Inger Ros
”Vi vill peka på hur många som inte har fått en diagnos”
Av: Andrea Herlitz, Foto: Inger Ros - OM STROKEPREVENTION
december 2019

Förändrade livsstilsfaktorer, ökad pulstagning och en mer personcentrerad vård. I en intervju med Horizont berättar Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung, om de förändringar hon vill se för att minska antalet strokefall.

Hur ser dina övergripande prioriteringar inom strokeprevention ut?

Vi arbetar brett med att uppmärksamma förmaksflimmer, vi har till exempel tagit fram en rapport vid namn ”Ljuset på” som handlar om att uppmärksamma förmaksflimmer, hjärtsvikt och KOL. Vi vill peka på hur många som inte har fått en diagnos. Det finns idag omkring 100 000 människor i Sverige som inte vet om att de har förmaksflimmer.1 Det har vi uppmärksammat genom vår kampanj ”Känn pulsen” som uppmanar människor att ta sin puls, som ju är en viktig indikation på förmaksflimmer, om den är oregelbunden. Vi arbetar löpande med kunskapshöjande insatser, förra året släppte vi även en rapport, ”Flimmerrapporten”, som beskriver situationen inom vården av förmaksflimmer idag. 

Hur kan det gå till?

Vi försöker uppmana människor att följa Socialstyrelsens riktlinjer. Vi har inte sjukvårdskompetensen utan vårt budskap till både vården och människor i allmänhet handlar om hur viktigt det är att regelbundet ta pulsen, inte minst i samband med andra vårdbesök, som en enklare form av screening.

Hur upplever du att synen på förmaksflimmer har förändrats under senare år?

Det pratas mycket mer om förmaksflimmer nuförtiden, jag upplever att både förmaksflimmer och hjärtsvikt har fått en större plats på agendan. Nuförtiden vet man hur många det är som får en stroke och det anordnas diskussioner och förs en debatt om flimmer på ett helt annat sätt än förut.

Finns det något särskilt du vill belysa i den här debatten?

Ett av våra huvudfokusområden förutom opinionsbildning är livsstilsaktiviteter. Vi pratar mycket om vikten av en förändrad livsstil, att man måste röra på sig, att det är en oerhört viktig åtgärd för att inte bli sjuk. En annan av våra hjärtefrågor är vikten av personcentrerad vård.

Vad menas med en personcentrerad vård?

Vi definierar personcentrerad vård som att man ser personen i patienten – att patienten är en människa med förmågor och resurser som är viktiga för en framgångsrik behandling. Många av våra medlemmar tycker inte att de får en tillräckligt bra personcentrerad vård. Det är en av våra stora frågor – ingen ska behöva vara budbärare inom vården. Ofta råder även stor samsjuklighet. Det krävs att det finns någon som håller ihop vården, det är den osäkerheten som jag möter mest. När vi pratar om vikten av en personcentrerad vård rekommenderar vi ofta att man tar med sig en närstående. Det kan vara av stor vikt att ha med sig någon som lyssnar på råden som man får.

Du pratar om osäkerheten som era medlemmar ibland känner, finns det någon positiv aspekt som du brukar få återkoppling om?

Vi får många kvitton på människor som får hjälp med sitt förmaksflimmer, och som sedan kan leva ett bra liv. Det är såklart alltid roligt att höra.

Upplever du att ni som organisation saknar någon form av stöd i det här arbetet idag?

Vi är en medlemsorganisation som har bra kunskap om frågorna vi driver. Jag upplever att vi har möjlighet att påverka opinionsmässigt och att vårt arbete gör nytta. Om jag fick önska något så är det att fler insåg värdet av att bli medlem i en patientorganisation. Vårt arbete gagnar alla som drabbas av dessa sjukdomar, inte bara våra medlemmar. Det finns många fördelar med att träffa andra personer som befinner sig i en liknande situation. Vi är ofta ett bra stöd och erbjuder även olika former av aktiviteter, som exempelvis föreläsningar och utbildningar.

Hur kan en sådan utbildning se ut?

En av våra utbildningar är en anpassad patientutbildning som heter ”Aktiv med förmaksflimmer”. Det är en patientutbildning som alla vårdcentraler, kliniker och sjukhus kan använda kostnadsfritt för att utbilda patienter med förmaksflimmer. Fokus ligger på det som deltagaren kan göra själv för att må så bra som möjligt med sin sjukdom. Vi försöker även lyfta det friska. Vi vill ta vara på det som är friskt och stärka människor.

Hur tycker du att vården av förmaksflimmer kan förbättras? 

Det vore bra om landets regioner satsade på särskilda flimmermottagningar med strukturerat omhändertagande. Strukturerat omhändertagande innebär bland annat god följsamhet till gällande riktlinjer avseende blodproppshämmande och rytmreglerande läkemedel samt utbildning av patienter och närstående. Idag har några av Sveriges regioner strukturerat omhändertagande av den här patientgruppen, men långt ifrån alla. Skulle Sverige helt växla över till strukturerat omhändertagande av förmaksflimmerpatienter skulle vi minska antal dödsfall och lidande, minska trycket på sjukvården och spara på den redan ansträngda sjukvårdsbudgeten2.

Hur ser du på framtiden inom strokeprevention?

Det är oerhört glädjande att antalet personer som drabbas av stroke har minskat kraftigt. Men även om det är positivt så förblir stroke den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige3 och det återstår därmed mycket att göra. Vi ser att det finns förbättringar att göra, inte minst vad gäller ökad pulstagning, medvetenhet kring blodtryck, blodfettsnivåer etc. och vi försöker därför jobba med långsiktiga livsstilsförändringar.

 

1. Se bl.a. Flimmerrapporten från Riksförbundet HjärtLung.
2. Flimmerrapporten 2018
3. Information om stroke

Om strokeprevention

Röster om strokepreventivt arbete i Sverige.

Prenumerera
Prenumerera på nästa nummer 

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.