I Sverige som har en historik av insatser för ett jämlikt samhälle borde skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper vara små, men förutsättningarna för hälsan kan vara väldigt olika beroende på vem du är och var du bor. Mycket tyder på att utvecklingen går åt fel håll och arbetet för mer jämlik hälsa är ständigt aktuell.
Regeringens och Folkhälsomyndighetens målsättning är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation, och att alla ska ha likvärdiga möjligheter att må så bra som möjligt. Kvinnor och män, oavsett geografi, bakgrund och socioekonomi, ska ha samma grundförutsättningar för såväl fysisk som psykisk och social hälsa. Men så ser det inte ut idag. Skillnaderna lyfts bland annat fram i debatter, till exempel om att sjukhus läggs ner i glesbygdsområden och det blir orimligt långt till förlossningsvården, och att lägre utbildning eller språksvårigheter gör det svårare för en patient att ta eget ansvar vid kronisk sjukdom.
Socioekonomiska skillnader och låg utbildningsgrad hänger ofta ihop med ohälsosamma levnadsvanor vilket bidrar starkt till hälsoklyftorna. Rökning är till exempel tre gånger så vanligt hos personer med kort utbildning jämfört med de med längre utbildning. Fetma, riskbruk av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet är också vanligare bland personer med kort utbildning.
Ett effektivt sätt att minska klyftorna är screening för till exempel bröstcancer och livmoderhalscancer, eftersom det ökar tillgängligheten till rätt vård och behandling, i rätt tid. Tidig upptäckt och snabba insatser räddar liv, och det får i Sverige idag inte vara individens ekonomi som avgör om man har möjlighet att upptäcka en cancersjukdom i tid, eller inte.
Resursklokt att förebygga psykisk ohälsa
Folkhälsomyndighetens kartläggningar visar att psykisk ohälsa ökar i Sverige och bland unga är ökningen alarmerande. Satsningar för att människor ska må bättre görs bland annat inom primärvården i utsatta områden. Att jobba förebyggande är även viktigt samhällsekonomiskt - psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning.
WHO menar att ett samhälles framgång kan mätas med graden av folkhälsa och hur den är fördelad. Jämlik hälsa kan alltså ses som ett mått på ekonomiskt välstånd. Jag tror inte att det är riktigt hela sanningen. Känslan av sammanhang (KASAM) påverkar den upplevda livskvaliteten och för hälsan är social kontext minst lika viktig som ekonomi och levnadsstandard. Även under ganska eländiga förhållanden kan människor leva ett långt liv och skatta sin hälsa högt.
Bo på rätt sida av Göteborg - lev nio år längre
Villkoren är ojämlika över landet, och skiljer sig mellan landsbygd och storstad, men även inom ett begränsat geografiskt område kan det vara stora skillnader. Enligt en rapport från Göteborg stad är skillnaderna i hälsa och livsvillkor så stora att medellivslängden (män) skiljer hela 9 år mellan olika delar av Göteborg. Även den självskattade hälsan varierar starkt.
Regeringen har som mål att minska hälsoklyftorna och Kommissionen för jämlik hälsa har tagit fram förslag till åtgärder. För att närma sig målet behövs helhetssyn och ett samlat grepp med långsiktiga planer och strategier som spänner över många livsområden och sektorer. Alla som på olika sätt jobbar med hälsa kan bidra - och allt måste inte göras samtidigt.
Lästips! Rapporten "Closing the Gap in a generation: Health equity through action on the social determinants of health. Final report of the Commission on Social Determinants of Health," World Health Organization, Geneva, 2008." från WHO finns att ladda ner här.
Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.
Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.
För mer information, se www.kajsaasp.se
Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.
Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.
Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.
För mer information, se www.kajsaasp.se
Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.
He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.