En svensk life science-strategi på väg
En svensk life science-strategi på väg
Av: Pontus Lindvall - POLICY & GOVERNMENT AFFAIRS
november 2018

I februari 2018 meddelade stadsråden för Närings-, Social- och Utbildningsdepartementen att ett nationellt life science-kontor inrättats vid Regeringskansliet. 

Kontorets uppdrag är att samordna de tre departementens politik på life science-området, tydliggöra prioriteringar och öka tempot i arbetet. Målsättningen med kontorets arbete är att bidra till att Sverige ska kunna hantera framtidens hälsoutmaningar och parallellt med det behålla en konkurrenskraftig life science-sektor. En prioriterad fråga för kontorets arbete under detta år är att formulera en nationell strategi för Sverige inom life science.

Vi var många som välkomnade detta initiativ och som ser fram emot att life science-kontoret ska bli en sammanhållande kraft i Sverige som bidrar till ökad samverkan mellan life science-områdets aktörer.

Jag vill i första hand se tre saker komma ut av det här:

  1. Håll i life science-frågorna över tid och visa långsiktighet
  2. Ta nationella initiativ för att få det svenska ”lapptäcket” av IT-system att fungera ihop
  3. Fokusera mindre på att öka innvationskraften och mer på att implementera innovationerna

Färdplan

Under juni månad publicerade kontoret ett första dokument – en färdplan för svensk life science. Där presenterades tre prioriterade fokusområden rörande hälsodata, precisionsmedicin och framtidens vård. Detta får vi se som inriktningen för det kommande strategidokumentet.

Med hälsodata avses information som beskriver individens hälsa och som genereras antingen i sjukvården, omsorgen eller av individen själv i sin vardag (via appar i mobilen eller liknande).

Precisionsmedicin handlar om individualiserad vård, där man skräddarsyr behandling till den enskilda patienten utifrån dennes förutsättningar. Detta möjliggörs av några faktorer, där en är att kartläggning av en människas gener tack vare den tekniska utvecklingen nu görs till en kostnad som är bråkdelen av vad det kostade tidigare och man får dessutom svaret mycket snabbare än förr. En annan faktor är information om biomarkörer och så då information från hälsodatan som jag beskrev ovan. Life science-kontoret sammanfattar detta fokusområde som ”framtidens diagnostik, behandling och bot”.

Det tredje fokusområdet, framtidens vård och omsorg, är ett vitt begrepp. Kontoret för life science beskriver det som en ”integrering av forskning och innovation”. En del av detta är att analysera hur hälsodata och precisionsmedicin bidrar till att möjliggöra framtidens vård och omsorg.

Strategi

Under 2019 ska kontoret leverera en nationell life science-strategi. Det är väl egentligen oklart om vi verkligen behöver ett till dokument i Sverige, men det vi behöver är mer samverkan mellan life science-områdets olika aktörer (bland annat akademi – sjukvård – näringsliv – patienter). Så om arbetet med att ta fram strategin och att förverkliga det den pekar ut bidrar till att etablera fler och bättre kontaktvägar och arbetssätt mellan dessa aktörer, så är det ett stort värde. 

Kan strategin peka ut en gemensam riktning och ett mål som aktörerna kan enas om och jobba tillsammans mot, så kan vi kanske samla innovationskraften till de områden där den kan göra störst nytta. Då kan vi få ut maximal effekt. 

Sverige är ett innovativt land; det framkommer ofta i internationella jämförelser och det vore väldigt kul att se den innovationskraften få fullt genomslag inom hälso- och sjukvården!

Nationell strategi som måste ha såväl internationell som lokal förankring

Jag nämnde kort i inledningen tre saker som ska till för att det här ska bli satsningen som verkligen gör skillnad. Här beskriver jag lite utförligare vad jag menar.

För det första krävs att det är en långsiktig satsning. Det var den Socialdemokratiskt ledda förra regeringen som inrättade Life Science-kontoret. Jag utgår från att kontoret får arbeta vidare oavsett vilken nästa regering blir. 

För det andra så skulle nationella initiativ och infrastrukturprojekt inom bland annat hälsodata och generellt inom vårdens IT-system kunna göra stor skillnad och vara viktiga, både för att lösa problem inom Sverige men också för att öka Sveriges internationella attraktionskraft. Digitaliseringen är i sanning en ödesfråga. Behovet av bättre fungerande IT-stöd förefaller akut, inte bara för att möjliggöra morgondagens tillämpningar utan också för att de redan befintliga ska fungera smidigare.

För det tredje så får vi inte fastna i bara nya nationella initiativ, hur innovativa de än är. Huvudproblemet som jag ser det är inte dålig innovationskraft i sjukvården och omsorgen. Jag tycker mig se innovationer hela tiden, mängder av spännande och bra pilot- och innovationsprojekt bedrivs, men efter lyckat projekt så breddinförs det inte. Enligt mig har vi inte ett innovationsproblem, vi har snarare ett implementeringsproblem. Därför behövs att de nationella initiativen också införs lokalt och då måste det finnas tid, pengar, personal och organisatoriska förutsättningar för att också göra verklighet av dem.

Nationella strategin en samlande kraft

Mitt intryck är att samordning på det politiska området kommer vara positiv för svensk life science. Ansvaret för frågor med bäring på life science har tidigare varit uppdelad på tre departement och när det nu samlats inom ramen för kontoret så borde det underlätta koordineringen av departementens berörda myndigheter och deras övriga insatser.

Politiken är en del, men om det här ska lyckas avgörs inte där utan runt om i de olika verksamheterna. Sverige har en stark historia inom life science-området, såväl avseende forskning och utveckling av nya behandlingar som när det gäller att ge medborgarna en vård i världsklass. 

Om vi har gjort det förr så kan vi göra det igen. Låt oss tillsammans arbeta för att detta initiativ blir den samlande kraft som Sverige behöver, såväl för svenska patienter som för att ta för oss mer på den internationella life science-arenan och attrahera investeringar till Sverige.

Pontus Lindvall
Pontus har arbetat på BMS i mer än 10 år och har fram till nyligen sysslat med sådant som kretsar kring samhällskontakter och att arbeta i det tidiga skedet vid introduktion av nya läkemedel. Pontus började jobba i branschen för närmare 20 år sedan och säger såhär om sitt jobb: ”Att jobba på BMS känns extra bra när jag känner att jag har varit med och gjort skillnad för att svenska patienter med svåra sjukdomar får tillgång till innovativa läkemedel som kan hjälpa dem i kampen mot sjukdomen. Jag är mycket engagerad i mitt jobb som jag upplever som väldigt meningsfullt.” Pontus bloggar om ämnen som är relaterade till hans arbetsuppgifter.
- Läs mer
Om Bloggen

Horizontbloggen är ett debattforum för aktuella läkemedelsrelaterade ämnen med målet att vara en aktiv del i läkemedelsdebatten och att samspela med olika intressenter för att bidra till ökad kunskap och ge underlag för faktabaserade förslag och beslut. Bloggen riktar sig främst till politiker, myndigheter, tjänstemän, patientföreträdare och andra beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård, men även patienter och anhöriga.

 

Fabian Madelon is Business Control Function manager with responsibility for Nordics at Bristol Myers Squibb. He is married and father of a 10-year-old son and an 8-year-old-daughter. He has a rare form of cancer that was discovered in 2010 and which triggered major operations on three different organs over the past eight years.

He decided to be on a one-year leave of absence in 2018 with two objectives in mind. The first one is to better understand his disease and find ways to fight it. The second is to use his experience at the hospital to help other patients go through the trauma of major operations.

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist, journalist och författare. Sedan tio år tillbaka driver hon eget företag med fokus på kommunikation och inspiration kring hälsa, goda matvanor och prevention.

 

Kajsa vill inspirera till ett skönare liv utan pekpinnar – en hållbar livsstil som dessutom gör att vi på kan leva friskare och längre, njuta av vår tid på jorden och samtidigt få de gemensamma resurserna att räcka till mer.

 

För mer information, se www.kajsaasp.se

Sebastian Hermelin är medgrundare och Chief Operating Officer (COO) för WarOnCancer.com - en social plattform för alla som kämpar mot cancer – patienter, närstående och överlevare – med fokus på mental hälsa. Visionen med WarOnCancer är att förändra sjukvårdens arbete med mental hälsa och samarbeten har inletts med både Karolinska Sjukhuset samt Akademiska sjukhuset för att inkorporera plattformen som ett verktyg för vårdpersonal. Sebastian har en M.Sc i Industriell Ekonomi från KTH och har sedan början av 2017 flyttat hem från London där han tidigare jobbade inom 'fintech-sales’.
Mattias är disputerad hälsoekonom och har arbetat med utvärdering av läkemedel och medicinsk teknologi sedan 2012. Mattias arbetar under 2017 på Bristol-Myers Squibb med hälsoekonomi och introduktion av nya läkemedel i Norden. Mattias har en bakgrund som civilekonom och hans forskning på Linköping universitet har framförallt berört utvärderingar av behandlingar mot hjärtkärlsjukdomar, cancer och screeningprogram.