Data som hävstång till vårdutveckling i Region Halland
maj 2023
Data som hävstång till vårdutveckling i Region Halland

I Region Halland har man under flera år utforskat potentialen i de stora datamängder som dagligen genereras inom hälso- och sjukvården. Här gör man det många pratar om – tillgängliggör hälso- och vårddata för att bana väg mot en modern, kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Region Halland ser informationsdriven vård som en självklar förutsättning för vård med högsta kvalitet, i samarbete med andra.

Ett användningsområde för hälso- och vårddata är att kunna följa och förstå hela patientens väg genom vården och få en överblick över den totala resursanvändningen. Lyckas man med det öppnas stora möjligheter att arbeta mer effektivt och samtidigt bidra med mest värde för patienten. Ett exempel är Region Hallands arbete med vårdkedjan vid stroke. För att patienten ska få bästa möjliga vård utifrån sina förutsättningar, behöver alla underliggande faktorer som lett fram till stroken tas i beaktande och tydliggöras. Genom att systematiskt bearbeta all data får man fram en helhetsbild av patientens vård och behandling. Här kan även artificiell intelligens vara ett viktigt verktyg för att hantera stora datamängder.

– Målet är att leverera och utveckla en så god sjukvård som möjligt. Ju mer vi förstår om hur vård ges, resurser används och hur det går för patienterna – desto skickligare blir vi på att prioritera insatser och förändra våra arbetssätt, säger Carolina Samuelsson, sjukhuschef på Hallands sjukhus.

Strategin är med andra ord att använda alla de datapunkter som genereras varje sekund och omvandla dem till information som betyder något, och skapa förståelse för hur de ger värde för patienterna. Lyckas vården sedan agera rätt på denna information finns det goda förutsättningar att bättre, men även mer effektivt, möta patienternas faktiska vårdbehov.

Att just Region Halland ligger så långt fram i att använda hälsodata är ingen slump, utan resultatet av ett långsiktigt, systematiskt, visionärt och hårt arbete. En lång rad yrkesgrupper, såsom politiker, chefer, läkare, data scientists, statistiker, hårdvaruexperter och jurister har jobbat hårt med att bygga datalager, strukturera och kvalitetssäkra data samt förvärva analysförmåga över tid. Målsättningen är att följa patientens väg genom vården – oaktat om patienten haft kontakt med en eller flera vårdcentraler, provtagningslaboratorium, röntgen eller besökt sjukhuset.

Det systematiska arbetet har gett goda resultat, och idag är Halland en region som andra sneglar på när de själva vill utveckla sitt arbete med hälsodata. Carolina Samuelsson understryker att deras arbetssätt inte byggdes upp över en dag, utan förutsätter engagerade medarbetare och ett stort mått tålamod från alla inblandade parter. Dessutom har tillit till sakkunniga experter alltid funnits hos de högsta beslutsfattarna i regionen.

– Det gäller också att förstå varför det här är viktigt. Det handlar ytterst om att göra vården bättre – inte primärt om att kontrollera, inte att beforska och inte om att spara pengar. Att vetenskapligt beskriva vilka patientvärden och resursbesparingar vi gör är dock mycket viktiga verktyg för att veta att vi är på rätt väg, och hur vi kan fortsätta, förklarar Carolina Samuelsson.

Carolina Samuelsson

Carolina Samuelsson

De som styr vården blir skickligare när de ges tillgång till högkvalitativ och detaljerad information. Därför är patientansvariga kliniker och vårdprocessansvariga med och designar grafiska vyer som möjliggör snabb tolkning av omfattande mängder data som behandlingsstatus, diagnostisk information och mående, dels hos enskilda patienter, dels patientgrupper.

– Detta ökar våra möjligheter att hitta patienter som behöver extra omsorg, behandling samt att säkerställa att de med störst behov får tillgång till vården först – i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, säger Carolina Samuelsson.

Genom att aktivt använda hälsodata kan vården arbeta mer kunskapsdrivet, optimera nyttan, använda resurserna smartare och undvika dubbelarbete, samt tillämpa arbetssätt där det blir lätt att göra rätt. Allt detta stärker i sin tur vårdkvaliteten. Och sist men inte minst kan man bättre fånga och förstå när, hur och varför det ibland går fel.

– Några konkreta exempel är att vi byggt realtids-kontrolltorn – där patientansvariga läkare, sjuksköterskor och chefer kan se och följa omhändertagandet av alla halländska hjärtsviktspatienter – och ett kontrolltorn för dem som väntar på operation på sjukhuset, säger Carolina Samuelsson.

Hälsodatan kan även bidra till optimerade och kvalitetssäkrade läkemedelsbehandlingar. Detta görs genom att korsköra diagnoser, indikationskriterier, utredningsresultat och läkemedelsordinationer för att få en uppfattning om bland annat följsamhet till nationella vårdprogram och behandlingsriktlinjer. Hälsodata i kombination med data på total resursanvändning kan även leda till att behandlingskostnaderna blir lägre trots att dyrare läkemedel används.

Region Hallands arbete med informationsdriven vård kan även ge lärdomar till andra regioner runt om i landet.

– Kan vi visa hur och varför nya sätt att jobba ger bättre utfall för patienterna eller samma utfall med mindre resursåtgång, hoppas jag att det kan öka motivation och trygghet att skruva på arbetssätt, säger Carolina Samuelsson.

Framtiden ser ljus ut för den informationsdrivna vården, där sjukvård i hemmet kan komma att spela en allt viktigare roll.

– Eftersom vi nu kan följa patienternas utfall på både individ- och gruppnivå blir trösklarna för en sådan omställning lägre. Tänk om vi kan halvera antalet planerade kontrollåterbesök för att istället ha kapacitet och möjlighet att snabbt kalla in den patient som är orolig eller där vi ser tecken på att det behövs, säger Carolina Samuelsson.

Region Halland ligger långt framme, men är ändå bara i början av att utnyttja kapaciteten i informationsdriven vård. Carolina Samuelsson hoppas att de kan inspirera fler specialiteter och vårdprocesser att följa efter.

– Jag ser mycket fram emot att utveckla mer tillsammans med primärvården i Halland. Vi ska också öka vår förmåga att vetenskapligt beskriva effekterna av ändrade arbetssätt så att vi bidrar till att förflytta kunskapen kring vad som är bra sätt att bedriva vård i en real world-kontext. Medicin och omvårdnad är vetenskaper, därför är vetenskaplig metodik och peer reviewing-processen bra sätt att sprida lärdomar och insikter såväl internt som externt, avslutar Carolina Samuelsson.

Från kod till vård – så leder hälsodata till större värde för patienter
Horizont # 16 | 2023 maj

Det här numret av Horizont ägnar vi helt åt att beskriva värdet av hälsodata. Hur kan hälsodata stärka modern forskning, patientmedverkan, introduktion av nya, effektivare läkemedel, ge rätt vård och behandling idag och i morgon?

Ladda ner hela numret här
Prenumerera på nästa nummer

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

Få nästa nummer av Horizont i din brevlåda eller inkorg.

Prenumerera nu!