Syftet är att bidra till utveckling av registret för att utveckla framtida forskning som skapar värde för patienterna. Det var dock inte helt självklart från början om och hur projektet kunde stöttas.

– Det här är ju egentligen ett projekt som borde haft offentlig finansiering, men för oss handlar det i första hand om att patienten får en bra, och bästa möjliga dokumenterade, cancerbehandling mycket snabbare. Det här är också ett sätt för oss i läkemedelsindustrin att ta samhällsansvar, där vi har speedat upp projektet som är viktigt för flera aktörer än oss, säger Anders Flatla, medicinsk direktör på BMS Norge.

Genom att tillgängliggöra ny information öppnar man upp för att göra nya typer av studier på hur läkemedlen används och förskrivs i klinisk praxis, samt om man byter ut läkemedel.

– Det vi har sett i kvalitetsregistren både i Sverige och Norge är att det finns oönskade regionala skillnader när det gäller till exempel kirurgi. Man kommer sannolikt se precis samma trend när det gäller läkemedelsanvändning för cancerpatienter, säger Lena Holmström.

För såväl läkemedelsindustrin som vården är det oerhört viktigt att kunna följa hur läkemedel fungerar i det verkliga livet, bortom de kliniska studierna, inte minst när det gäller nya läkemedel och precisionsmedicin.

– Det är viktigt att i mycket högre grad kunna följa upp nya dyra läkemedel. Det ger samhället möjlighet att börja använda dem lite tidigare än man annars skulle ha gjort, för det finns oftast väldigt lite data på nya, innovativa metoder. Där är det väldigt få patienter som har fått det och inom varje diagnosgrupp är det också väldigt få patienter. Med data på läkemedelsanvändning i cancerregistret kan man följa de här patienterna under längre tid och förhoppningsvis också till en mindre kostnad än om man genomförde det som en klinisk studie över lång tid, säger Lena Holmström.

INSPIRE-projektets mål, att samla in data på läkemedelsanvändning, är nu uppnått. Däremot har inte processen helt automatiserats än, informationen från en av regionerna kommer exempelvis på en krypterad USB-sticka. Dessutom måste alla data rensas. Men två rapporter är redan släppta, en om läkemedelsanvändning vid lungcancer, en om bröstcancer och ytterligare en om njurcancer är på gång. Vad det kommer kunna ge för resultat i nya eller mer effektiva behandlingar är ännu för tidigt att säga, men det ser lovande ut.

– Jag har fått mer kunskap om hur lungcancer behandlas i Norge, och det är data vi delar med vårt globala huvudkontor där de har större projekt för att försöka kartlägga hur lungcancer ska behandlas, eftersom det är så komplicerat med många underdiagnoser. Den unika informationen sätter också Norge på kartan och vi hoppas att den globala läkemedelsindustrin ska välja att lägga sina kliniska studier här, säger Anders Flatla.

Lena Holmström är extra glad över att den efterlängtade grundinformationen nu äntligen kommit på plats.

– Det är jättespännande bara det att kunna kartlägga patientresan. Vem får läkemedelsbehandling före operation och efter, vad får de för behandling för till exempel lungcancer, i vilket stadium av sjukdomen? Man kan följa behandlingsförloppet, det är helt fantastiskt, det har vi ju aldrig kunnat göra förut, avslutar Lena Holmström.