UTVECKLINGEN GÅR ÅT RÄTT HÅLL och allt fler flimmerpatienter får hjälp att förebygga stroke, anser patientorganisationerna. Men än återstår flera utmaningar. Det gäller att hitta alla med riskfaktorer.

Nu får allt fler med flimmer strokeförebyggande behandling. Vad anser du om utvecklingen?

– Det är jättebra att fler får strokeförebyggande behandling. Det är en positiv utveckling. Utmaningen nu ligger i att följa upp att alla verkligen tar sina mediciner och inte slutar efter ett tag. Vi vet från forskning att en del slutar efter en tid trots att det här är en livslång behandling.

Vad behövs för att hitta dem som ännu inte diagnosticerats med flimmer?

– Sjukvården måste fånga upp detta bättre än i dag. När man besöker vården av någon anledning ska det vara lika naturligt att ta pulsen som blodtrycket. Om pulsen inte är regelbunden får man gå vidare med fler undersökningar för att ta reda på om det är förmaksflimmer eller något annat.

Egenkontroller är också viktigt. Man kan känna sin egen puls och om den är oregelbunden eller slår fort finns det skäl att gå och kolla upp det på vårdcentralen.

Vi följer också studierna om screening. Om de visar att screening förebygger stroke bör det införas. Det är viktigt att hitta de här personerna, men man får inte heller skrämma upp folk.

Hur hoppas du att framtiden ser ut?

– Jag hoppas att de förebyggande insatserna ska ge resultat så att de som har flimmer får hjälp med sin arytmi genom medicin, elkonvertering eller ablation och att antalet människor som drabbas av stroke minskar.

Nu får allt fler flimmerpatienter strokeförebyggande behandling. Vad anser du om utvecklingen?

– Från Stroke-Riksförbundets horisont är det viktigt att färre får stroke. Förmaksflimmer är en välkänd riskfaktor tillsammans med högt blodtryck, rökning, övervikt, brist på fysisk aktivitet med flera.

Vid förmaksflimmer är det väldigt angeläget att läkarna gör en noggrann medicinsk bedömning för att undvika allvarliga komplikationer. Det är betydelsefullt att fler får vetskap om att de har förmaksflimmer och här har primärvården en viktig uppgift att fånga upp dem som ligger i riskzonen för stroke.

Vad behöver ske för att fler ska slippa få stroke?

– Primärvården ska ha ett tydligare uppdrag att förebygga ohälsa, exempelvis stroke. Vi anser att de ska ha ett bredare uppdrag som hälsocentraler. Företagshälsovården är också en viktig aktör i det hälsoförebyggande arbetet. De skulle också behöva ha ett tydligare fokus på att förebygga stroke och fånga upp dem som har förmaksflimmer eller andra riskfaktorer.

Hur hoppas du att framtiden ser ut?

– Med föreslagna förebyggande åtgärder är vi i förbundet övertygade om att färre skulle få stroke och att det därmed skulle kunna satsas mer resurser på rehabilitering efter stroke, som i dag är eftersatt.

Nu får allt fler flimmerpatienter strokeförebyggande behandling. Vad anser du om utvecklingen?

– Det är bra att 72 procent nu får behandling, men det är alltför många som kvarstår. Minst 300 000 personer i Sverige beräknas ha flimmer och målsättningen måste vara att så många som möjligt sätts under omedelbar behandling.

Trots tydliga nationella riktlinjer från Socialstyrelsen om att behandla fler patienter med strokeförebyggande läkemedel försvåras den förebyggande vården av att många landsting och regioner i dag inte följer riktlinjerna.

Hur fungerar stödet till barn och familjer?

De behöver både psykosocialt stöd och hjälp med praktiska ting. Det kan vara att träffa andra drabbade och familjer i samma situation, få hjälp med ersättning från Försäkringskassan som ibland inte förstår familjens situation, att kunna gå i skolan när de orkar och stöd till syskonen.

Det är också viktigt att patienterna får den information om sina behandlingsmöjligheter som de har rätt till enligt patientlagen. Alla landsting erbjuder inte samtliga fyra läkemedel som Socialstyrelsen rekommenderar för att komma till rätta med underbehandling av flimmer. Behandling med blodförtunnande är inte riskfritt och det är viktigt att kunna erbjuda så bra individuellt anpassade behandlingar som möjligt.

Vilka satsningar behövs för att fler ska slippa få stroke?

– Det finns mycket att göra för att förebygga att stroke uppstår och även hur skadeverkningarna kan minskas genom snabba behandlingsinsatser. Samhället och vården skulle kunna bidra med fler informationskampanjer och hjälp med förebyggande livsstilsförändringar. Här har också Neuroförbundet och andra patientföreningar en viktig uppgift att fylla.

Det är också viktigt att hitta dem som inte har någon diagnos och därför börscreening erbjudas personer som bedöms befinna sig i riskzonen.

Hur hoppas du att framtiden ser ut?

– I den bästa av världar följer samtliga landsting/regioner de nationella riktlinjer som framtagits. Patientlagen har fått genomslagskraft och delaktiga och välinformerade patienter kan tillsammans med behandlande läkare välja den behandlingsmetod som passar bäst. Fler effektiva behandlingsformer har utvecklats, inte minst sådana som har ett preventivt syfte. Fler patienter med riskfaktorer erbjuds också screening och behandlingsmålen är uppfyllda.