Från forskning till ett prissatt läkemedel
Från forskning till ett prissatt läkemedel
Av: Pontus Lindvall - OM CANCER OCH CANCERLÄKEMEDEL
november 2018

I ett tidigare blogginlägg skrev jag om hur begränsad del kostnaden för cancerläkemedel utgör relativt övriga kostnader inom hälso- och sjukvården. I detta blogginlägg tänkte jag gå in på hur själva prissättningen går till och vad den baseras på.

Bakom varje läkemedel finns ett omfattande vetenskapligt arbete och ett stort antal involverade aktörer. En lång process av vetenskapliga genombrott, myndighetsbeslut, politiska beslut och stora ekonomiska investeringar krävs för att ett nytt läkemedel ska nå patienterna.

Bara några få substanser når hela vägen fram

Från den första vetenskapliga teorin till dess att ett läkemedel blir godkänt uppskattar LIF att det tar 10–15 år och hela processen kostar mycket pengar. Av de tusentals substanser som testas i det inledande skedet är det endast några få lovande läkemedelskandidater som väljs ut för fortsatta försök. Endast ett fåtal substanser når hela vägen fram till att bli ett läkemedel som patienter har nytta av. Utvecklingskostnaden för ett nytt läkemedel kan uppgå till omkring 10–25 miljarder kronor, enligt en artikel i Journal of Health Economics.

Från forskning till ett prissatt läkemedel

De flesta läkemedel genererar värde i många år efter patenttiden

Patent på läkemedel är inte ett okomplicerat område, men på LIF:s hemsida kan man utläsa några fakta. Generellt kan man säga att från det att patent beviljats är läkemedlet skyddat i omkring 20 år från patentansökningsdagen.

Normalt ansöker man om patent i ett tidigt skede, långt innan ett läkemedel godkänns, för att våga satsa de  miljarder som krävs för att utveckla ett läkemedel. Det betyder å andra sidan att man har en kortare patenttid kvar efter att läkemedlet godkänns.

Efter att patentet gått ut fortsätter läkemedlet att generera värde i vården, men på en lägre prisnivå på grund av konkurrensen från generiska läkemedel. Enligt en rapport från IQVIA kan vi lära oss att av de läkemedel som idag används i Sverige lanserades omkring 40 procent av dem för mer än 40 år sedan. Ytterligare 41 procent lanserades för 15–40 år sedan.

Under patenttiden måste utvecklingskostnaderna täckas, men bolagen behöver också kompenseras för att kunna bära kostnaden för utvecklingen av de läkemedel som aldrig når hela vägen fram, samt öppna dörren till att utveckla morgondagens mediciner. Dessutom är, enligt LIF, läkemedelsbranschen en av få branscher som återinvesterar mer än 10 procent av den totala omsättningen i forskning och utveckling och många läkemedelsföretag lägger mycket mer än så.

Från forskning till ett prissatt läkemedel

Vi måste prata om behandlingens värde

Det är inte ovanligt att diskussioner om höga läkemedelspriser förs utan att värdet av behandlingen diskuteras. Ett nytt läkemedel kan kosta mycket pengar, men samtidigt tillföra ett stort värde. Detta kan till exempel bero på en effektförbättring jämfört med en äldre behandling, förbättrad livskvalitet för patienter eller på att det nya läkemedlet gör att andra kostsamma vårdinsatser kan undvikas.

När nya läkemedel prissätts så vägs flera faktorer in, däribland läkemedlets effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet. Kostnaden för behandling med det nya läkemedlet jämförs med kostnaden för den äldre behandling som det nya läkemedlet är tänkt att ersätta. Kostnaderna är ofta samtliga kostnader som förknippas med de båda behandlingarna, såsom läkemedelskostnad, biverkningskostnad och andra hälso- och sjukvårdskostnader. 

Kombinationsbehandlingar en utmaning att prissätta

Ytterligare en aspekt som kan försvåra prissättningen är det faktum att nya läkemedel relativt ofta ges i kombination med varandra. När de läkemedel som ges i kombination kommer från samma företag finns möjligheter att hitta lösningar som gör priset för kombinationen attraktivt. När de läkemedel man kombinerar kommer från olika företag, så råder dock strikta konkurrensrättsliga regler om att man inte får samverka i prissättning vilket ofta har fått till resultat att dessa kombinationer inte får gehör hos TLV eller av landstingens betalare och därmed inte kommer svenska patienter till godo.

Här har dagens svenska prissättningssystem potential till förbättring. Även om vårt system har sina brister så är det viktigt att läkemedelsföretag, som i dag, får mer betalt för det extra värde som ett nytt läkemedel bidrar med jämfört med befintliga. Priset ger incitament för läkemedelsföretag att göra framtida investeringar.

Referenser

1.   DiMasi, Joseph A.; Grabowski, Henry G.; Hansen, Ronald W. Journal of Health Economics 47 (2016) 20-33, “Innovation in the pharmaceutical industry: New estimates of R&D costs”.
2.   LIF, ”Forskning och utveckling”  & ”Vad betyder patent för den forskande läkemedelsbranschen?”  & ”Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården” 
3.   IQVIA, “Nya läkemedel – når de patienten i Sverige?”, 2018, 
4.   LIF, ”Läkemedelsmarknaden”, 2018. 

Pontus Lindvall
Pontus har arbetat på BMS i mer än 10 år och har fram till nyligen sysslat med sådant som kretsar kring samhällskontakter och att arbeta i det tidiga skedet vid introduktion av nya läkemedel. Pontus började jobba i branschen för närmare 20 år sedan och säger såhär om sitt jobb: ”Att jobba på BMS känns extra bra när jag känner att jag har varit med och gjort skillnad för att svenska patienter med svåra sjukdomar får tillgång till innovativa läkemedel som kan hjälpa dem i kampen mot sjukdomen. Jag är mycket engagerad i mitt jobb som jag upplever som väldigt meningsfullt.” Pontus bloggar om ämnen som är relaterade till hans arbetsuppgifter.
- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.
Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se