79 procent av patienterna med förmaksflimmer i Stockholm får strokeförebyggande behandling. Det är mycket nära Socialstyrelsens mål på 80 procent.
Vid förmaksflimmer ökar risken för stroke. Behandling med blodförtunnande medicin minskar den. Det har man vetat länge. Lika länge har det också varit möjligt att ge patienter sådan behandling. Ändå fanns länge en utbredd underbehandling med blodproppsförebyggande medicin, både i landet som helhet och i Stockholms läns landsting.
2010 fick knappt hälften av de 43 000 patienter som fått en flimmerdiagnos de senaste fem åren i Stockholms läns landsting strokeförebyggande behandling. Bland dem som fick behandling fanns en underbehandling med de effektivaste läkemedlen och en överbehandling med de sorter som hade sämre effekt. Samtidigt fick många patienter med låg risk för stroke förebyggande behandling trots att de inte borde ha det, visade en avhandling från Karolinska institutet i våras.
När den nya generationens blodförtunnande läkemedel lanserades 2011 riktades ljuset på sambandet mellan förmaksflimmer och risken för stroke: Fler skulle få behandling. Men medan vissa landsting var snabba gick det först trögt i Stockholm. 58 procent av flimmerpatienterna fick strokeförebyggande medicin 2013, enligt Socialstyrelsen.
Därefter har det gått betydligt snabbare. 2015 var det nästan 70 procent och 2016 rapporterar Janusinfo att 79 procent får behandling. Under samma period ökade antalet personer med flimmerdiagnos och låg i slutet av 2015 på 53 000 personer.
Bakom ökningen ligger ett systematiskt arbete som innehåller flera delar, bland annat:
Ordnat införande
DE NYA STROKEFÖREBYGGANDE läkemedlen blev de första som introducerades i primärvården genom så kallat ordnat införande. Det innebär bland annat att behandlingen introduceras på ett strukturerat och kontrollerat sätt med noga uppföljning. Detta kombinerades med informationsaktiviteter i sjukvården.
Noggrann uppföljning av samtliga patienter
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING har följt upp alla patienter med förmaksflimmer som påbörjat behandling med blodproppsförebyggande medicin mellan åren 2012 och 2015.
Resultatet visar att de nya läkemedlen ger minst lika god effekt och är lika säkra som den äldre generationens läkemedel i alla patientgrupper, även där riskerna med behandlingen är större, som bland personer över 80 år.
Följsamheten till behandlingen var god. Nästan nio av tio hämtade ut medicin efter ett år, och drygt åtta av tio efter två år. Det är viktigt eftersom behandlingen ofta pågår under många år.
Uppdaterade rekommendationer
2015 HADE KUNSKAPEN OM och erfarenheten av att använda de nya läkemedlen vuxit sig så pass stor att Stockholms läns landsting rekommenderade dem i Kloka listan, som är läkemedelskommitténs lista med evidensbaserade läkemedel. Den nya och den äldre generationens läkemedel rekommenderades i lika hög grad, men i praktiken ökar andelen som får de nya läkemedlen allt snabbare, även om det fortfarande är fler som står kvar på de äldre.
Samma år som tillägget i Kloka listan kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer med samma rekommendation och 2017 uppdaterades Kloka listan återigen och rekommenderar nu den nya generationens strokeförebyggande läkemedel i första hand.
Justeringar i vårdcentralernas ersättningssystem
2016 ÄNDRADES DE EKONOMISKA ersättningarna till vårdcentralerna vid patientbesök. Den fasta ersättningen höjdes och den rörliga för varje patientbesök sänktes, i stället för tvärtom. Målet var att ge vårdcentralerna utrymme att jobba mer långsiktigt med de patienter som har störst behov, som flimmerpatienter.
Fler och fler med förmaksflimmer får behandling med blodförtunnande läkemedel för att minska risken för stroke. Men än är det en bit kvar till Socialstyrelsens mål. Samtidigt har ungefär 100 000 personer flimmer utan att veta om det. Kunskapen om hur vården kan hitta dem växer. Är det dags för screening?
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Prenumerera nu!