Hur farlig är solen?
Hur farlig är solen?
Av Jenny Ryltenius - PREVENTION
HUDCANCER
Fläckfritt
Horizont # 9 | 2018 juni

Varje år får 4 000 personer malignt melanom, den farligaste formen av hudcancer och den snabbast ökande cancerdiagnosen i Sverige. Hos ungefär 15 procent har tumören hunnit sprida sig i kroppen och till för några år sedan innebar det ofta en dödsdom. Nu är scenariot det omvända. De flesta överlever länge, bland annat med hjälp av immunterapi. Vi har träffat några av dem som varit med på en resa som de beskriver som en revolution. Men det bästa är förstås att vi slipper bli sjuka, med prevention och tidig upptäckt kan vi stoppa cancern i tid.

Nya behandlingar som räddar personer med hudcancer i all ära. Men det bästa är förstås om vi inte blir sjuka alls. Vad vet egentligen forskarna om hur solen påverkar oss?

”Solen kan ge oss cancer.” ”Solen fyller på D-vitamin och stärker hälsan.” ”Fungerar solskyddskräm?” Det florerar många sanningar och myter om solen. Kunskapen om vilka riskfaktorer som finns för malignt melanom ökar – en förutsättning för att vi ska kunna skydda oss på bästa sätt. Vad är det egentligen som gäller?

Hurfarligarsolen2

Håkan Olsson

I SLUTET AV 1980-TALET tog Håkan Olsson, professor i onkologi vid Lunds universitet, initiativ till en studie med 30 000 kvinnor mellan 25 och 65 år i syfte att undersöka riskfaktorer för malignt melanom.

– Vi ville också ta reda på vad solen betyder för människor i ett större perspektiv, vad som på sikt händer med dem som solar mycket respektive lite, säger Håkan Olsson.

Slutsatserna av den forskning som hittills publicerats är att en måttlig och kontinuerlig solexponering stärker hälsan.

– Även när vi justerat för motionsvanor, kroppsvikt, socioekonomi och andra faktorer som skulle kunna påverka visar det sig att de som solar mycket har lägre frekvens av diabetes, blodproppar och även vissa cancerformer. Till och med melanompatienter har en bättre överlevnadsprognos om de solar måttligt.

En annan slutsats är att solen ökar risken för malignt melanom och att det finns faktorer som ökar risken. Människor med känslig hud som lätt blir röd eller har många leverfläckar löper en ökad risk för malignt melanom. Det gör även de med malignt melanom i släkten och de som har solat mycket solarium i unga år.

– Även personer som ofta rest på solsemester skiljer ut sig och får oftare malignt melanom. Samtidigt får de tunnare och lindrigare former än de som får sjukdomen trots att de inte har solat, säger Håkan Olsson.

TEORIN ÄR ATT D-VITAMIN, som bildas när solens strålar träffar huden, har en skyddande effekt mot cancer. Men det återstår många frågetecken. Man har också sett att dödligheten i cancer i bröst, livmoder och tjocktarm minskar av D-vitamin men det behövs mer forskning om det.

– Vi vet inte ens vad som är en optimal nivå D-vitamin i blodet och vi vet inte heller om det bara är D-vitaminet som solen bidrar med eller om den också har andra effekter, säger Håkan Olsson.

Den allmänna uppfattningen att man kan vara ute länge i solen om man smörjer in sig är djupt rotad, trots att krämrekommendationen successivt har försvunnit från svenska riktlinjer.

– Ingen forskning visar att man kan vara ute länge i solen med solkräm utan att riskera melanom. Den allmänna tolkningen står krämindustrin för och den har spridits effektivt, säger Håkan Olsson.

Han menar att användandet av solkräm är en riskfaktor för melanom eftersom det ger en falsk försäkran om skydd. Det finns också studier som visar att malignt melanom är vanligare bland dem som använder solskyddskräm, en förklaring kan vara att de tillbringar mer tid i solen eftersom de inte får någon varningssignal genom att huden blir illröd.

– Man kan också tänka sig att de som använder solskydd gör det för att de har en känsligare hud. Vi behöver undersöka detta mer innan vi kan säga säkert varför det finns en koppling mellan solkräm och malignt melanom.

Även om Håkan Olsson är kritisk till solkrämer vill han inte ”skåpa ut dem helt”.

– Det verkar finnas ett skydd mot de lindrigare formerna av hudcancer, basalcells- och skivepitelcancer. Om man använder solkräm rätt och med minst SFP 35 kan jag tänka mig att det finns en skyddseffekt. Problemet är bara att ingen använder så mycket kräm, säger han.

SÅ HUR LÄNGE ÄR lagom tid i solen? Slutsatsen av forskningen är att det är bättre att vara lite i solen ofta, än mycket vid enstaka tillfällen. Det är bättre att skydda sig med kläder och skugga än med solskyddskräm. Det gäller alla, men personer med riskfaktorer bör vara extra försiktiga. Och för att få de goda hälsoeffekterna måste du inte ligga på en strand. Det fungerar lika bra om du tar en promenad eller påtar i trädgården klädd i lätta sommarkläder.


Offentliga platser skuggas

2015 FICK Strålsäkerhetsmyndigheten ett regeringsuppdrag att se över åtgärder som kan göra att färre får hudcancer. Ett av spåren var att arbeta med utemiljöer och UV-säkra förskole- och skolgårdar. Myndigheten kände då till att det fanns gårdar utan någon skugga alls och ett förslag blev att sätta upp UV-skydd på de ställen där det inte fanns någon naturlig skugga på hela gården.

– Vår rekommendation handlar inte om att maximera skuggan utan om att det ska finnas både sol och skugga. Nyckelordet är variation, säger utredaren Johan Gulliksson.

Nyligen har Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en text med råd och rekommendationer om utemiljöer som finns att läsa på myndighetens hemsida. I dag är det upp till varje huvudman att ta till sig av anvisningar när det gäller att solskydda utomhusmiljöer. Något som allt fler gör.

En del kommuner, bland annat Järfälla och Sigtuna, har till exempel de senaste åren inventerat alla förskolegårdar och satt upp solskydd på dem som saknade det.

Även på andra offentliga platser har frågan om solskydd aktualiseras allt mer. En koll på olika kommuners hemsidor visar att några ibland nämner hur mycket skugga det finns på kommunala badplatser, men i de flesta fall talas det mest om tillgången till sol.

Från och med hösten 2018 blir det också förbjudet att låta personer under 18 år sola solarium.

– Jag upplever att solskydd är en levande fråga inom samhällsplanering. Vi får allt oftare frågor från kommuner och arkitekter som undrar hur man ska planera byggen, säger Johan Gulliksson.

RCC KARTLÄGGER INSATSER FÖR PREVENTION

Behovet av att förebygga hudcancer uppmärksammas i regeringens och SKL:s överenskommelse om cancervården för 2018. I den har Regionala cancercentrum i samverkan fått i uppdrag att samla in kunskap om hur olika aktörer arbetar för att förebygga hudcancer och ge förslag på hur det arbetet kan fördelas och förstärkas framöver.

Ladda ner hela numret här

Prenumerera

Prenumerera på nästa nummer 

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.