Kan tusentals slippa stroke?

Med screening kan många av de cirka 100 000 som lever med dolt förmaksflimmer hittas. I Stockholm och Halland pågår studier som testar olika screeningmetoder och som ska undersöka om det minskar antalet fall av stroke.

Vid screening med tum-EKG som deltagarna utförde själva i hemmet upptäcktes att 3 procent hade flimmer utan att veta om det.

Nu undersöker forskarna om en biomarkör i blodet kan upptäcka flimmer än bättre. Nya resultat om kopplingen mellan screening av flimmer och stroke väntas 2017 och 2019.

Minst åtta av tio med diagnos förmaksflimmer får blodförtunnande behandling. Det är Socialstyrelsens mål. Vid den senaste mätningen 2015 fick sju av tio det.

Andelen har ökat stadigt de senaste åren. Om den fortsätter i samma takt är det möjligt att alla som behöver får strokeförebyggande behandling i framtiden.

I dag är den strokeförebyggande vården vid flimmer inte jämlik. Hur många som får behandling och vilken behandling det är varierar.

Bostadsorten avgör hur stor chansen är att få strokeförebyggande behandling.

Det visar Socialstyrelsens öppna jämförelser. Halland, Jämtland och Gotland är tre landsting som närmar sig målet att 80 procent av alla flimmerpatienter ska få behandling, medan Örebro, Kalmar och Jönköping har en bit kvar. Skillnaderna minskar varje år. Om utvecklingen fortsätter kan alla få samma vård.

Nya eller gamla generationens läkemedel? Vilket landsting eller vilken region du tillhör kan avgöra den frågan. Blekinge och Östergötland väljer oftast de nya läkemedlen, medan Gotland och Västernorrland föredrar de äldre. Med större erfarenhet av de nya behandlingarna får sannolikt fler som vill tillgång till dem.

En ojämlikhet som redan suddats ut är den mellan könen. Fram tills nyligen fick män med flimmer oftare blod-förtunnande behandling än kvinnor, trots att kvinnor har större risk att få stroke. Nu är det ingen skillnad längre.

Förr behövde patienter med blodförtunnande behandling gå på täta kontroller på vårdcentralen. De kunde inte heller äta vad som helst på grund av medicineringen.

Den nya generationens läkemedel kräver inte samma täta uppföljning.

Med digitalisering av vården behöver inte alla besök hos doktorn ske på plats utan kan göras genom exempelvis videosamtal. Dessutom kan patienterna vid behov hålla koll på behandlingen på egen hand och skicka information till sin läkare digitalt. Tillsammans underlättar det patienternas vardag.

Förutom att bidra till minskat lidande och att färre möter en för tidig död minskar samhällets utgifter för stroke. En enda stroke kostar ungefär 741 000 kronor, totalt cirka 16 miljarder kronor om året

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har analyserat vad kostnaden skulle bli om alla 75-åringar screenades och kommit fram till att det är värdefullt ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.