare 41 procent lanserades för 15–40 år sedan.

Under patenttiden måste utvecklingskostnaderna täckas, men bolagen behöver också kompenseras för att kunna bära kostnaden för utvecklingen av de läkemedel som aldrig når hela vägen fram, samt öppna dörren till att utveckla morgondagens mediciner. Dessutom är, enligt LIF, läkemedelsbranschen en av få branscher som återinvesterar mer än 10 procent av den totala omsättningen i forskning och utveckling och många läkemedelsföretag lägger mycket mer än så.

Vi måste prata om behandlingens värde

Det är inte ovanligt att diskussioner om höga läkemedelspriser förs utan att värdet av behandlingen diskuteras. Ett nytt läkemedel kan kosta mycket pengar, men samtidigt tillföra ett stort värde. Detta kan till exempel bero på en effektförbättring jämfört med en äldre behandling, förbättrad livskvalitet för patienter eller på att det nya läkemedlet gör att andra kostsamma vårdinsatser kan undvikas.

När nya läkemedel prissätts så vägs flera faktorer in, däribland läkemedlets effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet. Kostnaden för behandling med det nya läkemedlet jämförs med kostnaden för den äldre behandling som det nya läkemedlet är tänkt att ersätta. Kostnaderna är ofta samtliga kostnader som förknippas med de båda behandlingarna, såsom läkemedelskostnad, biverkningskostnad och andra hälso- och sjukvårdskostnader. 

Kombinationsbehandlingar en utmaning att prissätta

Ytterligare en aspekt som kan försvåra prissättningen är det faktum att nya läkemedel relativt ofta ges i kombination med varandra. När de läkemedel som ges i kombination kommer från samma företag finns möjligheter att hitta lösningar som gör priset för kombinationen attraktivt. När de läkemedel man kombinerar kommer från olika företag, så råder dock strikta konkurrensrättsliga regler om att man inte får samverka i prissättning vilket ofta har fått till resultat att dessa kombinationer inte får gehör hos TLV eller av landstingens betalare och därmed inte kommer svenska patienter till godo.

Här har dagens svenska prissättningssystem potential till förbättring. Även om vårt system har sina brister så är det viktigt att läkemedelsföretag, som i dag, får mer betalt för det extra värde som ett nytt läkemedel bidrar med jämfört med befintliga. Priset ger incitament för läkemedelsföretag att göra framtida investeringar.

Referenser

1.   DiMasi, Joseph A.; Grabowski, Henry G.; Hansen, Ronald W. Journal of Health Economics 47 (2016) 20-33, “Innovation in the pharmaceutical industry: New estimates of R&D costs”.
2.   LIF, ”Forskning och utveckling”  & ”Vad betyder patent för den forskande läkemedelsbranschen?”  & ”Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården” 
3.   IQVIA, “Nya läkemedel – når de patienten i Sverige?”, 2018, 
4.   LIF, ”Läkemedelsmarknaden”, 2018.