Fortsätt den framgångsrika kampen mot stroke
maj 2018 | POLICY & GOVERNMENT AFFAIRS | Av Pontus Lindvall
Fortsätt den framgångsrika kampen mot stroke

Förlamning eller kraftig nedsättning av känseln på kroppens ena sida. Förlust av delar av synfältet. Svårt att prata och att förstå vad andra säger. Det är några av de akuta symtomen vid stroke.

De långvariga symtomen efter stroke beror bland annat på vilken del av hjärnan som drabbas och i vilken utsträckning. Många får lära sig leva med svåra funktionsnedsättningar, som att delar av synen försämras eller försvinner, att delar av kroppen blir förlamad och att känseln inte längre fungerar som tidigare. Försämrad språkförmåga, minnesstörningar, trötthet och svårigheter att känna igen sig och sina närstående är också vanligt.

Idag är det Världsstrokedagen och jag vill därför uppmärksamma er på utvecklingen kring stroke i Sverige.

Vad säger statistiken?

Socialstyrelsen presenterade i slutet av förra året ny statistik över antalet strokefall i Sverige. Fram till millenieskiftet drabbades allt fler av stroke för varje år som passerade. När det var som flest drabbades 38 000 per år. Sedan vände utvecklingen i positiv riktning. Minskningstakten har snabbats på de senaste åren och år 2016 var det 26 000 svenskar som fick stroke.

Vilka åtgärder ligger bakom förbättringarna?

Svensk strokeprevention de senaste två decennierna är en framgång och det räknas i liv, pengar och minskat lidande. Bara de senaste fem åren har uppskattningsvis 10 miljarder kronor sparats i uteblivna samhällskostnader för stroke. Det mänskliga lidandet som förebyggts går knappast att uppskatta.

Min tolkning är att det är ett brett arbete kring flera olika riskfaktorer som ligger bakom nedgången av stroke. Några delar berör själva samhällsplaneringen och här är minskad rökning centralt. Flera åtgärder i rätt riktning har vidtagits. De flesta minns när rökförbudet på krogar och restauranger infördes 2005.

Andra delar vi förbättrat är att hitta och behandla riskfaktorer för stroke. Jag har själv varit inblandad i det arbetet. När jag på 90-talet började arbeta på läkemedelsföretag, så hade högt blodtryck fått status som den allra viktigaste riskfaktorn att behandla för att reducera stroke och den moderna blodtrycksbehandlingen slagit igenom. Det blev det första sjukdomsområde jag arbetade med.

Jag har också arbetat med några av de läkemedel som används idag vid diabetes typ 2, en sjukdom som påverkar blodkärlen negativt och som många strokedrabbade har. Även här har behandlingen förbättrats och kommit fler till del.

De senaste fem åren har jag lagt mycket av min arbetstid på ett av de nya blodförtunnande läkemedel som kommit och hjälpt till att sätta ljuset på förmaksflimmer som riskfaktor för stroke. Sjukvården letar numera aktivt efter förmaksflimmer och behandlingsgraden med blodförtunnande läkemedel har gått upp kraftigt hos den gruppen.

Bland annat tack vare dessa åtgärder har insjuknanderisken för stroke i den svenska befolkningen minskat och det är därför antalet strokedrabbade blir allt färre. Men var femte av strokedrabbade personer avlider, vilket fortfarande gör stroke till en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Följderna av stroke påverkar inte enbart den drabbade utan även deras omgivning.

Vad kan vi göra för att minskningen av stroke ska fortsätta?

Med den åldrande befolkning vi har i Sverige kan vi inte slå oss till ro utan det strokeförebyggande arbetet måste fortsätta. Förra året kom den globala rapporten "Preventing stroke: Uneven progress" från The Economist Intelligence Unit och ur den kan man lyfta fram ett antal faktorer som bör vara relevanta för svensk strokeprevention i framtiden:

  • Informera allmänheten mer om riskfaktorer för stroke, även de mindre välkända som förmaksflimmer
  • Hjälp människor till mer hälsosamma levnadsvanor
  • Satsa på tidig upptäckt av viktiga riskfaktorer. Pulstagning och blodtrycksmätning av riskgrupper i vården framstår fortfarande som underanvänt
  • Gör patienter mer delaktiga i sin sjukdom, läkemedelsval och en hälsosam livsstil i syfte att utrusta dem för att göra kloka livsstilsval och stå kvar på sina läkemedel över tid

Kom och delta i Almedalsseminarium

Tisdag 3 juli kl 10.30 – 11.30 är du välkommen att komma och lyssna samt diskutera svensk strokeprevention på ett seminarium som BMS ihop med Pfizer anordnar i Visby under Almedalsveckan. Seminariet heter ” Kan vi halvera strokefallen på tio år?” och hålls i Hälsodalen, S:t Hans café, lokal ”Skafferiet”.

Målet med att fortsätta diskutera detta och hålla frågan levande är att färre och färre ska behöva drabbas själva eller se sina anhöriga drabbas av de hemska konsekvenser av stroke som jag beskrev i början av denna text. Världsstrokedagen är en dag att uppmärksamma detta.

Länkar:

Socialstyrelsens statistik om stroke: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-18

Rapporten från The Economist Intelligence Unit: http://perspectives.eiu.com/healthcare/policy-approaches-stroke-prevention/white-paper/preventing-stroke-uneven-progress

Pontus Lindvall
Pontus har arbetat på BMS i mer än 10 år och har fram till nyligen sysslat med sådant som kretsar kring samhällskontakter och att arbeta i det tidiga skedet vid introduktion av nya läkemedel. Pontus började jobba i branschen för närmare 20 år sedan och säger såhär om sitt jobb: ”Att jobba på BMS känns extra bra när jag känner att jag har varit med och gjort skillnad för att svenska patienter med svåra sjukdomar får tillgång till innovativa läkemedel som kan hjälpa dem i kampen mot sjukdomen. Jag är mycket engagerad i mitt jobb som jag upplever som väldigt meningsfullt.” Pontus bloggar om ämnen som är relaterade till hans arbetsuppgifter.
- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se

Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.
Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.