Tidig rehab lyfter vardagen

Vårdprogram

2014 kom det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Det uppdaterades 2017.

Rehabilitering börjar direkt

• Redan när det finns en misstanke om cancer ska behovet av rehabilitering ses över.
• Insatserna följs upp och förnyas vid exempelvis diagnos, behandling, återgång till arbete eller sena biverkningar.
• Även botade patienter kan ha långvariga eller kroniska problem som påverkar livskvaliteten, som inkontinens, ödem eller depression.

Skräddarsydda insatser

• Rehabiliteringen ska skräddarsys utifrån varje patients behov och resurser.
• Behovet av rehabilitering och planerade insatser ska skrivas in i patientens vårdplan.

1. Psykiskt

Många som får cancer upplever en kris.

2. Socialt

Arbete, familjeliv och fritid påverkas av cancer.

3. Fysiskt

Smärta, trötthet, nedsatt rörlighet och andra fysiska effekter av behandlingen är vanligt.

4.Existentiellt

När det är dags att återgå till vardagen ifrågasätter många sina livsval.

Närstående behöver också hjälp

När en person får cancer påverkas även närstående. Barn har lagligt rätt till stöd. Även vuxna närstående drar ett tungt lass och mår psykiskt dåligt.

Tvärprofessionellt

Kontaktsjuksköterskan spelar en nyckelroll i rehabiliteringen, men flera professioner är inblandade, bland annat sjukgymnast, kurator, dietist och arbetsterapeut.

Specialistvård och primärvård

Insatserna kan finnas både på sjukhus och nära hemmet.

Utanför landstinget

Även andra verksamheter som kommunal omsorg, försäkringskassan och arbetsförmedlingen kan bli involverade.

4%

Så många uppgav att de fått en skriftlig rehabiliteringsplan när Nätverket mot cancer frågade knappt 2 000 patienter år 2014.

Varierande tillgång

Tillgången till rehab varierar i landet. Alla patienter och närstående får inte det stöd de önskar eller behöver.