Fakta kring mat och cancer – hett efterfrågat
Fakta kring mat och cancer – hett efterfrågat
Av: Kajsa Asp Jonson - LIVSSTIL
november 2018

Oktober och november månad är sedan några år tillbaka en period med särskilt fokus på cancer. På Cancerfonden och flera andra organisationer och företag arbetas det intensivt för att samla in medel till forskning och annan verksamhet. I år har media haft stort fokus på matvanornas påverkan på cancerprevention och rehabilitering. Men vad vet vi egentligen?

Dietisternas riksförbund (DRF) har fyra projektanställda dietister med uppdraget att sprida kunskap om samband mellan matvanor och cancer. Syftet med projektet Mat och cancer är att öka medvetenheten kring levnadsvanornas betydelse för primär- och sekundärprevention av cancer. Arbetet finansieras med medel från Socialstyrelsen.

Det finns en stor efterfrågan på information och råd om vad man ska äta när man fått ett cancerbesked – under behandlingen och under resten av livet. Inom vården har det tidigare saknats adekvat kostinformation, och ofta fick man som patient eller anhörig ingen information alls. Många har istället vänt sig till ”Dr Google” och det fanns ingen seriös motpol till de myter och desinformation som spreds på nätet och i populärpress.

Fokus på helheten

Projektgruppen inom DRF tog för ett par år sedan fram en svensk översättning av en kunskapsöversikt och informationsmaterial från World Cancer Research Fund (WRCF), och arbetar just nu med en uppdatering. Det finns ett tydligt helhetstänk – hälsosamma matvanor tillsammans med fysisk aktivitet minskar risken att drabbas, och man vet att övervikt och fetma innebär en kraftigt ökad risk för flera olika cancerformer. 

Råden handlar om att begränsa processade livsmedel med mycket fett, snabba kolhydrater och lågt näringsinnehåll, och är på det stora hela samstämmiga med de allmänna råden från Livsmedelsverket. Man fokuserar mer på goda matvanor och ett hälsosamt kostmönster (såsom att öka mängden grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och omättat fett, och minska rött kött och chark, mättat fett, socker och alkohol) än på enskilda näringsämnen eller livsmedel.

Kunskap och kompetens ger jämlik vård

Trots att vi vet att matvanorna har stor betydelse, både för cancerrisken och för prognos, läkningsprocesser, livskvalitet och behandlingsresultat saknas dietistkompetens i tillräcklig utsträckning, till exempel under aktiv behandling och eftervård, och när man tar fram vårdprogram för de olika cancerdiagnoserna. För de cancerformer som innebär särskilt stor risk för undernäring finns rutiner kring att man får träffa dietist i den akuta fasen, men de som har kvarstående problem under lång tid, kanske hela livet, faller ofta mellan stolarna. Hälsosamma matvanor behöver även lyftas för att förebygga typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och andra tillstånd och sjukdomar som hänger ihop med levnadsvanorna – inte minst är detta en viktig jämlikhetsfråga då medvetenhet och kunskapsnivå varierar mellan olika grupper.

Information har ingenting med skuld att göra

Det finns ett stort behov och önskan från cancerpatienter att få veta mer om mat som kan göra att de mår så bra som möjligt under sin behandling, och samtidigt minskar risken för att drabbas igen. Kosten är en del av behandlingen och en viktig grund för övriga rehabinsatser. 

Det bör inom sjukvården finnas tillgång till evidensbaserad och samstämmig information – givetvis med ett personcentrerat förhållningssätt. Vi måste kunna lita på att information som ges av vårdpersonal är baserad på den senaste forskningen och värderad av experter. Kunskap och fakta i frågan måste finnas tillgänglig och transparent, till exempel som hos WCRF.

Det blossar då och då upp diskussioner om att information om samband mellan levnadsvanor och cancerrisk är skuldbeläggande, men ärligt talat: Kampanjer om att man ska ”kämpa sig frisk” och ”besegra” sin cancer tror jag kan skapa betydligt mer ångest och skuldkänslor än fakta om att det går att påverka sin hälsa genom helt vanlig bra mat och ett lite mer aktivt liv.

Kajsa Asp Jonson

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se

- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.
Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se