Med smarta verktyg och läkarbesök via video skräddarsys vården för barn med diabetes i Region Halland. Nu studeras de hälsoekonomiska effekterna. Målet är att satsa resurserna där de gör störst nytta.

Norra Halland ligger i framkant när det gäller diabetesvård för barn. Ett stort antal patienter med kontinuerlig glukosmätning är en del av förklaringen. Men det finns fler pusselbitar.

– Varje patient har olika behov och förutsättningar. Om vården börjar ta hänsyn till det så kan vi fokusera våra resurser på dem som verkligen behöver det, säger Peter Adolfsson, överläkare i barndiabetesvården i Region Halland.

En sådan möjlighet som Peter Adolfsson studerat är digitala vårdbesök. Det sparar mycket tid för föräldrar och barn som slipper resa för att träffa läkaren, och vården kan utnyttja sina lokaler mer effektivt.

I STUDIEN HAR en grupp patienter vid barndiabetesmottagningarna i Kungsbacka och Halmstad under ett års tid fått byta ut vartannat återbesök mot en videokonsultation. Men hjälp av enkäter som mäter hälsa och sjukdomsrelaterad livskvalitet, kombinerat med olika mått på den kostnadsbesparing och effektivitet som kan tänkas uppstå följer forskarna upp resultatet för det enskilda barnet och den bredare hälsoekonomiska effekten.

– Kostnadseffektivitet handlar inte bara om glukoskontroll utan också om upplevd hälsa, hur nöjd man är med diabetesvården och vilken förmåga man själv har att ta hand om sin diabetes. Så vi tittar på individen och den nya vårdmodellen med flera olika glasögon, säger Peter Adolfsson.

Tekniken är enkel – när det är dags för läkarbesöket loggar patienten in från en mobil, surfplatta eller dator och hamnar i ett virtuellt väntrum där läkaren ellersjuksköterskan möter upp. Efter ett initialt samtal kan de dela skärm och gemensamt se på patientens nedladdade data.

– Jämfört med ett telefonsamtal är det stor skillnad. En del barn vinkar och du kanske ser en katt gå förbi och kan börja prata om det. Det betyder mycket för individen att du som läkare eller sjuksköterska ser mer än deras sockervärden, säger han.

Under studien träffar barnen läkaren under totalt lika lång tid som vid ett fysiskt besök, men genom fler kortvariga besök. Videobesöket innebär också att barnen och föräldrarna slipper restiden. För många familjer kan det röra sig om flera timmars frånvaro från jobb och skola vid varje tillfälle.

ANALYSEN AV resultaten pågår fortfarande och Peter Adolfsson kan inte säga när de kommer att vara klara. Men hittills har de sett att glukoskontrollen är minst lika god som vid fysiska läkarbesök och barnen och deras familjer är positiva och nöjda med den vård de får.

– Jag är övertygad om att vi även kommer att se positiva hälsoekonomiska effekter. På sikt kan det leda till att familjer och individer vi redan känner och har en relation till erbjuds den här lösningen som ett alternativ till enbart fysiska möten, säger Peter Adolfsson.

I framtiden ser Peter Adolfsson att det finns stora möjligheter att individualisera vården med hjälp av tekniska lösningar. I Halland har de börjat fundera på hur digitala vårdbesök skulle kunna fungera även för andra patientgrupper, till exempel vuxna diabetiker vid medicinkliniker och inom primärvården.

– Det låter som att vi distanserar oss, men det handlar om att se vilken individ du har framför dig, vilka behov den personen har och om att närma sig dem som verkligen behöver en tätare kontakt med vården. De som inte behöver lika mycket kontakt med oss kan kanske få ett textmeddelande om att allt ser bra ut och sedan bara komma in för den undersökning som ses som nödvändig. Det blir en behovsanpassad och personcentrerad vård.

Peter Adolfsson konstaterar att det å skulle kunna vara ett sätt att lösa bristen på läkare och sjuksköterskor.

– Om jag fick bestämma skulle jag se över möjligheten att ersätta stafettläkare inom vissa sjukdomsgrupper med vård på distans. Jag har själv fått remisser till videobesöken från Norrland och Stockholm för att patienten inte vill resa flera mil för att träffa sin diabetesläkare.

Önskelistan

För en mer personcentrerad vård:

1. Att man på ett klokt sätt ska kunna använda sensorer för att ta reda på ingångsvärden, som skickas till en databas. Databasen kan sedan hjälpa oss att ta reda på vilken patient vi bör ta kontakt med. 
2. Att vi inom diabetesvården börjar registrera fysisk aktivitet. Det har så många och stora fördelar och ger i vissa fall bättre komplikationsförebyggande effekt än glukoskontroll.
3. Att sjukvården på ett bättre och enklare sätt kan kommunicera med patienten kring olika värden. Inte bara genom återbesök utan med hjälp av frågor ställda via appar och en databas eller liknande som kan hjälpa oss med dialogen.

Peter Adolfsson