Framtidens vård formas runtom i Sverige, då flera regioner har börjat stärka patientens medverkan i vården genom att använda hälsodata på nya sätt. I Region Jämtland Härjedalen har hemmonitorering fört vården närmare patienter i glesbygd och samtidigt sparat resurser. Patienten Maggie Abrahamsson i Lien har ständig kontakt med primärvården genom hemmonitorering av högt blodtryck och hjärtsvikt, och behöver därför sällan besöka vården fysiskt. Hon upplever en stor trygghet i att veta att primärvården har koll på hennes värden, då hon bor ensam i ett hus ute på landsbygden.

Förut fick jag lite dödsångest när jag gick och lade mig på kvällen och undrade om jag skulle vakna igen på morgonen. Men sedan jag började med den här hemmonitoreringen så känner jag en enorm trygghet, säger Maggie Abrahamsson.

¨2018 inledde Region Jämtland Härjedalen ett pilotprojekt med hemmonitorering. Syftet var att ge de patienter som kan och vill ta ett ökat ansvar för sin egenvård och hälsa, tillgång till digitala verktyg för självmätning och digital kontakt med sjukvården. Först ut var två hälsocentraler i Ragunda kommun och nu är strax över 500 patienter anslutna. Det som nu pågår inom regionen är ett uppskalnings- och implementeringsarbete där både fler patienter och fler sjukvårdsenheter ska börja med egenmonitorering, både inom primärvård och specialistvård.

Vi fick omgående och massiv återkoppling från nöjda patienter. Det handlade om tryggheten i att kunna sitta hemma och ta sitt blodtryck utan att behöva stressa i väg till en vårdcentral och att man visste att det sitter någon på andra sidan och om blodtrycket ligger fel så får man veta direkt vad man ska göra, förklarar Annette Boije, verksamhetsutvecklare på regionen.

Hemmonitoreringen kom till då Annette Boije och hennes kollegor diskuterade hur de skulle kunna arbeta mer förebyggande med patienter med kroniska sjukdomar. Traditionellt träffade sjukvården patienterna vid vårdbesök, men de saknade insikt i hur patienterna faktiskt mådde under tiden däremellan – såvida de inte kom in och hade blivit akut sjuka.

– Målet var att mycket tidigare kunna få kunskap om ifall det är en patient som håller på att bli försämrad i sin kroniska sjukdom, för att snabbare kunna vidta förebyggande åtgärder. Samtidigt ville vi ge patienterna möjlighet att ta ett större eget ansvar för sitt mående. För att skapa största möjliga trygghet så har både patienterna och sjukvårdspersonal möjlighet att direkt i egenvårdsstödet digitalt kommunicera med varandra, vilket medför att för patienten är sjukvården bara ett sms bort. Denna ökade tillgänglighet har bidragit till en ökad trygghet både för patienter och personal, säger Annette Boije.

Maggie Abrahamsson är 73 år och bor i Lien, i Ragunda utanför Östersund. För några år sedan fick hon problem med sköldkörteln, följt av hjärtsvikt och högt blodtryck och hon blev då en av de första patienterna i Sverige som erbjöds hemmonitorering. – När jag började med det här så fick jag kontakt med vårdcentralen så fort jag gick upp i vikt, eller så fort blodtrycket var för högt. Jag kände att gud, här får jag hjälp när som helst! Skrev jag till dem i chatten på eftermiddagen så visste jag att senast på morgonen efter så hade jag ett svar, förklarar Maggie Abrahamsson.

Maggie fick med sig en smart våg och en blodtrycksmätare hem. Dessa är kopplade till en app i telefonen som tar emot värdena och skickar dem vidare till vårdcentralen, där personalen kan följa alla patienter via en webbapplikation och kontakta dem direkt via chatten ifall något värde inte ser bra ut. Till exempel kan läkemedelsbehandlingar justeras direkt, antingen med höjda eller sänkta doser, beroende på hur hälsodatan visar att patienten svarar på behandlingen. Snabbare optimering av läkemedelsdosering kan också göra att patienter kan sluta ta t.ex. blodtrycksmedicin tidigare och klara sig bra enbart på fysisk aktivitet.

Resultaten av hemmonitoreringen har inte låtit vänta på sig. Region Jämtland Härjedalen har lyckats införa en digital egenvårdsmodell och flyttat över aktiviteter från sjukvården till egenvård. Patienterna blir mer engagerade i sin hälsa och känner ökad trygghet.

Detta har i sin tur lett till att hälsoparametrarna förbättras, patienternas fysiska aktivitet ökar och att personalen kan arbeta på nya sätt och stödja fler personer än med traditionella arbetssätt. Från att träffa en patient åt gången fysiskt, kan nu personalen monitorera blodtrycket på 100–150 patienter samtidigt. Regionen har även sett en halvering av antalet inläggningar av hjärtsviktspatienter.

– Vi vill även kunna utöka antalet tillstånd där vi kan erbjuda hemmonitorering, till exempel om en patient ska få en ny medicin insatt och behöver följa blodtrycket. Redan nu ser vi sådana vinster med arbetssättet att vi tror att vi kommer att uppnå våra mål, säger Annette Boije.