Foto : Emil Malmborg
På jakt efter cancer
På jakt efter cancer
Av Karin Persson - REPORTAGET
HUDCANCER
Fläckfritt
Horizont # 9 | 2018 juni

Varje år får 4 000 personer malignt melanom, den farligaste formen av hudcancer och den snabbast ökande cancerdiagnosen i Sverige. Hos ungefär 15 procent har tumören hunnit sprida sig i kroppen och till för några år sedan innebar det ofta en dödsdom. Nu är scenariot det omvända. De flesta överlever länge, bland annat med hjälp av immunterapi. Vi har träffat några av dem som varit med på en resa som de beskriver som en revolution. Men det bästa är förstås att vi slipper bli sjuka, med prevention och tidig upptäckt kan vi stoppa cancern i tid.

En misstänkt fläck på patientens smalben fångar hudläkaren Åsa Ingvars uppmärksamhet. Hon är en av de läkare som under en kampanjvecka i maj screenar patienter efter farliga prickar. Förra året hittades hundra personer med malignt melanom.

Ett tatuerat skepp på ena axeln vittnar om 79-åriga Hans Eberstams många år till sjöss.

– Jag har solat så in i vassen. Jag älskar solen, säger han.

Nu sitter han i bara kalsongerna på en papperstäckt brits i det lilla undersökningsrummet på hudmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund. Sambon Anni Jääskeläinen har tagit plats på en karmstol bredvid. I dag vill de gärna att han ska skannas över hela kroppen, även om det är särskilt ett märke vid högra tinningen som de vill få kontrollerat. Tidigare har han opererat bort två fläckar som varit förstadier till malignt melanom.

Det är Euromelanoma-vecka och på Skånes universitetssjukhus tar man emot ett stort antal patienter som kommer utan remiss. Här arbetar Åsa Ingvar, specialistläkare i hudsjukdomar och nationell koordinator för Euromelanomaveckan i Sverige. I dag är det hon som ska undersöka Hans Eberstam.

Besöket börjar med en kort pratstund. Har han bränt sig mycket i livet? Finns det några släktingar som haft hudcancer? Han visar de små ärren efter märkena som tagits bort tidigare. Åsa Ingvar frågar hur hans hud reagerar på sol.

– Ja, det är klart, jag blir ju lite röd först, innan jag blir brun, svarar han.

Pajakteftercancer2

Hans Eberstam har solat flitigt under sina år till sjöss. Nu vill han undersöka en fläck i ansiktet som visar sig vara ofarlig, men läkaren hittar i stället en på benet som måste opereras bort.

DET ÄR FRÄMST SAMBON Anni Jääskeläinen som oroat sig för fläcken vid tinningen. Hon berättar att den dök upp för ungefär ett halvår sedan, att den har ändrat form under tiden och dessutom blött. Hon verkar veta mer om saken än vad Hans Eberstam själv gör. Han tycker att det verkar vara en torr hudfläck bara.

– Jag har inte kikat så mycket i spegeln. Åsa Ingvar tänder en stark lampa och tittar på fläcken vid tinningen med dermatoskopet.

– Det ser ut att vara en åldersvårta. Det ser inte så bekymmersamt ut, konstaterar hon direkt.

Sedan går hon igenom Hans Eberstams kropp, lyfter på armarna och på kalsongernas resår, tittar mellan alla fingrar och tår. En fläck på vänster smalben fångar hennes uppmärksamhet. Det kan vara en begynnande åldersfläck men också något annat. Hon bestämmer att den behöver tas bort.

– Det blir operation inom 30 dagar, säger hon.

Hans Eberstam har tänkt på hudcancer lika lite som han tänkte på lungcancer när han tidigare rökte. Han började smörja in sig med solkräm först förra sommaren. Efter besöket tycker han ändå att det känns skönt att ha blivit ordentligt undersökt.

– Har jag nästan blivit drabbad två gånger förstår jag att det kan hända igen. Det är bra att man upptäcker saker och ting i tid.

Pajakteftercancer3

Läkaren Åsa Ingvar tittar på fläcken i ett dermatoskop och mäter hur stor den är.

HANS EBERSTAM TILLHÖR den grupp patienter som man allra helst vill nå ut till genom Euromelanoma-kampanjen: äldre män. De är generellt sett inte lika duktiga som kvinnor på att screena sig själva och inte heller lika benägna att söka vård för misstänkta hudförändringar. Men trots att kampanjen vill fånga in just denna riskgrupp är det övervägande kvinnor som bokar de remissfria tiderna under Euromelanomaveckan.

– Det är oftast högutbildade kvinnor i medelåldern som ligger på luren, berättar Åsa Ingvar.

Tidigare hette kampanjen Melanoma monday. Då erbjöds drop in-tider utan krav på remiss under en måndag varje år. Från början fungerade det bra men efterhand började enorma köer uppstå utanför hudmottagningarna. Man behövde ändra till att ha bokade mottagningar och utöka till fler dagar. I dag deltar omkring 40 procent av landets hudläkarmottagningar och erbjuder tillsammans runt 5 000 tider.

– Tiderna brukar ta slut på en dag, i storstadsregionerna på en timme. Det är många patienter som är missnöjda med det men det måste finnas något slags rimlighet i hur många tider vi kan erbjuda. Huvudsyftet med kampanjen är att öka uppmärksamheten på hudcancer och utbilda befolkningen i hur hudcancer ser ut, vilka riskfaktorerna är och hur vi kan skydda oss. Statistik från kampanjveckans undersökningar används för att påverka beslutsfattare i Sverige och Europa. – Vi försöker tydliggöra för bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten, Cancerfonden och Folkhälsomyndigheten att vi måste få medel för att nå ut ytterligare till befolkningen, säger Åsa Ingvar.

För den som upptäcker fläckar som är nya, växer eller skiljer sig från alla andra pigmenterade fläckar på kroppen är rådet att söka vård snarast.

FÖRRA ÅRETS SIFFROR visar att ungefär 40 procent av dem som kom under Euromelanomaveckan hade specifika fläckar som de oroade sig för. Övriga ville bara bli kontrollerade. Runt 2 procent visade sig ha misstänkt malignt melanom, 5,5 procent basalcellscancer och 0,5 procent skivepitelcancer.

När något som ser misstänkt ut hittas kan läkaren ta en biopsi (ett prov av huden) eller så sätts patienten upp för en operation. Det händer att patienter kommer ut från rummet och har fått veta att de har cancer, men de är i minoritet.

– Jag säger oftast att jag har en stark misstanke om att det är malignt melanom, men för att vara säkra måste vi ta bort fläcken och analysera den i mikroskop, förklarar Åsa Ingvar.

”SOL UTE, SOL INNE, sol i hjärta, sol i sinne” har någon skrivit på mottagningens anslagstavla. I en rullvagn trängs informationsbroschyrer med solkrämsprover och barnböcker med tecknade djur som åker på solsemester.

Åsa Ingvar träffar en ny patient var tionde minut. Efter Hans Eberstams besök dikterar hon i ett tempo värdigt en rappare. Därefter går hon in till patienten Agneta Edler Renquist, 67, som berättar att hon från 30-årsåldern och cirka tio år framåt fick sin ljusa hud kontrollerad årligen. Sedan upphörde den möjligheten.

Två av Agneta Edler Renquists bröder har haft elakartade hudförändringar i ansiktet. Fläckarna såg ut ungefär som det röda märke i pannan som hon nu själv är här för att få undersökt.

– Det här dök upp för över ett år sedan. Jag är inte orolig. Vad jag egentligen är bekymrad över är att jag har fräknig, känslig hy och att jag inte får den där besiktningen längre. Det var tryggt förr i tiden.

– Är du allergisk mot något? frågar Åsa Ingvar.

– Nej. Jo, sol! svarar Agneta Edler Renquist och visar underbenets rodnad efter att hon vistats ute i ankelkorta byxor utan att smörja in sig.

Åsa Ingvar tittar med dermatoskopet på märket i pannan och kan direkt konstatera att det rör sig om en kärlutbuktning och ingen tumör.

– Det är helt godartat, säger hon. Efteråt är Agneta Edler Renquist belåten.

– Det är jätteskönt, det är ju inget farligt. Jag har ett stopptecken i pannan bara, men det får jag väl ha.

Pajakteftercancer4

Agneta Edler Renquist vill få en fläck i pannan undersökt och får veta att det bara är en kärlutbuktning. ”Jag har ett stopptecken i pannan bara, men det får jag väl ha”, säger hon.

NÅGRA DAGAR SENARE säger Åsa Ingvar över telefon att hon är nöjd med årets Euromelanomavecka. Fler än 5 000 patienter har undersökts och allt har flutit på bra. Några har hört av sig med tips på förbättringar av online-bokningssystemet.

Nu ska alla frågeformulär som patienter och läkare fyllt i föras in i en databas för att man ska kunna ta ut statistik som en uppföljning av kampanjen och som underlag för forskning. I november drar arbetet med nästa års kampanj i gång. Då hoppas hon att minst lika många hudläkarmottagningar ställer upp och att det blir ett lite större medialt genomslag, framför allt i sociala medier.

Hon berättar att det pågår diskussioner om vem som egentligen ska ansvara för en sådan här kampanj.

– Kanske ska staten ha ett större ansvar? Hela kampanjen baseras i dag på att det finns en hudläkare som ställer upp gratis som koordinator på sin fritid. Det är fantastiskt när det fungerar men det är väldigt skört.

Hellre än att införa screening för vissa grupper bör man fortsätta att försöka nå ut med information så att vi alla blir bättre på att själva kontrollera vår hud, tycker Åsa Ingvar. För den som upptäcker fläckar som är nya, växer eller skiljer sig från alla andra pigmenterade fläckar på kroppen är rådet att söka vård snarast.

– Då ska du inte invänta Euromelanoma-veckan utan gå till din vårdcentral direkt.

EUROMELANOMA-VECKAN

PROJEKTET EUROMELANOMA STARTADE 1996 i Belgien. Det är en preventionskampanj för att förebygga och tidigt upptäcka malignt melanom och andra former av hudcancer. Över 30 europeiska länder deltar.

Sverige har varit med sedan 2000. Under fem dagar varje vår kan patienter boka tid för att få en hudkontroll utan remiss på en av de mottagningar som deltar. Besöket kostar lika mycket som ett vanligt läkarbesök. Tiderna brukar släppas ungefär två veckor före själva Euromelanoma-veckan.

För mer information om kampanjen, besök: euromelanoma.org/sweden

RESULTAT EUROMELANOMA 2017

 

5000
Patienter undersöktes

40
procent kom för att få specifika fläckar undersökta.

60
procent kom för att få specifika fläckar undersökta.

2
procent hade malignt melanom.

5.5
procent hade basalcellscancer.

0.5
procent hade skivepitelcancer.

Ladda ner hela numret här

Prenumerera

Prenumerera på nästa nummer 

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.