Räkna med kostnaden för anhöriga
Räkna med kostnaden för anhöriga
Av Åsa Blomstedt - HÄLSOEKONOMI

VARJE STROKE KOSTAR samhället 741 000 kronor. Nu kommer studier som visar kostnaden för de drabbades partners. Både i lidande och pengar.

Förlamning, svårt att tala, äta och dricka. Trötthet, svårt att minnas och depression. En stroke innebär stort lidande för många som drabbas med både synliga och osynliga funktionsnedsättningar.

Även anhörigas situation påverkas. Sju år efter en stroke upplever partners försämrad hälsa och livskvalitet. De ägnar också åtskilliga timmar åt att ge stöd till den som har följder efter en stroke. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg.

– Om man räknar med kostnaden för de anhöriga kan det visa sig att förebyggande och rehabiliterande insatser blir än mer kostnadseffektiva, även om det inte ser så ut i dag, säger hälsoekonomen Josefine Persson som gjort studien.

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN BERÄKNADE forskare från Institutet för hälsoekonomi, IHE, samhällskostnaden för en stroke till 741 000 kronor. Den kommunala omsorgen stod för merparten, följt av produktionsbortfall och sjukvård. En liknande studie med 3 000 patienter i Västra Götalandsregionen, som Josefine Persson deltagit i, kom fram till att samhällskostnaden för en stroke var 768 000 kronor.

Men i ingen av dessa studier finns de hälsoekonomiska konsekvenserna för anhöriga med.

I Josefine Perssons nya studie ingår ungefär 250 sammanboende partners och en kontrollgrupp med lika många sambos eller makar till friska personer. De som fått stroke var mellan 18 och 69 år, en del hade fortfarande barn hemma och arbetade.

De anhöriga följdes upp sju år efter stroken. De uppskattade sin fysiska, mentala och generella hälsa och fyllde under en vecka i en dagbok där de beskrev hur mycket och vad de gav för stöd.

Josefinp

Josefin Persson

Partners till de strokedrabbade som var beroende av stöd i vardagen ägnade i snitt 15 timmar om dagen åt det. Fem av timmarna handlade om praktisk hjälp som påklädning, hygien, läkemedel och hushållssysslor. Tio timmar bestod av att finnas till hands så pass mycket att de inte kunde lämna sin partner ensam.

Men variationen inom gruppen var stor.

– En tredjedel fanns till hands dygnet runt, andra bara en timme, säger Josefine Persson.

DE ANHÖRIGA RAPPORTERADE också sämre mental och generell hälsa. Välmåendet hängde ihop med hur mycket stöd den som fått stroke behövde och graden av dennes men. Anhöriga till dem med större funktionshinder, kognitiva svårigheter och depressiva symtom mådde sämre än partners till dem som stroken inte påverkat lika mycket. I de fall då den som haft stroke inte behövde något stöd alls i vardagen mådde de anhöriga lika bra som de i kontrollgruppen.

Men trots att partners till de med svårast funktionshinder rapporterade att de gav mest stöd i antal timmar, var det inte bland dem som den hälsorelaterade livskvaliteten var sämst, utan i mittengruppen.

– De som har svårast funktionshinder har nästan alla kommunal omsorg. Mittengruppen ger mycket omsorg utan att själva få så mycket stöd av samhället. Att själv få socialt stöd från samhället eller från nära och kära gör att man mår bättre, särskilt vad gäller den mentala hälsan, säger Josefine Persson.

För att få en prislapp på de anhörigas stöd har forskarna använt samma metod som i andra hälsoekonomiska studier och räknat på produktionsbortfall. Man räknar med att personen ifråga antingen skulle arbeta eller ha fritid om den inte hjälpte partnern som drabbats av stroke. Eftersom ingen i studien rapporterat att de gått ner i arbetstid räknade forskarna med att allt stöd utfördes på fritiden.

De kom fram till att genomsnittet på 15 timmar stöd om dagen motsvarade ett årligt värde av 250 000 kronor. Det kan jämföras med dem vars partner inte var beroende av stöd och vars insats stannade på 10 000 kronor.

SÅ MYCKET KOSTAR EN STROKE

  • Varje stroke kostar samhället 741 000 kronor.
  • 40 procent är kostnader inom kommunal omsorg.
  • 34 procent är produktionsbortfall på grund av för tidig död, sjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsstöd.
  • 26 procent är kostnader inom sjukvården.
  • Varje år får cirka 22 000 stroke för första gången. Totalt blir den samhällsekonomiska kostnaden 16,1 miljarder kronor.

Källa: Kostnader för insjuknande i stroke år 2009, IHE 2012.

– Det är en enorm skillnad. Om man skulle ge insatser till personer som insjuknat i stroke för att minska deras grad av beroende av stöd från anhöriga finns det ett stort värde att spara, säger Josefine Persson.

Hon har inte räknat på vad makarnas egna försämrade hälsa kostar.

– Dessvärre har vi inte information om det. Vi kan se att deras mentala hälsa är sämre än i kontrollgruppen. Man talar också ofta om att det finns en samsjuklighet hos par i och med att man delar samma livsstil. Är den ena mer stillasittande blir den andra ofta det också. Jag vill gärna undersöka det mer, säger hon.

Vad kan man göra för att underlätta för patienterna och deras partners?

– Sju år efter stroken är det få som har kontakt med vården eller den kommunala omsorgen. Därför blir det i många fall upp till dem att själva ta kontakt eller söka information och det kan vara svårt. Vi vet från en kunskapsöversikt att riktade insatser till anhöriga som hjälper dem med behov som de själva har identifierat fungerar bra. Primärvården och den kommunala omsorgen kan spela en viktig roll genom att fråga även anhöriga hur de har det i de fall den som haft stroke söker vård. Arbetsgivare kan underlätta för partnern att kombinera arbetet med omsorgen hemma.

– Framför allt vill jag trycka på att genom att ta med konsekvenserna för anhöriga i hälsoekonomiska utvärderingar av insatser kan man få en annan bild av vad som är kostnadseffektivt och inte.

Josefine Persson och de andra i forskargruppen tycker att resultatet är anmärkningsvärt.

– Det var överraskande att det är så många anhöriga som mår så pass dåligt och ger så mycket stöd sju år efter stroken. Man brukar anpassa sig till situationen och successivt går livet tillbaka till hur det var innan. Men det gäller inte för en tredjedel.

ANHÖRIGA

  • Partners till personer som fått stroke har sämre hälsa och livskvalitet än en kontrollgrupp.
  • Hälsan hängde ihop med den drabbades behov av stöd samt funktionshinder, kognitiva svårigheter och depressiva symtom.
  • I snitt gav partners till strokedrabbade som var beroende av stöd i vardagen stöd 15 timmar om dygnet. En tredjedel fanns till hands dygnet runt, vissa bara en timme.
  • Värdet av varje partners stöd till beroende personer beräknades till 250 000 kr.
  • 248 personer vars partner fått stroke sju år tidigare ingick i studien, plus lika många i en kontrollgrupp.

Källa: Sahlgrenska akademin 2017

Ladda ner hela numret här

Prenumerera

Prenumerera på nästa nummer 

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.