Vad vi äter - och inte äter - påverkar hälsan
juni 2018 | LIVSSTIL | Av: Kajsa Asp Jonson
Vad vi äter - och inte äter - påverkar hälsan

Ohälsosamma matvanor är det största hotet mot hälsan i Sverige. Är det inte märkligt att maten kan utgöra ett hot, i ett land som har helt fantastisk tillgång till näringsrik och säker mat? Vi har alla möjligheter att äta varierat och täcka våra näringsbehov, och maten har en grym potential som friskfaktor. Hur blev det såhär?

Löpsedlarna täcks av tips om hur vi bör äta för att snabbt gå ner i vikt, få platt mage eller fräschare hy. Vi är ständigt på jakt efter den perfekta dieten och hakar på den ena löftesrika kostregimen efter den andra. Svenskarnas intresse och nyfikenhet vad gäller mat för hälsan borde ge positiva resultat, men ofta är det bara plånboken som blir tunnare av de trendiga dieterna. Halva befolkningen väger för mycket och många är kroniska bantare med ett ständigt dåligt samvete kring maten. Hälsosamma matvanor uppfattas som komplicerat eller tråkigt, och en stor del ohälsan i Sverige grundar sig i bristfälliga matvanor.

Det finns ingen quick fix. Det är inte en gurkmejashot på morgonen eller ett mystiskt algpulver på gröten som gör skillnaden. Enskilda "superfoods" eller näringsämnen kan inte kompensera för dåliga matvanor, det är vad du äter till frukost, lunch, middag och mellanmål dag efter dag genom hela ditt liv som betyder något. Och det handlar om helt vanlig mat, det behövs inga mirakelkurer. Det är i den vanliga maten "magin" finns - helt vanliga traditionella råvaror som grönsaker, rotfrukter, fullkorn, fisk, bär och frukt - mat som i rätt mängd ger en rad olika hälsoeffekter och som kan förebygga cancer och typ 2-diabetes.

Kunskap och kompetens kring matvanornas och nutritionens påverkan på hälsan behöver öka, både hos privatpersoner och inom sjukvården. Vi behöver hitta sätt för olika yrkesgrupper att samverka och hitta positiva synergier. Gemensamt kan vi lyfta fram matvanornas betydelse och inspirera till mat för hälsan, med massor av smak, näring och vackra färger. Med maten som verktyg kan vi minska sjukdomsbördan och bidra till en bättre livskvalitet.

Kosten har stor betydelse för att förebygga, men också för sekundärprevention, det vill säga att minska risken att insjukna på nytt om man har haft till exempel cancer eller hjärt-kärlhändelse. Mat och fysisk aktivitet i den mån man orkar och kan, är viktiga för att må bra i vardagen, och för att vara så väl rustad för behandling och återhämtning som möjligt. Kunskap, ett socialt nätverk och känslan av coping är viktiga delar, och maten ger energi och viktiga näringsämnen för läkningsprocesserna.

Via mat och dryck får kroppen proteiner och byggstenar, bränsle och näring, men den kan också bli onödigt högt belastad, kanske i form av ett ständigt kaloriöverskott, eller ämnen som kroppen inte mår bra av om det blir för mycket. Fetter och sockerarter som behövs för att kroppen ska fungera kan med dagens lättillgängliga och snabba kalorier lätt bli en fara för hälsan - inte minst i kombination med att många av oss lever ett alldeles för stillsamt liv och inte förbränner energin.

Enligt WHO kan en tredjedel av all cancer förebyggas genom att minska exponeringen för riskfaktorer som miljögifter, infektionssjukdomar, rökning och alkohol, och genom att röra på oss mer och äta mer hälsosamt kan vi samtidigt förebygga typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Grönsaker och frukt bedöms ha en skyddande effekt - men är det vitaminerna och fibrerna vi får i oss via frukt och grönt som "gör det" eller det faktum att vi äter mindre godis, bakelser och chips om vi äter frukt eller grönsaksstavar istället? Eller kanske finns det helt andra orsakssamband?

Det är svårt att veta om det är det vi äter, eller det vi låter bli att äta, som påverkar hälsan mest, och tidigare har det varit svårt att studera matvanor och samband med hälsa och ohälsa. Allt oftare används nu biomarkörer för att komplettera kostundersökningar och intervjuer. Med objektiva mätmetoder slipper man felkällor grundade i dåliga samveten, förnekelse och glömska. Forskningen blir säkrare och kommer närmare sanningen, och tid och resurser kan användas mer effektivt i jakten på fakta och verkliga samband.

Kajsa Asp Jonson

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se

- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se

Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.