Digitala verktyg lyfter egenvården

När patienter får verktyg att själva följa hur sjukdomen utvecklar sig växer kunskapen och förståelsen för den. Det gör att dialogen med sjukvården utvecklas till exempel genom att patienten på ett tydligare sätt kan beskriva hur hen mår och har lättare att ta till sig information från personal och använda den för beslut om behandling.

Vid vissa kroniska sjukdomar, exempelvis högt blodtryck, kan patienter genom digitala verktyg kartlägga små förändringar och koppla dem till variationer i välmående och dagliga aktiviteter. I studien Perhit, som pågår på vårdcentraler i Region Skåne, Västra Götaland och Jönköping 2018–2020, mäter och registrerar patienter dagligen sitt blodtryck via mobiltelefonen. En pilotstudie visade att det ökade motivationen att följa ordinerad behandling. Även engagemanget för hur patienten kan påverka sitt blodtryck genom sin livsstil stärktes. Blodtrycket gick också ned jämfört med kontrollgruppen.

Genom att kontinuerligt mäta och rapportera in symtom till ett webb-verktyg kan man få syn på mönster och upptäcka tecken som tyder på att en försämring är på väg. Vid exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom (se artikel på sidan 30) mäter patienten själv ett visst protein genom avföringsprov i hemmet och rapporterar resultatet via mobiltelefonen. På så sätt kan skov upptäckas tidigt och dämpas eller i bästa fall stoppas helt genom att medicin sätts in i rätt tid.

Med kontinuerligt stöd via e-hälsa kan patienter stärka tilliten till den egna förmågan att klara sin egenvård. Patienter med KOL och/eller kronisk hjärtsvikt rapporterar ofta låg livskvalitet med trötthet och andnöd. I studien Protect gör patienten, närstående och sjukvårdspersonal tillsammans en personlig hälsoplan som finns på en e-hälsoplattform. Där kan patienten få individanpassat stöd genom samtal med sjuksköterskor och alla inblandande kan följa utvecklingen. En första studie visade att självtilliten ökade och att patienterna inte lades in på sjukhus lika ofta som i kontrollgruppen.

Patienter med långt framskriden lungcancer levde i snitt 7 månader längre, 19 i stället för 12 månader, om de varje vecka rapporterade sina symtom under cellgiftsbehandlingen via ett webbbaserat verktyg.

I flera nationella kvalitetsregister finns mått som handlar om hur patienter beskriver sin hälsa, livskvalitet och symtom. Det finns också mått för hur nöjda de är med vården. De kan användas för att utvärdera och utveckla vården. Informationen samlas ofta in genom enkäter, men Svenskt reumatologiskt kvalitetsregister har tagit ett steg till och låter patienterna själva föra in uppgifterna. I dag täcker registret över hundra reumatiska diagnoser och inkluderar nästan 90 000 patienter.