Hand i hand mot personcentrerad vård
Hand i hand mot personcentrerad vård
Text: Åsa Bolmstedt, Illustration: Getty Images - TRENDSPANING
juli 2019
Kropp & själ
Horizont # 11 | 2019 juli

En vård skräddarsydd för varje patient och med hela människan i fokus. Viljan att införa personcentrerad vård växer. Och kraften kommer från flera håll: Regioner tar beslut om att arbeta personcentrerat, forskare studerar effekterna, personal i vården utvecklar och testar nya arbetssätt och patienter skaffar sig allt mer inflytande över sin egen vård och utvecklingen.

Intresset för personcentrerad vård växer. Och kraften kommer från flera håll: Forskare, professioner och politiker vill utveckla vården tillsammans med patienterna.

När en patient kommer till vårdcentralen eller sjukhuset lyssnar personalen på hens berättelse. Personen framför dem är inte bara ett symtom eller en diagnos, utan en medmänniska med erfarenheter av hur sjukdomen påverkar välbefinnandet och vardagen, önskemål om hur behandlingen ska utformas och resurser att ta en aktiv roll i sin egen vård. Personalen gör vad de ska utifrån sin kompetens och sitt uppdrag, men när behandlingen planeras och mål sätts upp sker det tillsammans med patienten och hens anhöriga, i ett partnerskap, och målen dokumenteras i journalen. Patientens perspektiv och preferenser följer sedan med i hela vårdkedjan, till exempel från sjukhusvård till öppenvård och omsorg.

Så skulle mötet mellan patienter och personal i sjukvården kunna se ut i en personcentrerad vård. Och i framtiden är det inte osannolikt att det kommer att fungera ungefär så. Intresset för personcentrerad vård växer och utvecklingen drivs på från flera håll: Forskare bidrar till ökad vetenskaplig kunskap, arbetsgivarorganisationer, professionsorganisationer och fackförbund arbetar för ett ändrat arbetssätt, politiker ger myndigheter i uppdrag att utreda hur kvaliteten i vården och uppföljningen av den kan utvecklas med fokus på personcentrering, och företag inom digitala och tekniska tjänster utvecklar verktyg för att involvera patienter i egenvården. Samtidigt tar patienter och patientorganisationer plats i allt fler sammanhang där vården planeras på strategisk nivå, och spetspatienter är minst lika pålästa som läkarna och kräver att få vara med och besluta om och ta ansvar för sin vård.

EN VÅRD SOM UTGÅR från varje person och ser hela människan är också något som svenska folket önskar sig. 2016 frågade SOM-institutet vid Göteborgs universitet drygt 1 500 personer om de ville ha en personcentrerad vård och i vilken utsträckning de ansåg att de redan fick det.

De fick ta ställning till hur viktiga fem påståenden var; att få berätta för sjukvårdspersonal hur de upplever sin situation, att få vara med och planera sin egen vård, behandling och rehabilitering, att få den information som behövs för att kunna delta i beslut, att få sina önskemål införda i sin journal och att få möjlighet att ta del av all information som finns i journalen.

Mellan 77 och 92 procent ansåg att dessa fem punkter var mycket viktiga eller viktiga. Allra flest ville ha möjlighet att berätta hur man upplever sin egen situation, följt av att få tillräcklig information och vara med och planera sin egen vård.

SAMTIDIGT VAR DET inte lika många som menade att vården fungerade så i dag. Mellan 46 och 66 procent instämde helt eller delvis i att de får berätta sin historia, får vara med och planera sin vård och får tillräcklig information för att delta i beslut. Ännu färre, mellan 24 och 34 procent, instämde i att deras önskemål förs in i journalen och att de får läsa all info i den.

Inger Ekman

Inger Ekman

– Jag tror att det är sådana resultat som får vården att utvecklas. Vi måste mobilisera medborgarna att kräva en hälso- och sjukvård som är mänsklig och skräddarsydd – och dessutom effektivare utan att bli dyrare. Vi vet från våra studier att personcentrerad vård leder till det, säger Inger Ekman, en av forskarna bakom undersökningen.

HON ÄR UTBILDAD sjuksköterska, professor och utsågs 2010 till föreståndare för det då nybildade tvärvetenskapliga Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC, som nu har cirka 100 forskare knutna till sig. I april i år pensionerades hon från rollen som föreståndare, men fortsätter att arbeta dels med implementering av personcentrerad vård, dels med forskning.

Under det senaste decenniet har Inger Ekman sett hur intresset för och kunskapen om personcentrerad vård vuxit år för år.

– 2010 ville alla att jag skulle förklara vad personcentrerad vård var, inte minst inom slutenvården sågs patienten mest som en diagnos. Men när jag hade förklarat sa personalen ofta att de redan arbetade så. Vad bra, svarade jag, då kommer vi inte att få några skillnader när vi testar personcentrerad vård och jämför med en kontrollgrupp. Sedan fick vi signifikanta skillnader ändå. Den bittra sanningen är att vi inte alltid arbetar så som vi vill, utan vi sitter fast i ett maskineri och en kultur, säger Inger Ekman.

– Även vetenskapligt var kunskapen om personcentrerad vård rudimentär. Det fanns några få studier, men oftast av deskriptiv art. Nu började vi med kontrollerade studier där vi jämförde arbetssätt och vårdresultat.

Sedan dess har centret genomfört cirka 20 kontrollerade studier för att undersöka resultatet av personcentrerad vård på skilda diagnoser och i hela vårdkedjan. Sammantaget visar de bland annat att personcentrerad vård är kostnadseffektiv, medför kortare vårdtid, ger goda behandlingsresultat och ökar patienters livskvalitet.

– Först blev jag lite förvånad över resultaten. Många sa att det är klart att man ska lyssna och komma överens med patienten, men det har vi inte tid med. Och så visar det sig att det är mer effektivt att lägga ner tid på det. Jag är glad att vi om och om igen har kunnat peka på de hälsoekonomiska resultaten inför politiker och beslutsfattare. Men även om vi inte hade kommit fram till det, hade vi ändå behövt göra den här förändringen utifrån ett medmänskligt och etiskt perspektiv, säger Inger Ekman.

Vi ska alltid sträva efter en mer personcentrerad vård. Det är en helt annan medvetenhet nu och det är steg ett.

PARALLELLT MED ATT kunskapen om personcentrerad vård har vuxit har intresset för att införa det i praktiken ökat. Drygt hälften av Sveriges regioner, 15 av 21, har tagit ett övergripande beslut om att införa personcentrerad vård, enligt en kartläggning från Sveriges kommuner och landsting, SKL, från 2018.

Inger Ekman berättar att frågan ”vad är det?” de senaste åren har ersatts av ”hur gör vi?”. Sedan 2016 har GPCC arbetat med att stödja implementering av personcentrerad vård i enskilda verksamheter och har också följt upp försöken vetenskapligt. Nu har man tagit ett steg till och prövar att omvandla forskningresultaten till verklighet i hela regioner tillsammans med patient- och professionsorganisationer, akademi och industri. Även implementeringen på regionnivå följs upp vetenskapligt, vilket kommer att leda till att man upptäcker nya utmaningar, menar Inger Ekman.

– Tidigare uppföljningar visar att nycklarna för att lyckas med implementering är att alla vill, att det sker systematiskt och att det leder till en kulturförändring, säger hon.

MEN ÄNNU FINNS ett glapp mellan teori och praktik. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, har rapporterat att trots att Sverige i internationella jämförelser får höga betyg när det gäller behandlingsresultat, så ligger vi efter andra länder när det handlar om kvalitetsindikatorer som berör personcentrering, till exempel information och bemötande av patienters individuella behov och preferenser.

Förutom själva patientmötet behövs även förändringar på andra områden, konstaterar Vårdanalys i en annan rapport. Till exempel behöver vårdens ersättningssystem utvecklas och ledarskapet, både bland politiker och tjänstemän, behöver efterfråga personcentrerad vård.

I framtiden är det inte osannolikt att personcentrering blir ett mått vid utvärderingar av hälso- och sjukvården.

Tidigare i år presenterade Vårdanalys, på regeringens uppdrag, ett förslag till en ny modell för just framtida uppföljning av kvaliteten i hälso- och sjukvården, och ett av de mått som myndigheten särskilt lyfter fram är personcentrerad vård, tillsammans med måtten hälsoutfall av vården respektive tillgänglighet.

Inger Ekman menar att det har varit en fantastisk utveckling de senaste tio åren och upplever att det finns en stark drivkraft framåt nu. Utmaningen är, menar hon, att få till hur:et, att tillsammans pröva att göra på ett förändrat sätt för att få till en kulturförändring.

Var tror du vi står om ytterligare tio år?
– Vi kommer nog aldrig att känna att nu är det perfekt. Vi ska alltid sträva efter mer personcentrerad vård. Det är en helt annan medvetenhet nu och det är steg ett. Om tio år tror jag att vi pratar ännu mer om hur vi gör det på bästa sätt utifrån etiken om att patienter är personer och medmänniskor med behov och resurser.

Från psykologin till hela vården

1900-TALET: BEGREPPET FÖDS I PSYKOLOGIN

I mitten av 1900-talet utvecklade den amerikanska psykologen Carl Rogers begreppet personcentrerad terapi. Han menade att klienten är expert på sig själv och att terapeutens roll är att främja dennes självinsikt.

Carl Rogers

1990-TALET: INFÖRS I DEMENSVÅRDEN

På 1990-talet infördes begreppet personcentrering inom demensvården av den brittiska professorn Tom Kitwood. Han menade att bakom sjukdomens symtom finns en person och det etiskt riktiga är att vården ska utformas med respekt för personen och hens förmågor och resurser. Hans tankar fick stort genomslag i den dagliga vården.

2000: SPRIDS TILL SJUKVÅRDEN

Under början av 2000-talet börjar begreppet personcentrerad vård sprida sig från demensvården till övrig hälso- och sjukvård. Brendan McCormack, brittisk professor, beskriver begreppet vetenskapligt. Hans forskning får stor betydelse för utvecklingen av personcentrerad vård i flera länder.

Brendan McCormack

Brendan McCormack

2010: SVERIGE SATSAR PÅ FORSKNING

Centrum för personcentrerad vård bildas vid Göteborgs universitet, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum. Över 20 kontrollerade studier har sedan dess visat att personcentrerad vård är kostnadseffektiv, medför kortare vårdtid, ger goda behandlingsresultat och ökar patienters livskvalitet.

2015: SKL STÖDJER REGIONERNA

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, beslutar att verka för att regioner och kommuner ska få kunskap om personcentrerad vård och för att arbetssättet ska implementeras i den dagliga vården.

2016: SVENSKARNA VILL BLI SEDDA

Mellan 77 och 92 procent av svenskarna tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att få vara delaktig och påverka sin vård. Det visar en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet med drygt 1 500 personer.

2016–2017: PROFESSIONEN AGERAR

Flera fackliga och professionsbundna organisationer som företräder olika personalgrupper i vården lyfter frågan om personcentrering, till exempel Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, Sveriges arbetsterapeuter, Svenska läkaresällskapet och Dietisternas riksförbund.

2017: SPETSPATIENTEN GÖR ENTRÉ

Begreppet spetspatient tar sig in på Språkrådets nyordslista. Det hänvisar till patienter som har god kunskap om sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen.

FRÅN ATT VILJA TILL ATT GÖRA

Över hälften av regionerna har beslutat att införa personcentrerad vård i hela hälso- och sjukvården, enligt SKL. De flesta av dem har formulerat strategi, handlingsplan och arbetssätt. I de regioner som ännu saknar ett sådant beslut finns satsningar i enskilda verksamheter.

Källor: Göteborgs universitet, Språkrådet, Sveriges kommuner och landsting, Svensk sjuksköterskeförening, Sveriges arbetsterapeuter, Svenska läkarsällskapet, Dietisternas riksförbund, Vårdförbundet

Ladda ner hela numret här

Prenumerera

Prenumerera på nästa nummer 

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

MLTSE1904509-01