Vården behöver använda mer digitala innovationer
juni 2018 | POLICY & GOVERNMENT AFFAIRS | Av: Pontus Lindvall
Vården behöver använda mer digitala innovationer

Innovationer skapar betydande möjligheter för hälso- och sjukvårdens utveckling. Men vägen för att införa innovationer kantas av hinder och utmaningar.

Jag tänkte diskutera det här ämnet med dig i två blogginlägg och du är välkommen att diskutera vidare med mig under sommarens Almedalsvecka. Tid, plats och länk till Almedalsprogrammet finns längre ner.

Malignt melanom

Hudcancer är den cancerform som ökar allra snabbast och det gäller också malignt melanom, den allvarligaste formen av hudcancer. För att framgångsrikt bekämpa malignt melanom så behövs flera åtgärder. För att förebygga sjukdomen krävs bättre solvanor eftersom UV-strålning från solen är den stora riskfaktorn.

För de som ändå drabbas så är tidig upptäckt och borttagande av tumören avgörande för prognosen. De allra flesta som opererat bort ett malignt melanom förblir helt friska utan återfall.

Teledermatoskopi - för snabb och säker diagnostisering av malignt melanom

Modern teknik kan innebära stora möjligheter vad gäller diagnos och behandling av malignt melanom. Genom att ta ett foto på hudförändringar med en smart telefon med tillhörande förstoringsglas, ett så kallat dermatoskop, och skicka bilden till en specialist så kan man minska tiden till operation och därmed göra en livsavgörande insats.

Tekniken bidrar även till att färre godartade hudförändringar skärs bort och därmed minskar även belastningen för dessa operationer i primärvården. Att tekniken har stora fördelar jämfört med dagens pappersremisser framkommer av en studie som genomförts i Västra Götaland. Studiens slutrapport av projektledare John Paoli och medarbetare döpt till Mobil teledermatoskopi för snabbare och bättre prioritering av patienter med misstänkta hudtumörer visar att patienter som remitterades med den digitala lösningen opererades mycket snabbare än de som remitterats via pappersremiss.

Även i Stockholms läns landsting och Region Gotland har det under de senaste tre åren genomförts ett pilotprojekt, finansierat av Regionala Cancercentrum (RCC), som visat mycket goda resultat. I projektets slutrapport som heter Teledermatoskopi mellan primärvårds- och hudspecialist fastställs att "teledermatoskopi tidigarelägger korrekt diagnostik av melanom, förkortar ledtiden till operation, ger en ökad trygghet hos patienten samt höjer kunskapen inom primärvård och specialistvård. Andelen "onödiga" operationer minskar".

I "Nationella vårdprogrammet för melanom" rekommenderas det att alla misstänkta hudförändringar bör undersökas med dermatoskopi, och att detta inom primärvården bör ske genom teledermatoskopi.

Vad är det som bromsar digitaliseringen i vården?

Det framstår som tydligt att det råder brett samförstånd om att teledermatoskopi kan tidigarelägga och förbättra diagnostisering och behandling av malignt melanom. Studier och pilotprojekt har i flera år visat på möjligheterna med tekniken, men trots det är teledermatoskopi för malignt melanom inte infört i hela landet. Det här är exempel på en digital innovation som skulle bidra med värde om den infördes.

De som arbetar i vården använder med all säkerhet sina smarta telefoner (och andra digitala prylar) lika mycket och lika bra som folk gör mest. Men inte under arbetstid. Då rings det på telefontider och det skickas inga mail eller sms. Åtminstone inga som det går att svara på.

Jag vet inte vad det är som bromsar utvecklingen. För på samma sätt som vi deklarerar på nätet, slår på värmen i fritidshuset med en app eller sköter kontakten med familj och vänner via Facetime eller Skype borde vi kunna vara digitala i kontakterna med vården. När jag lyssnar på diskussioner om det här så låter det som att de stora bromsklossarna är hur man kan dela information och vad man får dela.

Med "hur man kan dela information" menar jag att vårdens olika system inte kommunicerar med varandra. Det som samlas in i ett system är låst där och kan inte läsas eller överföras till andra system som en annan del av vården använder. Med "vad man får dela" menar jag att juridiken - lagstiftning som i all välmening syftar till att skydda individens integritet - sätter käppar i hjulet för hur viktig patientinformation som skulle bidra till bättre beslut får skickas mellan vårdgivare.

Det finns mycket att diskutera. Trycket från vårdpersonal, patienter och anhöriga för ökad digitalisering blir allt starkare. Om du är intresserad av detta, så kom på onsdag 4 juli kl 13.15 - 14.30 till Hälsodalen, S:t Hans café, lokal "Skafferiet". Om du inte är i Visby så tittar vi - apropå att använda digital teknik - på möjliga lösningar för att kunna livestreama seminariet. Håll utkik efter det i så fall!

Länk till seminariet i Almedalskalendariet:
http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/52569

Länk till slutrapporten från RCC Stockholm-Gotland:
https://www.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/hud/stockholm-gotland/slutrapport-teledermatoskopi-mellan-primarvards--och-hudspecialist.pdf

Länk till slutrapporten från studien i Västra Götaland:
http://www.researchweb.org/info/dir/ansokan/383171/Paoli_et_al_-_Slutgiltig_slutrapport_SKL_-_Teledermatoskopi_VGR_121201.pdf

Länk till nationellt vårdprogram malignt melanom:
https://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/hud-och-ogon/vardprogram/

Pontus Lindvall
Pontus har arbetat på BMS i mer än 10 år och har fram till nyligen sysslat med sådant som kretsar kring samhällskontakter och att arbeta i det tidiga skedet vid introduktion av nya läkemedel. Pontus började jobba i branschen för närmare 20 år sedan och säger såhär om sitt jobb: ”Att jobba på BMS känns extra bra när jag känner att jag har varit med och gjort skillnad för att svenska patienter med svåra sjukdomar får tillgång till innovativa läkemedel som kan hjälpa dem i kampen mot sjukdomen. Jag är mycket engagerad i mitt jobb som jag upplever som väldigt meningsfullt.” Pontus bloggar om ämnen som är relaterade till hans arbetsuppgifter.
- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.
Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se