Hälsosamma levnadsvanor i Sverige?
maj 2017 | POLICY & GOVERNMENT AFFAIRS | Av: Pontus Lindvall
Hälsosamma levnadsvanor i Sverige?

Hur kan vi jobba för mer hälsosamma levnadsvanor i Sverige?

Folkhälsan i Sverige utvecklas i flera avseenden positivt och är mycket god i en internationell jämförelse.

När det gäller svenskarnas levnadsvanor så är det glädjande att både riskkonsumtionen av alkohol och andelen som röker tobak dagligen minskar, men det lyser också varningslampor. Skillnader i hälsa mellan hög- och lågutbildade fortsätter att vara stora, den psykiska ohälsan ökar och det speciellt bland unga och lågutbildade. Dessutom är alarmerande nog ungefär hälften av den svenska befolkningen i åldrarna 16-84 år överviktiga eller feta. Detta är exempel på saker som framgår av Folkhälsomyndighetens årsrapport 2017 som går att ladda ner från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2017/

Jag har nyligen varit på semester i USA, landet där många globala trender har hunnit lite längre än här hemma. När det gäller övervikt och fetma är det onekligen så. I USA är minst 7 av 10 vuxna överviktiga eller feta och tyvärr också en hög andel av barnen. Detta ser man tydligt med egna ögon när man är där och det framgår också av statistiken (https://www.cdc.gov/nchs/fastats/obesity-overweight.htm). Vi bör göra allt vi kan i Sverige för att inte hamna där USA är!

Hälsosamma levnadsvanor är av största betydelse

Hälsosamma levnadsvanor har betydelse för en mängd sjukdomar till exempel inom hjärta/kärl, cancer, diabetes och så vidare. Som ett exempel så brukar man ange att en tredjedel av all cancer skulle gå att förebygga. Många skulle alltså slippa få cancer om vi levde på ett annat sätt med bland annat mindre tobak och alkohol, mer motion, hälsosammare kost och bättre solvanor. Det vore utan tvekan inte bara positivt för de individer som skulle slippa drabbas av cancer utan också ett kostnadseffektivt sätt att minska samhällets kostnader för cancer.

Vi kan komma längre med sjukdomsförebyggande levnadsvanor och vi kan involvera en större del av befolkningen. Mitt intryck är till exempel att de som tränar idag verkar träna mer och hårdare än förr, men hur når man de som inte är med i den trenden? Jag tycker inte att sjukvården ska lastas för att vi inte har lyckats med preventionsarbetet - sjukvårdens främsta uppgift är att ta hand om de redan sjuka. Men eftersom det är sjukvården man uppsöker i skedet när ohälsosamma levnadsvanor har gett kroppsliga symtom och personen i det läget ofta har en hög motivation till förändringar, så har vården naturligtvis en roll att spela för att hjälpa personer man möter att bryta ohälsosamma levnadsvanor.

Bättre samordning och tydligare ansvar är viktigt

Hur engagerar man enskilda individer att skapa hälsosamma vanor själva? Hur bygger man upp ett samhälle som underlättar för individer att fatta bra beslut?

Mer idrott i skolan, samhällsplanering med grönområden samt gång- och cykelvägar som underlättar fysisk aktivitet, sänkta priser på frukt och grönt, rökförbud på allmänna platser, exponeringsförbud för cigaretter (dvs att förvara cigaretterna utom synhåll i butiker) är några exempel på goda idéer. Jag tror problembeskrivningen om våra moderna levnadsvanor delas av de allra flesta och om man gjorde en lista över alla bra saker som kan göras skulle den bli lång. Men vad händer? Vem tar täten?

Man kan läsa om lovvärda lokala och regionala intiativ på preventionsområdet, men samordningen och uppföljningen verkar lite bortglömt. Det kommer också konferenser på det här området, den här veckan går Nordic Health Convention med temat ”fysisk aktivitet” av stapeln i Göteborg.

Alla tillfällen där de som kan påverka utvecklingen möts, hittar varandra och förhoppningsvis gör gemensam sak är positivt. Som jag ser det skulle en nationell sammanhållande kraft behövas i form av någon som gör en plan för vad som ska göras, vem som ska göra det, följer upp att det görs och vilket resultatet blir samt samordnar myndigheter, landsting, kommuner, vården, samhällsplanerare med flera nyckelaktörer.

Preventionsarbetet behöver gå från fragmentisering till samordning och från ord till handling!

Pontus Lindvall
Pontus har arbetat på BMS i mer än 10 år och har fram till nyligen sysslat med sådant som kretsar kring samhällskontakter och att arbeta i det tidiga skedet vid introduktion av nya läkemedel. Pontus började jobba i branschen för närmare 20 år sedan och säger såhär om sitt jobb: ”Att jobba på BMS känns extra bra när jag känner att jag har varit med och gjort skillnad för att svenska patienter med svåra sjukdomar får tillgång till innovativa läkemedel som kan hjälpa dem i kampen mot sjukdomen. Jag är mycket engagerad i mitt jobb som jag upplever som väldigt meningsfullt.” Pontus bloggar om ämnen som är relaterade till hans arbetsuppgifter.
- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.