Lika för alla

För att precisionsmedicin ska fungera på samma sätt i hela landet behövs en gemensam organisation som koordinerar arbetet och resurserna. Genomics Medicine Sweden, GMS, arbetar sedan 2017 med att ta fram en sådan. Hittills har deras arbete utmynnat i att det fram till 2020 ska etableras sju regionala centra för genomisk medicin vid universitetssjukhusen. Ett organisationsträd som involverar bland annat hälso- och sjukvården, universitet, näringsliv och patientföreträdare har också skapats.

Redan i dag görs genetiska analyser vid vissa cancerformer. Men de tekniska systemen är olika uppbyggda och kommunicerar inte med varandra. Det gör att det sätt som informationen hanteras och sparas på skiljer sig åt både geografiskt och beroende på vilken typ av cancer det handlar om. För att få ett likvärdigt system behövs en ny gemensam IT-infrastruktur. Med en sådan kan de stora mängder patientdata som skapas vid precisionsmedicin analyseras, delas och lagras. GMS har i uppdrag att ta fram en sådan infrastruktur.

För att personal som är involverade i precisionsmedicin inom hälso- och sjukvården ska arbeta på ett likvärdigt sätt behövs vidareutbildning.

På laboratoriet behövs patologer som kan avgöra vilka tumörer som ska analyseras genetiskt. Själva analyserna behöver utföras av personer som genetiker och molekylärbiologer, som både har kunskap om hur de gör själva analysen och hur de ska tolka resultatet. Behandlande läkare, som onkologer, lungläkare och hematologer, behöver sedan ha så pass stor kunskap att de kan fatta behandlingsbeslut utifrån analysresultatet.

Med en gemensam IT-infrastruktur som kopplar samman informationen från de genetiska analyserna som lagrats i exempelvis kvalitetsregister och biobanker kan forskningen ta ett stort steg framåt. Tillsammans kan all denna patientdata ge nya insikter och bidra till att både nya metoder för diagnostisering och läkemedel utvecklas och följs upp i realtid runt om i landet. Med aktiv forskning och många kliniska studier kan patienter i hela Sverige tidigt få del av den behandling som ligger allra mest i framkant.

Även om det finns en gemensam teknisk plattform för precisionsmedicin så hanteras den av människor. För att vården ska bli lika överallt gäller det att alla använder samma metodik och gör de genetiska sekvenseringarna och tolkningarna på samma sätt. För att underlätta det finns redan tekniska beslutsstöd. De kopplar analyserna till befintlig behandling och eventuella kliniska studier som patienten kan delta i. Ju mer vi utvecklar precisionsmedicin, desto mer information och desto fler behandlingsalternativ kommer att finnas. Artificiell intelligens kommer att hjälpa oss att hålla reda på allt.

Med precisionsmedicin följer stora mängder data om oss som patienter som sparas i journaler, kvalitetsregister och biobanker. Samtidigt som dessa data är nyckeln till framgångsrik, skräddarsydd cancerbehandling kan den också avslöja andra saker om oss. De juridiska systemen behöver ses över för att säkra patienternas integritet så att information inte kommer på villovägar eller missbrukas. Vem har rätt att ta del av analyserna av just dina gener? Läkare, forskare, försäkringsbolag, du själv?