Politikerveckan i Almedalen är under första veckan i juli som en alldeles egen bubbla. Här kan man hitta och diskutera ett helt spektrum av ämnesområden. Min egen filterbubbla fylldes av levnadsvanor, gröna proteiner och källkritik – ämnen som enligt mig angår alla. Och självklart blev det även en del fotbollssnack – de svenska framgångarna i VM lämnade ingen oberörd.

Samverkan på agendan även i år

Vårdförbunden inom Saco har fördjupat sitt samarbete och arrangerade ett gemensamt frukostseminarium med Annika Strandhäll (S) och Camilla Waltersson Grönvall (M) på scen. Precis som tidigare år talades det om att arbeta bort stuprörstänket och verka för mer samverkan – typ ”hängrännor”. Skenande kostnader på grund av ökande ohälsa skylls på tidigare beslutsfattare (av båda sidor) och min spontana känsla är att det vore mer konstruktivt att fokusera framåt. De båda talespersonerna för vård och omsorg har i grunden samma problem att brottas med och kanske vore det bättre att komma fram till en gemensam agenda som sträcker sig över en längre tidsperiod.

Min tanke är att kostnader och tillgångar bör ses som en större helhet, där till exempel bättre förutsättningar för rehabilitering och tidig diagnosticering och åtgärder för att förebygga ohälsa och undernäring ses som goda investeringar – istället för att betraktas som utgifter.

Mer grönt

Matfokus under politikerveckan var ”mer grönt”. Budskapen handlade såväl om att växla över till växtbaserade proteinkällor som att äta mer grönsaker och frukt. Torkan och klimatförändringarna lyftes i många olika sammanhang och inte minst finns en oro för de svenska bönderna som efter denna sommar varken har skördar att sälja eller mat till sina djur. Att köpa svenskt och stötta den lokala bonden är mer viktigt nu än någonsin.

Allt fler får upp ögonen för att det inte enbart är proteinernas genetiska ursprung (alltså animaliskt eller växtbaserat) som spelar roll. Hur vegetariskt det än är med avokado, mandel och soja så är det inte särskilt klimatsmart eller miljövänligt med storskalig odling, grödor som kräver massor av vatten och transporter från andra sidan jordklotet. Det talades dessutom en hel del om hur vi kan minska matsvinnet och om kretslopp och livscykelanalyser.

Hur vet du det?

Fake news och faktaresistens är begrepp som under ett par år fått stort utrymme i media. Under senaste tiden har intresset kring vetenskap och journalistik riktats mer på hur studier och forskning tolkas och förmedlas. Alltför snabba slutsatser kan ge konsekvenser, bland annat för folkhälsan. Detta lyftes vid ett välbesökt seminarium som arrangerades av Brödinstitutet.

– Svensken i allmänhet har låg kunskap kring levnadsvanornas och nutritionens betydelse för hälsan, och saknar den grundkunskap som krävs för att kunna vara källkritisk, menade Emma Frans, forskare och vetenskapsskribent, utsedd till Årets Folkbildare 2017. Ibland styrs våra val mer av känslor än av kunskap och fakta.
– Ju mer känslomässigt engagerad man är i en fråga, desto mindre mottaglig är man för information, och det kan vara svårt att skapa sig en nyanserad bild. Det kan till exempel handla om ekologisk mat, socker eller tillsatser, inte minst till barn.

Media, forskare och kommunikatörer behöver hitta ett bättre samspel, särskilt när det gäller kostbudskap för hälsa och klimat. Att nå ut med kunskap och evidens är svårt i flödet av stora rubriker och förenklade budskap.

Även politiker behöver vara noga med var de hämtar sin kunskap. Den ideella föreningen Vetenskap & allmänhet vill främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare i syfte att lyfta vetenskapen, bland annat som grund för politiska beslut.
”I valet den 9 september är den viktigaste frågan ”Hur vet du det?”.”