Så uppstår mutationer

Kroppen består av miljontals celler. I varje cell finns en cellkärna och i den finns vår arvsmassa i form av dna. Cellerna förökar sig genom att dela på sig. Oftast går det bra, men inte varje gång. Då sker en eller flera mutationer. En del av dem kan leda till att friska celler så småningom blir tumörceller.

Vårt dna ser ut som en stege vriden till en spiral. Varje pinne på stegen består av två av de fyra kvävebaserna A, C, G och T, som illustreras som olika färger. Trots att baserna bara är fyra och passar parvis, blått och grönt, respektive orange och rosa, kan de skapa miljontals variationer beroende på i vilken ordning de placeras längs spiralen. Denna unika ordning utgör vår arvsmassa och bestämmer hur vi ser ut och fungerar.

Rosa och grönt, och blått och orange funkar inte ihop. Här finns risk för att mutationen kan leda till cancer.

När cellen förökar sig delar sig dna-stegen på längden så att det blir en höger- och vänsterdel med halva stegpinnar. På varje steghalva monteras nya pinnhalvor så att det bildas två nya, hela stegar. Flera saker kan då gå fel: Två färger som inte passar ihop kan försöka koppla samman men misslyckas, det kan bli två likadana steg bredvid varandra, eller så kan ett steg i ordningen försvinna helt. Kroppen rensar automatiskt bort felen, men ibland blir de kvar – en mutation har uppstått.

När en ny stege är skapad inne i cellkärnan bildas bland annat olika slags proteiner, som syns som armar på cellens yta. Aggressiva tumörceller delar sig ofta och då kan armarna förändras. Genom att analysera dem kan man se om tumörcellen har några egenskaper som läkemedel kan riktas mot eller dra nytta av.

Under trycket av en behandling kan tumörcellerna mutera ytterligare. Då kan armarna förändras igen vilket kan göra att behandlingen inte längre biter. En ny analys av dem kan avslöja nya svagheter och i bästa fall kan en annan behandling riktas mot dem.