Åke Borg
Han utvecklar diagnostiken
Text: Annika Sjöberg Foto: Emil Malmborg - ELDSJÄLEN
februari 2019
PRECISIONSMEDICIN
Spiralens ledtråd
Horizont # 10 | 2019 februari

Rätt behandling till rätt patient. Det kallas precisionsmedicin och är framtidens cancervård. De senaste åren har den medicinska och tekniska utvecklingen öppnat dörren till behandlingar som skräddarsys utifrån information i våra gener. Sådan individualiserad cancervård kan förlänga liv och leda till bättre behandlingsresultat. Nu förbereder sig Sverige för ett paradigmskifte.

I tio år har professor Åke Borg i Lund gjort 13 000 genetiska analyser på bröstcancerpatienter. Målet är att utveckla diagnostiska test för att välja rätt behandling till rätt patient. – Det är en otrolig känsla att veta att det vi gjort.

När forskningsprojektet Scan-B startade hade Åke Borg, professor vid institutionen för onkologi och patologi vid Lunds universitet, arbetat länge med att kartlägga cancergenernas förändringar.

– Det var frustrerande för vi lyckades inte få ut resultaten till kliniken. Vi publicerade fina artiklar men ville förstås att det skulle vara till nytta för patienterna, säger han.

ÅRET VAR 2009 och Åke Borg ville göra något långsiktigt. Något som kunde beskriva bröstcancersjukdomen som den ser ut i dag och på sikt förändra hur patienterna behandlas.

Idén om en populationsbaserad, fortlöpande och oselekterad insamling av material började ta form. Tillsammans med kollegor inom forskning och klinik satte han igång. De fick ekonomiskt stöd från Berta Kamprads stiftelse, väckte nytt liv i det nätverk som Sydsvenska bröstcancergruppen tidigare etablerat och fick stöd från Regionalt cancercentrum i Södra sjukvårdsregionen.

Det bestämdes att alla bröstcancerpatienter i regionen skulle få frågan om att vara med i studien, och att alla de kliniska delarna, med blodprov och tumörprovtagning, skulle bekostas av sjukvården.

– Jag tror att man från vårdens sida såg en chans att få till en kliniknära forskning. Det var en helt fantastisk känsla att få så positiv respons från kirurger, onkologer, patologer, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal.

Sedan starten för tio år sedan har Scan-B nu utvecklats till inte bara en av världens första, utan också största studier om genernas betydelse vid bröstcancer. Hittills har över 13 000 bröstcancerpatienter lämnat blodprov, och fler än 9 000 tumörprover har samlats in och analyserats. Genom att analysera vilka gener som är aktiva kan forskarna nu dela in bröstcancer i olika undergrupper.

ÅKE BORG VISAR VÄGEN genom de snåriga lokalerna på Medicon Village i Lund där delar av avdelningen för onkologi och patologi vid Lunds universitet huserar tillsammans med 200 andra cancerforskare. Det är den avdelning där han varit verksam vid i nästan hela sitt yrkesliv.

Men egentligen hade han tänkt sig en helt annan yrkesbana. Han var naturintresserad och läste biologi på universitetet på 1970-talet med avsikt att jobba med växter och djur på något sätt. Men så frågade en studiekamrat om han inte ville börja jobba som forskningsassistent på onkologen i Lund. Det var en liten grupp som hade börjat samla in prover av bröstcancertumörer för att göra proteinanalyser. Han tackade ja och blev kvar i sju år. Under tiden gick forskningen framåt och på 1980-talet började molekylärbiologin göra framsteg och forskarna fick nya metoder att beskriva cancergener.

– Det tyckte jag var intressant och kände att det var något för mig. Så jag skrev min avhandling om onkogener i början av 1990-talet, bland annat om HER2 som i dag är ett av de mål man har vid riktad behandling för bröstcancer. Den kunde vi vara med att beskriva genom internationella samarbeten, berättar han.

Åke Borg

Nästan alla patienter tackar ja till att delta i studien. Hittills har 13 000 prover samlats in.

PARALLELLT VÄXTE HANS intresse för ärftlig cancer. Det fanns redan mottagningar för familjer med många cancerfall men förutom att rita släktträd och ta anamnesen kunde vården inte erbjuda så mycket mer än uppföljning baserat på sjukdomens nedärvning i släktträdet. Men så i början av 1990-talet började genombrotten komma. Forskarna hittade allt fler bevis för att det finns gener som visar på ärftlighet för bröstcancer.

– När generna hittades och man kunde göra en riktad analys för att beskriva mutationer och orsaken till den familjära sjukdomen så exploderade det. Det var otroligt spännande och vi hoppade på det fältet direkt, berättar han.

I forskargruppen Familjär bröstcancer, som Åke Borg fortfarande projektleder, screenas årligen tusentals patienter över hela landet som löper stor risk att bära på förändrade cancergener. Resultaten rapporteras tillbaka till vården.

– På de rapporterna gör jag fortfarande en sista koll på hur man kommit fram till och tolkar en specifik mutation eller variant, innan det rapporteras tillbaka till vården. Det är en otrolig känsla att veta att det vi gjort får en direkt effekt på patientens fortsatta liv.

I TAKT MED ATT kunskapen om förebyggande metoder ökar kommer genanalysen att få allt större betydelse för hur patienten behandlas. Motsvarande resultat hoppas Åke Borg få se även av Scan-B. Genom att göra en global analys av genernas uttryck i tumörerna kan forskarna hitta mönster som annars är svåra att se, vilket gör att bröstcancer kan delas in i undergrupper på ett bättre sätt. Då går det också att ge en mer individanpassad behandling.

– I dag får många patienter cellgifter i onödan, för säkerhets skull i brist på säkra markörer. Det är stor skillnad på biverkningar jämfört med enbart kirurgi och hormonbehandling. Därför kan bättre analyser vara en vinst både för patienterna och för samhället eftersom personen kan komma tillbaka till arbetslivet snabbare, säger han.

Än är Scan-B dock inte redo att lämna ifrån sig några analyser till vården. Det beror dels på att parterna inte löst frågan om hur Scan-B ska samverka med sjukvården, dels på att det är först nu som validerade resultat börjar visa att analyserna tillför något utöver vad rutinpatologin producerar från mikroskopiska analyser av tumörsnitt.

– Sjukvården är trög med att ta till sig nya metoder och det ska den vara. Men det är frustrerande att vi ännu inte nått hela vägen fram till vården. Både patienter och cancerläkare vet att de här metoderna finns och vill få tillgång till dem så det får inte dröja så länge till nu.

Jag vill verkligen inte lägga ner förrän jag ser att det här går av sig självt.

Innan de hittat ett sätt att nå patienterna vill Åke Borg absolut inte gå i pension trots att han hunnit fylla 65 år.

– Nej, jag jobbar så länge jag kan. Jag vill verkligen inte lägga ner förrän jag ser att det här går av sig självt, säger han.

FÖRUTOM ALLT DET praktiska med att hålla så stora forskningsprojekt i gång, så funderar han mycket på hur den stora resurs de byggt upp ska användas på bästa sätt framöver. Hittills har forskarna bara tittat på en liten del av genomet. När tekniken utvecklas och blir billigare kommer de att kunna återgå till materialet och göra ytterligare genomiska analyser för att hitta fler strukturella signaturer och undergrupper av bröstcancer. Möjligheterna är många. Och oavsett om, när och hur analyserna från Scan-B når kliniken så är den materialbank som byggts upp unik.

– Tänk dig ett populationsbaserat material med över tio tusen patienter och med allt längre uppföljningstid allt eftersom tiden går. Det kommer att vara till nytta för forskare över hela världen.

ÅKE BORG

ÅLDER: 65 år.
FAMILJ: Fru, fem barn och fem barnbarn. Barnbarnen blir fler hela tiden.
YRKE: Professor vid institutionen för onkologi och patologi vid Lunds universitet. Initiativtagare till Scan-B och projektledare för Familjär bröstcancer. GÖR PÅ JOBBET: Sitter på kontoret eller föreläser och gör reklam för projekten. Jag är sällan i labbet längre.
GÖR PÅ FRITIDEN: Umgås med familjen, jobbar i trädgården och bygger till sommarhuset i Nässjö. Springer gärna och är ute i naturen.
GILLAR: Alla mina positiva arbetskamrater och familjemedlemmar. Inget är besvärligt utan man ställer upp för varandra.
OGILLAR: Om det finns en dold agenda och ett revirtänk.
DRIVKRAFT: Att nå framgång och uppskattning för det jag gör. Scan-B har varit en enorm drivkraft eftersom det fallit så väl ut.


Scan-B kartlägger gener i bröstcancer

FÖRST OCH STÖRST

SCAN-B STARTADE 2009 vid Lunds universitet. Det är en av världens första och största studier av genernas betydelse vid bröstcancer och har stöd från Sydsvenska bröstcancergruppen och landstingen inom Regionalt cancercentrum Syd.

UTVECKLAR DIAGNOSTISKA TEST

MÅLET ÄR ATT UTVECKLA diagnostiska test som kan användas för att i olika kliniska situationer välja rätt behandlingsstrategi för den enskilda bröstcancerpatienten.

FLERA LÄN DELTAR

ALLA NYDIAGNOSTISERADE bröstcancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen, det vill säga Skåne, Kronoberg, Blekinge och södra delen av Hallands län, samt Uppsala och Jönköping tillfrågas om de vill delta. Patienten lämnar blodprov och tumörprov i samband med operation. Tumörvävnaden analyseras avseende genexpression och genomiska förändringar. Blodceller används för att särskilja förändringar som uppstått i bröstcancern under tumörutvecklingen från de genvarianter som är medfödda.

13 000 prover från patienter finns sparade.

Anslutningsgraden är cirka 90 procent.

Ytterst få avböjer att delta men eftersom det krävs informerat samtycke faller 5–10 procent bort på grund av språksvårigheter.

Varje vecka tillkommer 25–30 nya patienter.

Ladda ner hela numret här

Prenumerera

Prenumerera på nästa nummer 

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

MLTSE1900876-01