I Skåne står digitalisering och en åldrande befolkning högt på agendan. Under den aktuella mandatperioden satsar regionen på ett nytt informationssystem och på att stärka primärvården, för att kunna möta framtida utmaningar. Arbetet med dessa strukturella åtgärder innebär att man tillfälligt slår av på utvecklingstakten inom strokevården, men på sikt kommer strokevården att gagnas av omställningen. Det uppger Gilbert Tribo, regionråd (L) och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne, i en intervju med Horizont.

Gilbert Tribo (L) är en del av det nya Alliansstyret i regionen, vars tillträde efter valet 2018 utgjorde ett historiskt maktskifte i regionen. Horizont träffade honom för att prata om hur han ser på utvecklingen av strokevården i regionen och om hans prioriteringar framöver.

- Precis som med all hälso- och sjukvård står strokevården inför en revolution. I Region Skåne håller vi på att införa ett digitalt vårdinformationssystem som kommer att ge nya möjligheter för patienter och vårdgivare, säger Gilbert Tribo.

Upphandlingen av det nya vårdinformationssystemet blev klar i mars förra året. I regionen är man beredd på att införandet kommer att bli en omfattande process som tar stora resurser i anspråk.

- Det nya digitala vårdinformationssystemet är vår högsta prioritet. Det innebär att andra projekt som vi också vill genomföra har satts på paus till nästa år, när systemet är infört.

Arbetet med att utveckla rutiner för screening är ett av de projekt som uppehålls tillfälligt, men på sikt tror Gilbert Tribo att det nya vårdinformationssystemet kommer att gagna strokepreventionen i regionen.

- Långsiktigt kommer vårdinformationssystemet att påverka strokepreventionen mycket positivt. Med den nya tekniken är det möjligt att göra så att vårdcentraler får notis om riskpatienter i deras upptagningsområde, som de då kan ta in för kontroll.

Gilbert Tribos engagemang i att integrera ny teknik i vården bygger delvis på egna erfarenheter. Han lider av en immunsjukdom som gör honom känslig för infektioner, men med tekniska hjälpmedel kan han lindra effekterna.

- Mitt hjärta slår snabbare när jag har en infektion som håller på att bryta ut, så jag har en app som varnar när jag är på väg att bli sjuk. När det händer försöker jag varva ner, ta hand om mig lite extra och kanske avboka några möten – på så sätt är kroppen redo när infektionen väl bryter ut, och symptomen blir mer lindriga.

Exakt vilka tjänster som vården kommer att kunna erbjuda med det nya informationssystemet beror i hög utsträckning på juridiken. I dag begränsas många av de tekniska möjligheterna av rådande lagstiftning.

- Digitalisering och AI har stor potential i vården. Med det sagt är det naturligtvis viktigt att vi också skyddar patienternas integritet. Jag tror inte att det finns någon fundamental motsättning här – lagar är trots allt till för att prövas.

Samverkan för bättre prevention och rehabilitering

Skåne är en del av den rikstäckande trenden med minskat antal insjuknanden i stroke. Gilbert Tribo ser positivt på utvecklingen, men menar att det fortfarande finns utrymme för förbättring inom strokevården.

- Det akuta omhändertagandet i regionen är överlag bra. De brister vi ser handlar främst om prevention, att förebygga en första stroke eller ett återinsjuknande i stroke, så kallad sekundärprevention. På det området finns en del kvar att göra.

Gilbert Tribo ser den bristande strokepreventionen som en del av ett större problem kopplat till rehabiliteringvård i regionen. Region Skåne har tillsammans med kommunerna i länet tillsatt en utredning som ska ta fram förslag på hur rehabiliteringen kan förbättras. Genom att involvera kommunala aktörer hoppas man kunna få in nya perspektiv och förenkla implementeringen av förslagen. Det är i nuläget inte klart när utredningen ska komma med ett slutbetänkande.

- Det är bättre att utredningen får ta lite längre tid och att alla är överens än att vi skyndar på processen och kommer fram till åtgärder som inte är förankrade och genomförbara.

Stärkt primärvård – en nödvändig omställning

I Skåne, liksom i resten av landet, åldras befolkningen. I takt med att andelen av befolkningen över 65 år växer så ökar belastningen på sjukvården. För att hantera situationen försöker man flytta över ansvarsområden från slutenvården till primärvården där omhändertagandet är mer effektivt – men omställningen är inte oproblematisk.

- I Region Skåne gör vi en enorm satsning på primärvården: en miljard kronor extra – utöver uppskrivningar – riktas till länets vårdcentraler. Primärvården ger billigare vård, men värdet för patienterna kan vara mycket stort.

Den så kallade Borgholm-modellen är en viktig inspirationskälla. På Borgholms hälsocentral har man lyckats locka personal och fått nöjda patienter genom att begränsa antalet listade patienter per läkare och på så sätt skapa förutsättningar för att primärvården ska kunna ta ett större ansvar.

- Borgholm är ett bra exempel: personalen är nöjd och känner tillfredställelse med sitt arbete, och patienterna känner sig trygga med att de får bra vård. Fler vårdmoment utförs på vårdcentralen eller genom hembesök, medan sjukhusen har mer av en konsultroll i vårdförloppet. Dit vill vi i Skåne, även om det naturligtvis är skillnad mellan att införa detta på en vårdcentral i Borgholm och att göra det i hela Region Skåne.