Snabbare diagnos, färre läkarbesök och onödiga operationer när primärvården fotograferar hudförändringar som specialistläkare bedömer på distans. Sedan fem år används teledermatoskopi på alla hälsocentraler i Gävleborg.
När en patient i Region Gävleborg kommer till hälsocentralen med en hudförändring som kan vara hudcancer fotograferar allmänläkaren fläcken med ett dermatoskop som monterats på en digitalkamera. Bilden skickas digitalt till en hudläkare som på distans bedömer det som framträder i dermatoskopets förstorande lins. Förutom den extrema närbilden tas även en översiktsbild på kroppsdelen där fläcken sitter och en närbild.
TELEDERMATOSKOPI
VID TELEDERMATOSKOPI SÄTTS ett dermatoskop på en vanlig digital systemkamera eller en smartphone. Dermatoskopet förstorar hudförändringen så att struktur och mönster kan studeras i detalj. Bilden överförs sedan till ett bildhanteringssystem som är åtkomligt för specialistläkaren. En fördel med att lägga in bilderna i ett gemensamt bildhanteringsprogram är att de blir åtkomliga för alla som är inblandade i patientens vård, till exempel kirurg, patolog och allmänläkaren på hälsocentralen.
REGION GÄVLEBORG VAR först i landet med att införa teledermatoskopi i den ordinarie verksamheten och sedan årsskiftet 2013–2014 finns det på alla hälsocentraler, privata som landstingsdrivna.
– Från början fanns en oro bland oss dermatologer att vi skulle missa hudcancrar när vi inte träffade patienten fysiskt. Men i stället har det visat sig att vi hittar betydligt fler maligna melanom nu än tidigare. Vi hinner också med att bedöma fler patienter samtidigt som vi sparar tid både för verksamheten och för patienterna, säger Susanne Vandell Uddströmer, överläkare på hudkliniken i Gävle och en av de specialistläkare som bedömer misstänkta hudförändringar från hela länet.
I det nationella vårdprogrammet för melanom står att alla misstänkta hudförändringar bör undersökas med dermatoskop. Tidig diagnostik och behandling är livsavgörande vid malignt melanom och teledermatoskopi räddar liv. Det är Susanne Vandell Uddströmers fasta övertygelse
– När det gäller maligna melanom är tidsaspekten a och o. Vi har halverat väntetiden för behandling sedan primärvården började använda digitala bildremisser, säger hon.
Primärvårdens bilder av hudförändringen läggs i ett gemensamt bildhanteringssystem och en remiss skickas samtidigt till specialistvården.
– Ser förändringen väldigt misstänkt ut kan de ringa oss samma dag och be om en skyndsam bedömning. Det händer att patienten kallas och får komma till operation redan nästa dag, säger Susanne Vandell Uddströmer.
ÄVEN OM DET LÅTER POSITIVT finns det en nackdel. I vissa fall hinner hälsocentralen inte ringa och ge patienten diagnosbeskedet innan kallelsen från kirurgen kommer. När det gäller misstänkt malignt melanom får dock patienten information om vad som ska ske direkt via en koordinator på Hudkliniken.
– Men de flesta patienter är positiva och förbluffade över att det går så snabbt, säger hon.
Ungefär 600 bildremisser från länets hälsocentraler bedöms på Gävle sjukhus varje månad. Arbetet motsvarar en halvtidstjänst för en hudläkare.
– Vi får bedöma fler och det var det vi ville, att fler patienter skulle få specialistbedömning. Fallen utan misstanke blir färdigutredda och kan avslutas redan i primärvården medan vi inne på sjukhusklinikerna kan koncentrera oss på de svårare fallen, säger Susanne Vandell Uddströmer.
Alla hudtumörer som opereras inom specialistsjukvården, och de allra flesta inom primärvården, har först bedömts av hudläkare. Patienten vidareremitteras direkt till den opererande klinik som patienten har närmast till. Det betyder att de som bor i norra Hälsingland kan opereras i Hudiksvall och slippa den resa till Gävle för bedömning som var nödvändig tidigare.
Förutom att diagnosen kan ställas fortare har det nya digitala arbetssättet också inneburit en välbehövlig avlastning för patologerna som är för få i hela landet.
– Antalet prov till patologen har halverats. Det beror helt enkelt på att färre ofarliga hudförändringar tas bort och skickas för analys i onödan, säger Susanne Vandell Uddströmer.
"Färre ofarliga hudförändringar tas bort och skickas för analys i onödan."
FLER OCH FLER LANDSTING och regioner har de senaste åren fått upp ögonen för teledermatoskopi. Stockholms län har nyligen startat ett projekt och arbetssättet i Gävleborg har spritt sig till bland annat Västerbotten, som också har infört det permanent, och delvis till Västmanland och Värmland. Och fler visar intresse. Bland annat Region Västra Götaland, vilket kan tyckas märkligt. Västra Götaland var inte bara först i Sverige, utan i hela världen, när de genomförde ett projekt med teledermatoskopi 2012. Projektet belönades med Guldskalpellen 2013. Trots att det nu har gått flera år sedan dess har teledermatoskopi inte implementerats på bred front i den ordinarie verksamheten.
OLLE LARKÖ, PROFESSOR och processägare för hudcancer vid RCC Väst, är minst sagt kritisk. Problemet ligger enligt honom på IT-enheten i regionen som under alla år har nedprioriterat frågan.
– Det är skamligt att ett av Sveriges största landsting tar så pass lång tid på sig när liv och hälsa står på spel. På ren svenska är jag förbannad eftersom jag är övertygad om att detta har kostat en och annan persons liv, säger Olle Larkö.
I Gävleborg har utmaningarna inte handlat om teknik. När de började med teledermatoskopi var det gemensamma bildsystemet Picsara redan i bruk. Även betalningslösningen mellan sjukhusens kliniker och de remitterande hälsocentralerna var utredd och klar.
Den svagaste länken visade sig vara själva fotograferingsögonblicket. Även om personalen på hälsocentralerna fick utbildning hände det att bilden blev oskarp och behövde tas om. Detta är dock ett problem som har minskat med tiden.
Från primärvården och allmänläkarnas håll fanns från början en skepsis mot att bli av med den lilla kirurgin som förekommer på hälsocentralen, där borttagande av hudförändringar står för en betydande del.
– De tar fortfarande bort lika många förändringar, fast rätt sådana, det vill säga inte ofarliga förändringar eller de hudtumörer som ska behandlas inom specialistsjukvården, säger Susanne Vandell Uddströmer.
TELEDERMATOSKOPI KAN INFÖRAS I HELA LANDET
UNDER 2018 HAR Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, fått i uppdrag att analysera vad som krävs för att införa ett program med effektiva metoder för tidig diagnostik av hudcancer, till exempel teledermatoskopi, i hela landet. De ska också ge förslag på hur ett sådant program kan se ut och hur det kan införas av landstingen.
Uppdraget är en del av överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om kortare väntetider i cancervården 2018.
Marianne Maroti, överläkare på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, ansvarar för delen som rör teledermatoskopi. Hon berättar att det pågår en sammanställning av de olika regionernas och landstingens arbete med teledermatoskopi samt deras arbete med att uppmuntra människor att söka tidigt för misstänkta hudförändringar.
– Under våren påbörjade RCC arbetet med underlag och analys och i höst kommer vi att genomföra en workshop med berörda aktörer, säger Marianne Maroti.
Arbetet ska vara klart i mars 2019.
Varje år får 4 000 personer malignt melanom, den farligaste formen av hudcancer och den snabbast ökande cancerdiagnosen i Sverige. Hos ungefär 15 procent har tumören hunnit sprida sig i kroppen och till för några år sedan innebar det ofta en dödsdom. Nu är scenariot det omvända. De flesta överlever länge, bland annat med hjälp av immunterapi. Vi har träffat några av dem som varit med på en resa som de beskriver som en revolution. Men det bästa är förstås att vi slipper bli sjuka, med prevention och tidig upptäckt kan vi stoppa cancern i tid.
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.
Prenumerera nu!