Rätt behandling till rätt patient. Med precisionsmedicin kan cancervården bli skräddarsydd för varje individ. – Vi står inför en medicinsk revolution, säger Jenni Nordborg på regeringens Life sciencekontor.

Ett genetiskt test som beskriver just din cancers unika egenskaper och en behandling skräddarsydd för att på bästa sätt angripa dess svagheter. Möjligheten att välja rätt behandling till rätt patient har vuxit snabbt de senaste åren, liksom att välja bort behandlingar som ändå inte ger effekt. Från att ha behandlat alla patienter med en viss diagnos likadant blir cancervården,och även exempelvis vården av ärftliga sjukdomar, allt mer individualiserad. Detta kallas precisionsmedicin.

Nu händer mycket nationellt inom regering, sjukvård, forskning och läkemedelsindustri för att Sveriges cancervård ska ta steget in i framtiden där en vård skräddarsydd för den enskilda individen blir standard i hela landet. 

Under 2019 ska kontoret presentera en nationell strategi för life science. Målet var först att den skulle vara klar till årsskiftet 2018–2019 men riksdagsvalet och den komplicerade regeringsbildningen har gjort att arbetet med strategin skjutits upp en aning.

– Med strategin tar vi ett helhetsgrepp om life science i Sverige. Den ska ge oss en målsättning och riktning framåt så att vi får en kraftsamling som märks internationellt, säger Jenni Nordborg.

I SAMBAND MED att Life sciencekontoret inrättades lanserades en färdplan med tre prioriterade områden, som pekar på viktiga möjligheter och utmaningar.

Precisionsmedicin är ett sådant prioriterat område.

– Precisionsmedicin innebär enorma möjligheter för hälso- och sjukvården och för individen. Men det är också en utmaning ur ett affärsmässigt perspektiv, till exempel hur de regulatoriska myndigheterna ska hantera att forskning, behandling och produktutveckling sker samtidigt, och hur vi betalar för behandlingarna. Det handlar också om hur vi ska locka företag att välja Sverige för kliniska behandlingsstudier, säger Jenni Nordborg.

RÄTT BEHANDLING till rätt patient. Det är precisionsmedicin. Detta kallas ofta även för individualiserad behandling, skräddarsydd behandling, eller på engelska personalized medicine.

Det andra prioriterade området handlar om hur digitala data om patienter kan användas i vården och för att utveckla framtidens behandling utan att riskera patienternas integritet. I kvalitetsregister för uppföljning av cancervården och i biobanker med vävnadsprover finns mängder av information om patienter, som kan användas både på gruppnivå och individuell nivå eftersom alla patienter har ett personnummer. Om dessa system kopplas ihop kan den samlade informationen ge nya insikter.

DET TREDJE PRIORITERADE området handlar om forskning och innovation ska bli en naturlig del av vården hela vägen ner till lokal nivå, så att alla får tillgång till bästa möjliga vård. – Dessa tre områden hänger ihop. Med precisionsmedicin kommer vi att bättre kunna behandla sjukdomar som vi inte kunde tidigare. Där ligger vi långt fram. Det vi sitter lite fast i är de andra två områdena, ramverken för hur vi kan använda hälsodata och infrastrukturen för att föra ut precisionsmedicin lokalt. När vi väl hittar ett sätt att lösa de utmaningarna kommer cancervården att ta ett stort steg framåt, säger Jenni Nordborg.

VID EN DEL DIAGNOSER är framtiden redan här. Vissa former av bland annat bröstcancer, lungcancer och spridd hudcancer behandlas redan med precisionsmedicin. 

De första stegen togs redan i slutet av 1900-talet. Då förstod forskare att cancer är friska celler som muterat och lärde sig hur de växer och sprider sig i kroppen. I Hugo-projektet kartlades människans dna. Det följdes senare av en motsvarande atlas över våra proteiner, som visat sig spela en viktig roll i många nya behandlingar. 

De första målstyrda läkemedlen såg dagens ljus kring millennieskiftet. Fler och fler markörer som pekar på vilken behandling som har störst chans att lyckas för en viss patient har upptäckts.

Parallellt med den medicinska utvecklingen har det skett tekniska framsteg, bland annat har det blivit möjligt att göra de genetiska analyser som ligger till grund för diagnos och val av behandling allt bättre, snabbare och billigare.

Man har börjat prata om att cancer kan bli en kronisk sjukdom, något vi kan leva med ungefär som diabetes. Det har också väckts hopp om att vissa former av cancer kommer att kunna botas helt.

EFTER ATT FOKUS HITTILLS framförallt har legat på att utveckla nya diagnostiska metoder och behandlingar flyttas blicken nu till förutsättningar för hälso- och sjukvården att använda precisionsmedicin i den dagliga vården.

Tidigare regeringar har, utöver kontoret på regeringskansliet, lanserat flera initiativ de senaste åren. 2010 började forskningscentret SciLifeLab byggas upp för storskalig molekylär-biologisk forskning och 2013 utsåg regeringen det till en nationell resurs.

2014 startade det strategiska innovationsprogrammet Swelife finansierat av Vinnova, som ska stödja samverkan mellan akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård. Vinnova finansierar även Genomic Medicine Sweden, GMS, som startade 2017. GMS uppdrag är att skapa den infrastruktur som behövs för att introducera precisionsmedicin i hälso- och sjukvården på ett likvärdigt sätt i hela landet. (Läs mer om GMS arbete på sidan 30.) Hösten 2018 inrättade den förra regeringen en kommitté som ska lyfta teknikutvecklingens utmaningar och skapa förutsättningar för att snabba på användningen av ny teknik vid bland annat precisionsmedicin.

Även inom hälso- och sjukvården, i forskarvärlden och inom industrin fokuseras på dessa frågor.

– Jag har sett många lovande initiativ, säger Jenni Nordborg.

Som ett led i arbetet med den kommande strategin för life science har hon haft en dialog med företrädare för hälso- och sjukvården, akademin, läkemedelsindustrin, myndigheter och många andra.

Upplever du att alla drar åt samma håll?

– Det pågår en kraftsamling och det finns en övergripande målbild. Tittar vi tio år framåt är alla överens om målbilden. Sedan finns många olika synsätt på vilka vägar vi ska gå och vilka strukturer som behöver förändras för att vi ska jobba på det nya sättet. Jag tror att vi måste hänga upp arbetet på de strukturer som redan funkar, men sätta lite fart och tryck i arbetet.

Den satsning som Sverige nu gör på life science har motsvarigheter i flera andra länder. Storbritannien har varit en förebild. De var tidigt ute och inrättade ett life sciencekontor inom ramen för sin regering. Danmark har en liknande lösning och har också tagit fram en nationell strategi. Estland och Finland ligger å andra sidan långt fram när det gäller hantering av patientdata.

– Många länder ligger strukturellt längre fram än oss, säger Jenni Nordborg.

Trots utmaningarna är Jenni Nordborg positiv. Hon lyfter fram att Sverige har forskning i toppklass, ledande industriföretag, välfungerande hälso- och sjukvård och inte minst vana av att samarbeta för att lösa sådana strukturutmaningar som vi nu står inför. Dessutom är svenskarna ett adaptivt folk när det kommer till att börja använda digitala verktyg som tar bort friktion i vardagen.

– Den här förändringsresan drivs inte bara inifrån. Även vi som individer i samhället kommer att trycka på.

Tror du att vi kommer att lyckas?

– Det går framåt, även om det inte går så fort som jag skulle önska. Utvecklingstakten accelererar hela tiden. Om vi tittar bakåt tio, femton år har det hänt otroligt mycket, nu vet jag inte om vi kan se mer än ett par, tre år fram i tiden, så fort går det. Men jag är optimist, i utmanande tider blir beslutskraften större.

LUNGCANCER ÄR EN av de cancerformer där precisionsmedicin kommit längst. När en patient har varianten icke-småcellig lungcancer, som inte är av skivepiteltyp, kan ett test upptäcka mutationer i genen för EGFR och mot vilken det finns målstyrda läkemedel. Allt fler patienter gör nu detta genetiska test, enligt Lungcancerregistrets årsrapport.

2010 gjordes det på 20 procent av patienterna, 2016 på 83 procent.

Lungcancerregistret har satt som mål att 95 procent ska göra testet, något som vissa sjukhus når i dag medan andra ligger lägre.

Det finns även andra kända mutationer vid lungcancer som kan behandlas med målstyrda läkemedel, bland annat en som kallas ALK.

1980-TALET: GENER SPELAR ROLL VID CANCER

Forskare upptäcker att cancer är friska celler som muterat och hur de gör för att sprida sig i kroppen. Tumörcellernas genetiska mutationer och deras signalvägar kartläggs steg för steg.

2000-TALET: BIOMARKÖRER HITTAS

Biomarkörer introduceras i cancervården för vissa diagnoser. Ett blod- eller vävnadsprov kan avslöja unika egenskaper i patientens cancer och utifrån dessa väljs den behandling som passar bäst. Forskning för att upptäcka fler markörer vid fler typer av cancer och para ihop dem med behandlingar pågår än i dag.

2007: NGS FLYTTAR IN I SJUKVÅRDEN

Ny teknik för genetisk sekvensering lanseras. Nu kan analyserna göras snabbare, mer omfattande och billigare. Detta kallas Next generation sequencing, NGS, och blir en växande del av sjukvårdens cancerdiagnostik.

2017: ATLAS ÖVER CANCERS PROTEINER

En kartläggning av proteiner vid 17 vanliga typer av cancer presenteras. Atlasen är resultatet av ett svenskt forskningsprojekt som startade 2003 och som kartlägger människans proteiner, liknande Hugo-projektet. Proteinernas uppbyggnad baseras på dna och de är viktiga komponenter i utvecklingen av läkemedel mot cancer.

2018: PARADIGMSKIFTE I CANCERVÅRDEN

Samhället börjar förbereda sig för ett paradigmskifte inom cancervården där skräddarsydd behandling blir standard. Flera initiativ för att underlätta övergången i hälso- och sjukvården har tagits de senaste åren. 2018 öppnade ett kontor för life science i regeringskansliet vars uppdrag är att snabba på utvecklingen och ta fram en strategi för framtidens life science.