Will it make the boat go faster?
maj 2017 | POLICY & GOVERNMENT AFFAIRS | Av: Pontus Lindvall
Will it make the boat go faster?

Har du hört det uttrycket? Det är som en symbol för fokus och prioritering.

Det var 1998 som Storbrittanniens roddlag i åtta med styrman, efter att under flera år ha förlorat i stora tävlingar, kom på denna enkla fråga som kom att ändra allt i deras förberedelser för sommarolympiaden i Sydney år 2000. Varje dag så frågade de varandra om de förberedde sig på ett sätt som skulle få deras båt att gå fortare. Om svaret inte var ett tydligt ja, så var det inte en förberedelse de skulle lägga tid och energi på. Med detta fokus så kunde de rensa ut mindre värdefulla aktiviteter och lägga all kraft på det som faktiskt fick båten att gå fortare. Resultatet? Olympiskt guld.

Nu är sportens värld eventuellt lite mindre komplex än andra delar av världen, men sättet att tänka är ändå värdefullt. Ta reda på vilka saker som verkligen gör att något blir bättre och fokusera på dem – inte en massa annat som distraherar, tar tid och energi. Förbättring sker ofta i små steg genom att man gör något lite bättre för var gång. När förbättring går som fortast är det enligt min erfarenhet ofta att man förbättrar de saker som betyder mest för resultatet (som får båten att gå fortare).

Seminarium om svensk cancervård

Jag var på ett seminarium i Riksdagen i januari, där Ulf Persson (professor i hälsoekonomi och VD på IHE) presenterade en rapport som visar på den börda som sjukdomen cancer lägger på det svenska samhället. Man kan se på bördan ur humanitärt perspektiv (för tidig död eller insjuknande med försämrad livskvalitet) eller monetärt perspektiv (direkta kostnader för sjukvården och indirekta kostnader genom att många cancerdrabbade inte kan arbeta). Hur man än ser på det är bördan från cancer på vårt samhälle enormt stor.

Rapporten som Ulf presenterade går att ladda ner härifrån och väger samman det humanitära och monetära och tittar på hur vi bättre kan använda befintliga resurser. Rapporten sätter Sverige i en kontext genom att titta specifikt på nio europeiska länder och på EU som helhet. När Sverige ”benchmarkas” på detta sätt i en internationell kontext framträder en bild av att det finns förbättringsområden för oss.

Några områden som Ulf tog upp där Sverige har utvecklingspotential var bland annat att arbeta bättre med folkhälsofrågorna kopplat till alkohol, tobak och övervikt så att färre drabbas av cancer. Att arbeta bättre med screening för att hitta fler drabbade i ett tidigt skede där chanserna till bot är större. Vidare att arbeta bättre med snabbt godkännande och införande av nya läkemedel för att rätt läkemedel snabbare ska kunna göra nytta hos rätt patient.

Rådslag om framtidens cancervård – hur få båten att gå fortare?

Jag har här tidigare välkomnat regeringens rådslag om framtidens cancervård. Dialog, diskussion och bred samsyn är bra och förhoppningsvis kommer rådslaget att kunna utmynna i en plan över insatser som kan förbättra svensk cancervård. Kanske de områden som IHE-rapporten lyfte fram, kanske andra.

Men planer botar inga patienter och för många saker samtidigt riskerar att förlama snarare än förbättra. Hälso- och sjukvårdens organisation är redan hårt ansträngt. Så jag hoppas på en plan som tar lärdom av Storbrittanniens roddlag, som fokuserar på att införa de saker som har störst potential att förbättra svensk cancervård och ser till att alla krafter sätts in för att göra dem bättre och bättre dag för dag.

Pontus Lindvall
Pontus har arbetat på BMS i mer än 10 år och har fram till nyligen sysslat med sådant som kretsar kring samhällskontakter och att arbeta i det tidiga skedet vid introduktion av nya läkemedel. Pontus började jobba i branschen för närmare 20 år sedan och säger såhär om sitt jobb: ”Att jobba på BMS känns extra bra när jag känner att jag har varit med och gjort skillnad för att svenska patienter med svåra sjukdomar får tillgång till innovativa läkemedel som kan hjälpa dem i kampen mot sjukdomen. Jag är mycket engagerad i mitt jobb som jag upplever som väldigt meningsfullt.” Pontus bloggar om ämnen som är relaterade till hans arbetsuppgifter.
- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se