Sekundäranvändning av hälsodata öppnar upp för nya behandlingsmöjligheter
april 2023
Silas Olsson & Carl Nilsson

Ett nytt förslag till EU-förordning om ett europeiskt hälsodataområde diskuteras nu i medlemsländerna och i Europaparlamentet. Samtidigt utreds sekundäranvändning av hälsodata på uppdrag av den svenska regeringen. Dessa initiativ kan leda till helt nya möjligheter till patientnytta i form av förbättrad hälso- och sjukvård, forskning samt läkemedelsbehandlingar av exempelvis sällsynta sjukdomar.

Hälsodata kan dels användas inom själva vården där den genereras (primäranvändning), dels för forskning, innovation och beslutsfattande (sekundäranvändning). I dagsläget finns dock barriärer mot storskalig sekundäranvändning av hälsodata inom EU. EHDS, European Health Data Space, har potentialen att skapa mycket stora möjligheter till bättre vård och omsorg, nya möjligheter till forskning och innovationer samt effektivare resursanvändning. Genom att använda AI kan man till exempel upptäcka mönster, trender och lösningar som annars är praktiskt sett omöjliga att finna. Läkemedelsforskningen skulle också få nya verktyg för att identifiera nya läkemedelskandidater där behandlingsmetoder saknas eller inte är effektiva. 

Den stora mängd data som kan bli tillgänglig ökar avsevärt möjligheter till uppföljning och utvärdering av både nya och gamla behandlingsmetoder.
Silas Olsson, konsult och projektledning, EU FoUI i vårdsektorn, HealthAccess
Silas Olsson

Silas Olsson, konsult och projektledning, EU FoUI i vårdsektorn, HealthAccess

Förslaget innebär fantastiska möjligheter att utveckla vården, men en viktig aspekt är att samtidigt värna integritetsskyddet för patienter och omsorgstagare. Detta adresseras i förslaget, där exempelvis metoder för anonymisering och pseudonymisering av data behandlas. 

– Mer tillgängliga data om individen och dess koppling till diagnos, behandlingsmetoder och utfall medför ökade möjligheter för analyser, forskning och innovationer. Det blir således en balansgång mellan å ena sidan integritetsintresset och å andra sidan samhällsintresset för helt nya möjligheter till förbättringar och effektiviseringar i vårdsektorn, säger Silas Olsson.

Innan EU-förordningen klubbas återstår en del att göra på ett nationellt plan i Sverige, där regeringen tillsatte en utredning med namnet ”Hälsodata som nationell resurs för framtidens hälso- och sjukvård” i maj 2022, som också tar upp integritetsfrågan.

– Utmaningen är att det finns så många olika datamängder som är olika känsliga. Vad man kan göra är dels att arbeta med integritetsskyddande teknik, dels att arbeta mer med transparens och insyn för patienterna i vilka data som finns om dem, säger Carl Nilsson, huvudsekreterare i utredningen om sekundäranvändning av hälsodata.

En utmaning som Carl Nilsson pekar ut är att hälsodata idag är ett underreglerat område i Sverige, som fått för lite kärlek under väldigt många år. 

– Det är ett juridiskt arv som började redan i slutet av 1970-talet, då regeringen beslutade om en sekretesslag, men då man inte hade datorer på samma sätt. Uppgifterna befann sig på papper i den verksamhet man arbetade och delningen var ytterst begränsad, förklarar Carl Nilsson.

Sverige har ännu inte genomfört en samlad översyn av sina lagar för hälsa och sjukvård trots att det finns arv från gamla lagar, behov av ändringar i patientdatalagen samt nya krav från GDPR. Regeringens utredning kommer att kartlägga nuläget och ge förslag på ändringar i författningarna.

En utmaning med EHDS i Sverige är bristen på sekretess för enskilda hälsodata. Om integritetskänsliga uppgifter till exempel delas mellan en organisation med sekretess och en myndighet utan samma sekretesskrav, kan uppgiften begäras ut. Sekretessen är då i praktiken bruten.

Carl Nilsson

Carl Nilsson, huvudsekreterare i utredningen om sekundäranvändning av hälsodata

– Detta beror på offentlighets- och sekretesslagstiftningen vi har i Sverige, som är en grundbult i den svenska statsförvaltningen, vilket innebär att en ändring av en så grundläggande princip skulle innebära ett omfattande arbete, förklarar Carl Nilsson.

En ambition utredningen har är att hjälpa vården att bli mer jämlik med smidigare sekundäranvändning av hälsodata över regiongränserna, men exakt vilka rekommendationer de kommer ge är för tidigt att säga. Behoven har däremot kartlagts.

– De flesta aktörer önskar bättre åtkomst, möjlighet att dela data mellan regioner och en gemensam infrastruktur för hälsodata[HW1] . Det är dessutom svårt idag för exempelvis läkemedelsföretag att bedriva kliniska studier i Sverige, då det saknas en relevant infrastruktur som möjliggör kontakt med patienterna. EU ställer samtidigt högre krav på läkemedelsbolagen om att övervaka säkerheten hos sina läkemedel. Får bolagen inte tillgång till data så blir det svårt att utföra det som åligger dem, avslutar Carl Nilsson.

Förslaget till EU-förordning presenterades av EU-kommissionen i maj 2022, med syfte att:

  • ge enskilda personer egenmakt genom ökad digital tillgång till och kontroll över sina elektroniska personliga hälsodata, nationellt och i hela EU, samt stödja deras fria rörlighet och främja en verklig inre marknad för elektroniska patientjournalsystem, relevanta medicintekniska produkter och AI-system med hög risk (primäranvändning av data)
  • tillhandahålla en enhetlig, tillförlitlig och effektiv ram för användningen av hälsodata för forskning, innovation, beslutsfattande och reglering (sekundäranvändning av data).

I maj 2022 tillsatte regeringen en utredning med namnet ”Hälsodata som nationell resurs för framtidens hälso- och sjukvård”, vars uppdrag är att skapa förutsättningar för sekundäranvändning av hälsodata för patientändamål, lämna förslag som möjliggör utökad sekundäranvändning av hälsodata samt redogöra för eventuella tillämpningssvårigheter när det gäller befintlig reglering av hälsodata. Uppdraget ska redovisas senast den 21 september 2023.

Källor: EU-kommissionen, Statens offentliga utredningar

Från kod till vård – så leder hälsodata till större värde för patienter
Horizont # 16 | 2023 maj

Det här numret av Horizont ägnar vi helt åt att beskriva värdet av hälsodata. Hur kan hälsodata stärka modern forskning, patientmedverkan, introduktion av nya, effektivare läkemedel, ge rätt vård och behandling idag och i morgon?

Ladda ner hela numret här
Prenumerera på nästa nummer

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

Prenumerera nu!