År 2017 drabbades 25 800 personer i Sverige av en stroke, enligt Socialstyrelsen¹.  Kvalitetsregistret Riksstroke uppskattar att varje första strokefall i genomsnitt kostar samhället ca 800 000 kronor, och till det kommer mänskligt lidande och anhörigvård².  I Sverige har förebyggande insatser bidragit till att antalet strokefall har minskat under de senaste åren³.  Vilka framgångsfaktorer kan identifieras? Vad kan vi lära oss av andra länders insatser på området?

Dessa frågor stod på agendan när representanter från politiken, professionen och patienter härom veckan samlades på ett seminarium i riksdagens Skandiasal. Seminariet inleddes med att Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott och värd för seminariet, berättade hur hon själv drabbades av en stroke för ett år sedan och om konsekvenser som det medfört. 

Förmaksflimmer är en vanlig bakomliggande orsak till stroke och det finns gott om bevis för att stroke kan förebyggas genom att förmaksflimmer behandlas med blodförtunnande läkemedel. Det berättade Mårten Rosenqvist, senior professor i kardiologi vid Karolinska Institutet, som visade hur förskrivningen av blodförtunnande läkemedel har ökat och hur antalet insjuknanden i stroke samtidigt har gått ner. Mårten Rosenqvist beskrev att en viktig faktor i sammanhanget är den blodförtunnande läkemedelstypen NOAK som, i förhållande till warfarin, är enklare att ställa in och inte kräver lika mycket uppföljning samt har en avsevärt lägre risk för hjärnblödning⁴. 

Framgångarna till trots finns det fortfarande problem: behandlingsgraden varierar både inom och mellan de 21 regionerna i Sverige, och uppskattningsvis är det endast 60 procent av alla förmaksflimmer som är diagnosticerade. Detta framförde Anna De Geer, hälsoekonom på Pfizer, som också visade ett räkneexempel på hur en obehandlad flimmerpatient kan sägas kosta hälso- och sjukvården uppåt 60 000 kr per år, bland annat på grund av risken för hjärtkärlhändelser. Motsvarande kostnad för en flimmerpatient som står på NOAK är 20 000 kr per år, inklusive kostnaden för läkemedel, enligt de egna beräkningarna. 

I Storbritannien har man satt det ambitiösa målet att förebygga ytterligare 150 000 hjärtkärlhändelser under de kommande tio åren. Helen Williams, klinisk rådgivare i det brittiska nationella förmaksflimmerprogrammet, berättade om hur man som ett led i denna strävan har engagerat aktörer utanför hjärtsjukvården i sökandet efter oupptäckt förmaksflimmer. Bland annat så har portabla EKG-mätare placerats på fotvårdskliniker och inom psykiatrin för att fånga upp personer med förmaksflimmer och som därmed har en förhöjd risk att drabbas av stroke. Brandkåren har också fått i uppgift att göra EKG-mätningar på äldre människor i samband med hembesök i sk. ”safe and well checks”, där man även kollar brandvarnare etc. Civilsamhällets roll i förebyggandet av stroke betonades under seminariet även av patientföreträdaren Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung, som lyfte vikten av att sprida information om förmaksflimmer och att få fler människor att ta reda på om de lider av tillståndet.

Seminariet avslutades med en diskussion mellan Acko Ankarberg Johansson (KD) och Dag Larsson (S), ledamot i riskdagens socialutskott. Bägge politikerna var överens om att arbetet med att förebygga stroke måste förbättras, delvis för att rädda liv och undvika lidande, men också för att spara pengar. Inte minst Dag Larsson (S) betonade att regionerna har svårt att finansiera hälso- och sjukvården, och att upptäcka fler förmaksflimmer kan leda till stora besparingar, vilket kommer att bli än viktigare att göra framöver för att möta de ekonomiska utmaningarna som följer av den demografiska utvecklingen. Under diskussionen lyfte Acko Ankarberg Johansson (KD), apropå det förebyggande arbete som genomförs i Storbritannien, att man skulle kunna genomföra EKG-mätningar i samband med den årliga influensavaccinationen, vilken samlar många äldre hos sjukvården och det är just bland de äldre (65+) som förekomsten av förmaksflimmer är störst.

Vid seminariet närvarade – utöver tidigare nämnda medverkande – bland annat riksdagsledamöter, regionalpolitiker, politiska tjänstemän, myndighetsföreträdare, företagsrepresentanter och representanter för organisationerna Stroke-Riksförbundet, Hjärt-lungfonden, Institutet för hälso- och samhällsekonomi (IHE) samt 1,6- och 2,6 miljonersklubben. 

¹ Socialstyrelsen, Hemsida, [elektronisk] 2019. Statistik om stroke/korta fakta. Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/stroke/ Hämtdatum: [2019-09-30].

² Riksstroke, Hemsida, [elektronisk] 2018. Allmän information/Kostnad. Tillgänglig:  http://www.riksstroke.org/sve/omriksstroke/allman-information/ Hämtdatum: [2019-09-30].

³ Socialstyrelsen, 2018, ”Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård”, Hämtdatum: [2019-09-30] https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20999/2018-6-28.pdf , s. 7, 14 20.

⁴ Ruff et al. Lancet 2014;383:955-62