Som jag berättat om i tidigare blogginlägg händer det väldigt mycket inom cancerområdet. Nya innovationer utmanar vår syn på cancerbehandlingar. I detta inlägg tänkte jag gå in lite mer på några av dessa innovationer.
Nobelprisbelönad forskning möjliggör nya behandlingsvägar
Ett område på frammarsch inom cancerläkemedel är immunterapi mot cancer, som innebär att immunförsvaret aktiveras för att bekämpa tumörer. Immunförsvaret kan kort sagt beskrivas som kroppens skydd mot sjukdomsframkallande ämnen. Hit räknas olika vita blodkroppar och en del andra celler som är bra på att känna igen främmande ämnen och felaktiga celler, däribland cancerceller.
Idén med immunterapi är att förbättra och stötta immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa cancerceller, som annars är duktiga på att undkomma immunförsvaret. I dagsläget forskas det enligt en artikel i Pharma Times på mer än 2000 immunonkologiska läkemedel.
Forskningen bakom immunterapier mot cancer har dessutom uppmärksammats av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet genom att två av de banbrytande forskarna inom detta område, James P. Allison och Tasuku Honjo, tilldelats 2018 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Med deras forskningsupptäckter som bas har forskningen inom immunterapi på senare år utvecklats starkt, genom flera läkemedelsföretags och däribland Bristol-Myers Squibbs forskning inom området. I några av de artiklar som efter Nobelförsamlingens tillkännagivande beskrivit Nobelpristagarna och deras upptäckter har immunterapi beskrivits som en hörnpelare i cancerbehandling, tillsammans med kirurgi, strålning och anticancerläkemedel.
Immunterapi mot cancer kan för den enskilde patienten betyda ett ökat hopp om ett längre liv med bättre livskvalitet tillsammans med familj och närstående.
Cancervården blir alltmer individualiserad
Ett annat område som kommer att spela stor roll inom framtidens cancervård är precisionsmedicin, vilket visas bland annat genom att det är ett fokusområde för regeringens Life science-kontor. Cancervården tar nya steg mot en mer individualiserad vård, vilket med hjälp av precisionsmedicin kommer att innebära ny diagnostik och möjligheten att genom det bättre kunna skräddarsy behandlingar. Samtidigt pågår initiativet Genomic Medicine Sweden (GMS) vars syfte är att stärka implementeringen av precisionsmedicin över hela landet. GMS är ett brett samverkansprojekt mellan olika aktörer i samhället, däribland hälso- och sjukvården, universitet, näringslivet och patientföreningar.
Sammantaget kan sägas att vi är inne i en snabb utveckling inom cancerområdet. För att citera onkologen Gustav Ullenhag från en artikel i Läkartidningen så vill jag avsluta detta inlägg med att skriva att ”Det är viktigt att komma ihåg att utvecklingen inom det här området inte är slut. Vi är mitt uppe i den”.
Referenser
1. Pharma Times, 2017,
2. Karolinska Institutet. ”Om GMS”. 2018.
3. Karolinska institutet, 2018,
4. Läkartidningen.se, Trysell, Katrin ”’En fjärde hörnsten i cancerbehandlingen’”, 2018-10-01.
Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.
Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.
Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.
För mer information, se www.kajsaasp.se
Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.
He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.